Innehåll

1. Förhållningssätt i förhållande till fornlämningar
2. Vad säger lagen?
3. Vägledning

Bildspelet ovan visar i tur och ordning: Resta stenar på Greby gravfält i Grebbestad, ett vrak på havsbottnen vid Dyngön utanför Fjällbacka, hällkistan Valbrets grav i Tanum, en stadsgrävning i centrala Uddevalla, ett gravröse på Bohus Malmön och en gräsöverväxt gravhög i Krokstad.

Du som tänker bygger nytt måste kontrollera om det finns fornlämningar på platsen. Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen vilket kan innebära att det planerade bygget, nya vägdragningar, vatten, avlopp och andra anläggningar kan behöva flyttas till ett mer lämpligare läge. En fornlämning är en varaktigt övergiven fysisk lämning efter äldre tiders verksamheter och bruk och är en del av vår kulturmiljö. Hanteringen av våra fornlämningar regleras i kulturmiljölagen och alla eventuella åtgärder kräver tillstånd från Länsstyrelsen.

1. Förhållningssätt i förhållande till fornlämningar

Att värna vårt gemensamma kulturarv står inte i motsats till samhällets utveckling. En viktig del av kulturarvet utgörs av fornlämningar som genom sin mångfald kan berätta om vårt förflutna och om hur det samhälle vi lever i idag har formats. Fornlämningarna kan berätta om var i landskapet vi bodde, var vi begravde våra döda och hur vi brukade jorden. En fornlämning är alltså en fysisk lämning efter äldre tiders verksamheter och bruk, som är varaktigt övergiven och kan antas ha tillkommit före år 1850. För att hitta information om vilka kända fornlämningar som finns i ett område, kan du göra en sökning i Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöregister genom söktjänsten Fornsök. Där finns information om registrerade fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar.

1.1 Viktigt att tänka på:

• Skyddet innebär att det är förbjudet att bebygga, förändra, ta bort, flytta, gräva i, skada eller täcka över en fornlämning.
• Varje enskild fornlämning har dessutom ett skyddsområde, ett fornlämningsområde, som har samma lagskydd som fornlämningen. Fornlämningsområdets storlek beslutas av Länsstyrelsen. Det måste vara ett visst avstånd till fornlämningen för att kunna genomföra exempelvis ett nybygge.
• Alla fornlämningar är inte synliga ovan mark, som exempelvis en stenåldersboplats eller äldre lämningar i stadsmiljö (kulturlager).
• Alla eventuella åtgärder kring en fornlämning eller dess fornlämningsområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen.
• Information om fornlämningar finns i Fornsök.
• I Fornsök kan du också finna lämningar med benämningen ”övrig kulturhistorisk lämning”, det vill säga lämningar som inte uppfyller kraven för att kallas fornlämningar. Det kan vara exempelvis bytomter, torp, kvarnar och husgrunder. Ibland görs en aktualiserad antikvarisk bedömning av en kulturhistorisk lämning, för att utreda om lämningen ska ses som en fornlämning enligt gällande lagstiftning och praxis.
• I Fornsök kan du också finna lämningar med benämningen ”Möjlig fornlämning”. Detta innebär att det krävs vidare utredning för att se om den ska bedömas som fornlämning. Ibland räcker en aktualiserad antikvarisk bedömning, men ofta krävs någon form av arkeologisk undersökning för att få svar på om lämningen ska ses som en fornlämning.

2. Vad säger lagen?

Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen och får inte tas bort eller påverkas. Enligt kulturmiljölagen ska också deras långsiktiga bevarande säkerställas. Vid byggnation eller annan exploatering av mark gäller därför grundregeln att fornlämningarna ska bevaras. Detta kan innebära att en byggnads placering kan behöva justeras så att konflikt med fornlämningar inte uppstår. Länsstyrelsen är den myndighet som fattar alla beslut som rör fornlämningar. Läs mer i avsnittet Vad säger lagen om kulturvärden?

Vy över Pilane gravfält på Tjörn. Foto: Bohusläns museum.

3. Vägledning

Den som har ansvaret att ta reda på om fornlämningar kan komma att beröras är alltid fastighetsägaren, och/eller den som planerar att göra markingrepp i form av byggnation, muddring, vatten- och avlopp-, väg- eller hamnutbyggnader. Innan du påbörjar ett byggprojekt är det därför viktigt att ta reda på om det finns några fornlämningar på den planerade byggplatsen eller i dess närhet. För att hitta information om vilka kända fornlämningar som finns på din byggplats, kan du söka i Fornsök. Där finns information om registrerade fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar.

3.1 Finns det fornlämningar där jag vill bygga?

Om du upptäcker en fornlämning på eller i anslutning till din byggplats när du söker i Fornsök ska du ta kontakt med länsstyrelsen. Länsstyrelsens handläggare ger dig information om hur du kan gå vidare med ditt byggprojekt. Exempelvis kan en första åtgärd vara att hitta en lösning där fornlämningen inte berörs genom att byggnaden flyttas till ett annat mer lämpligt läge. Tänk också på att kulturmiljölagens regler om fornlämningar gäller oavsett om du tagit kontakt med länsstyrelsen eller ej.

Inte bara nybyggnation, utan även tillbyggnader kan beröra fornlämningar. I exemplet flyttas den tillbyggda delen till ett mer lämpligare läge. Bild från Riksantikvarieämbetets broschyr ”Bygga och bevara, hur påverkar fornlämningar dina byggplaner”.

3.2 Utrednings- och undersökningsmetoder

Huvudregeln är att fornlämningar ska bevaras. Men ibland är det nödvändigt att välja mellan att bevara eller att bebygga. Det gäller framför allt i samband med vägdragningar eller större exploateringar. I samband med detta finns det olika typer av arkeologiska utredningar och undersökningar som kan behöva genomföras. Syftet med de arkeologiska undersökningarna är dels att minimera ingreppen i fornlämningarna, dels att ge bra kunskapsunderlag inför Länsstyrelsens fortsatta beslut. Arkeologiska undersökningar bekostas av fastighetsägaren/exploatören. Nedan följer en kort förklaring till de olika undersökningsmetoderna. Alla undersökningsmetoder kräver länsstyrelsebeslut för att genomföras.

• En arkeologisk utredning beslutas av Länsstyrelsen och genomförs när ett större markområde ska exploateras. Utredningen syftar till att upptäcka tidigare okända fornlämningar. Detta är vanligt i samband med detaljplanering eller inför större projekt som vägbyggen eller ledningsdragningar.
• En arkeologisk förundersökning är en mindre undersökning, för att ta reda på fornlämningens utbredning och avgränsning. Ofta vill man också få en uppfattning om vilka typer av anläggningar och fynd som ingår, liksom fornlämningens datering. Förundersökningens resultat utgör dessutom underlag till Länsstyrelsen avseende eventuella ytterligare beslut om arkeologiska undersökningar.
• En arkeologisk undersökning motsvarar det som i vardagligt tal kallas arkeologisk utgrävning. Det innebär att fornlämningen undersöks och dokumenteras noggrant, att fynd och prover samlas in och att en rapport skrivs. När undersökningen är avslutad är fornlämningen borttagen och har inte längre kvar sitt lagskydd.

För ytterligare information om hur fornlämningar kan påverka dina byggplaner se gärna Riksantikvarieämbetets broschyr ”Bygga och bevara hur påverkar fornlämningar dina byggplaner?” som finns tillgänglig via internet.

Andra sidor i Bygga i Bohuslän:

• Bygga i Bohuslän (startsida)
• Bygga om, bygga till och underhålla
• Bygga i bebyggelsemiljö
• Bygga i landskapet
• Vad säger lagen om kulturvärden

Fornlämningar där jag vill bygga är en del av  Bohusläns museums rådgivningsmaterial Bygga i Bohuslän.