Grängesbergs skollovskoloni

Grängesbergs skollovskoloni ligger på Öddö i Strömstads kommun. Anläggningen från 1915 uppfördes som barnkoloni för barn från Grängesberg i Dalarna. Sidan ingår i temat Fritidslivets miljöers avsnitt om barnkolonier.

På den nordöstra delen av Öddö i Strömstads kommun ligger Grängesbergs skollovskoloniförening. Sedan 1901 hade föreningen Enighet och Vänskap i samarbete med Grangärde kommun skickat barn till Öddö för kolonivistelse på kolonin Grangärde. Trångboddhet, tuberkulösa sjukdomar och allmän dålig hälsa gjorde att många barn i Grängesberg med omgivning var i behov av att komma ut på landet och få frisk luft. Behovet av barnkoloniplatser ledde till att ytterligare en fastighet inköptes på Öddö 1914, granne med Grangärdeskolonin.

Stora kollo tidigt 1900-tal, sannolikt nybyggt, före målning. Bilden ägs av Grängesbergs skollovskoloniförening.

Stora Kollo, tidigt 1900-tal. Rödfärgat med vita knutar, ett bygge i tydlig nationalromantisk stil. Bilden ägs av Grängesbergs skollovskoloniförening.

Den nya anläggningen uppfördes i ett höjdläge i slänten ovanför den gård Blötebogen som fanns där. Foto Bohusläns museum.

Huvudbyggnaden ”Stora Kollo”

Huvudbyggnaden ”Stora Kollo” är uppförd 1915 och placerad med långsidan mot havet med två flyglar mot landsidan. Idag är den klädd med gul plåt men har tidigare varit klädd med liggande träpanel och målad med röd slamfärg med vita snickerier.

I bottenplan finns ett kök, en mathall (en avlång matsal som löper längs långsidan mot havet), ett sjukrum med tre sängplatser, två sovsalar för plats för 10 stycken barn i varje sal, rum för föreståndarinnan, ett reservrum för eventuella besökare, jungfrukammare och ett kök. I vindsvåningen finns två salar med tio sängplatser i varje, stort lekrum, rum för biträden. I källaren finns tvättstuga och lagerutrymmen.

Stora kollo, Lekhallen tidigt 1900-tal, Bilden ägs av Grängesbergs skollovskoloniförening.

Lekhallen idag. Foto Bohusläns museum.

Uthusbyggnaden

Intill huvudbyggnaden ligger en uthusbyggnad som är klädd med gulmålad träpanel med toaletter, utomhusdusch och lagerutrymmen. Kring huvudbyggnaden finns öppna gräsytor och blandskog. Nedanför den terrass där huvudbyggnaden ligger finns en stor öppen gräsyta. Mot landsidan har en stor rund rabatt planterats på den öppna gräsytan. På denna sida är även den på många barnkolonier obligatoriska flaggstången placerad. Flaggstången var ofta använd som samlingsplats för barn och föreståndare inför dagens olika aktiviteter.

Uthusbyggnaden. Foto Bohusläns museum.

Utseende på den före detta barnkolonianläggningen är nära kopplat till de anläggningar för barnkoloniverksamhet som ritades runt sekelskiftet av Stockholmsarkitekten Georg A Nilsson. Det nationalromantiska draget syns tydlig på äldre kolonibilder med fönsterluckor, spröjsade fönsterbågar och panel.

Blötebogen

Vid stranden nedanför ligger gården Blötebogen som sedan 1925 ägs av kolonin. Fram till 1962 arrenderades denna ut och därefter gjordes den om till personalbostad. Byggnaderna på denna fastighet bestod av ett boningshus och en ladugård sam några mindre byggnader.

Den f d manbyggnaden på gården Blötebogen. Foto Bohusläns museum.

Öddökolonierna

Grängesbergs skollovskoloniförening har sedan den uppfördes haft ett nära samarbete med Grangärdekolonin på den västra delen av Öddö. De båda kolonierna benämns ofta gemensamt för Öddökolonierna. Det byggdes en väg mellan anläggningarna. Att gå på besök var dock förknippat med vissa regler. Barnen skulle gås igenom och luskammas inför besöket för att undvika att löss eller andra sjukdomar spreds.

Lägergård

Idag är Stora Kollo använd som lägergård och privatpersoner och föreningar hyr in sig för att så som barnen på barnkoloni ta del av sol och bad.

Stora Kollo är ett fint exempel på anläggningar uppförda för barnkoloniverksamhet under det tidiga 1900-talet.