Här kan du se exempel på projekt som museets bedriver inom arkeologi och kulturmiljö.

Bohusläns seglande kulturarv – skutor, skolor och skärgård idag. 

• 

  Ombord på Westkust. Foto Edgar Wroblewski/Bohusläns museum.

  Projektet Skutor, skolor och skärgård idag vill ge röst åt ungdomar som vill dela med sig av erfarenheter av Bohusläns seglande kulturarv. Vi vill också skapa nya förutsättningar för fler ungdomar i Bohuslän att upptäcka och få erfarenhet av det maritima kulturarvet och skärgården.

• Läs mer om projektet Bohusläns seglande kulturarv – skutor, skolor och skärgård idag. 

Tillgängliga kulturmiljöer – en rättighet

Sedan några år tillbaka har Bohusläns museum en särskild satsning på att utveckla digital platsinformation kring bohuslänska kulturmiljöer. Syftet är att öka möjligheterna att uppleva kulturmiljöer i landskapet på olika sätt; utan att vara på plats, som komplement till ett besök, eller som förberedelse för ett besök. Arbetet startade i projektform och är numera en del av museets ordinarie verksamhet. Samtidigt vidareutvecklar vi nya insikter och kunskaper i nya projekt.

• Med hjälp av digital media och teknik ökar vi tillgängligheten till kulturmiljöer i landskapet för alla oavsett funktionsförmåga, ålder eller geografisk belägenhet. Upplevelsen av platserna förstärks med hjälp av filmer, filmade guidningar, inläst information, musik, text och bild. Informationen har fokus på källkritik och källtillit och att vara angelägen.

• Arbetet görs i samverkan med många:
  • Inventeringar till Tillgänglighetsdatabasen i Västra Götaland ger besökaren information för att kunna avgöra om ett besök är möjligt och/eller planera besök.
  • Kulturarvsföreningar bidrar med sin kunskap och lokalkännedom.
  • Föreningen Utopia delar med sig av sin expertis och olika experter inom tillgänglighet och otillgänglighet för olika funktionsvariationer.
  • Lärare och elever hjälper oss så att materialet blir pedagogiskt och tilltalande för barn och unga.
  • Vår kunniga och inkännande filmare skapar filmerna.
  • Tillämpad forskning inom kognitiv semiotik undersöker hur digitaliserade platsbesök kan utformas effektivt för att förmedla kulturmiljöers innehåll.
  • Vi samverkar med experter inom digital teknik och media och tillämpar det som bidrar till tillgänglighet och är hållbart på sikt.

Mer om satsningen på Tillgängliga kulturmiljöer

Artiklar och filmer publiceras fortlöpande på Bohusläns historia/ Kunskapsbanken här på museets hemsida. 

Vart tar alla kiosker vägen?

• ”Min kiosk från barndomen låg vid stationen. Där drog man sina första bloss och träffades först med cykelgänget som sedan blev moppegänget. Nu finns varken kiosk eller station kvar. Bara minnen” Så kan det se ut i ett kommentarsfält när man idag diskuterar kioskminnen på nätet. Kiosken som en samlingspunkt är inte självklar längre. Kanske är det mer ett uttryck för nostalgi och för en längtan tillbaka? Mellan 1991 och 2014 minskade antalet kiosker med ungefär två femtedelar. Vägar har lagts om, våra konsumtionsvanor har ändrats, likaså vad vi gör på fritiden, och kundunderlaget sviktar. Men många kiosker lever vidare, som välbesökta badplatskiosker, gatukök, minibutiker eller glasskiosker.
• 2016-2017 gjorde Bohusläns museum tillsammans med kollegor på Västarvet och Göteborgs stadsmuseum en genomgång av kiosker Västra Götaland, och 2018 kom skriften ”Vart tar alla kiosker vägen”.  Här vill vi ge en bild av olika typer eller kategorier av kiosker, och hur dessa kategoriers respektive historik ser ut. Ett antal utvalda exempel får belysa dessa kategorier. Vart tar alla kiosker vägen? (PDF)
• Arbetet med Vart tar alla kiosker vägen är ett led i arbetet med det moderna samhällets kulturarv, som initierades genom satsningen Moderna Västra Götaland. Det har genomförts 2017-2018 av Bohusläns museum i samarbete med Västarvet, Västergötlands museum och Göteborgs stadsmuseum, och med stöd från Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Hantera kulturvärden med PBL

• Plan och bygglagen (PBL) innehåller flera verktyg för att hantera kulturvärden. Hur fungerar detta i löpande arbete? Bohusläns museum har undersökt erfarenheter hos kommuner i Västra Götalands län av att arbeta med bebyggelsens kulturvärden. En seminariedag på temat anordnades den 19 oktober 2018.
• Här kan du ladda ner rapporten, och ta del av presentationerna från seminariedagen.

Marstrands kloster

• Under 2017 genomförde arkeologer från Bohusläns museum en undersökning på Marstrand, Kungälvs kommun, då lämningar efter stadens medeltida franciskanerkloster påträffades. Fyndet bedöms ha en stor arkeologisk potential, och platsen har dessutom goda möjligheter att utvecklas till ett betydande besöksmål i ett kulturturistiskt sammanhang. Bohusläns museum kommer därför fortsätta undersökningen under 2018.
• Projektet omfattar även flera förmedlingsaktiviteter, vilka kommer genomföras i samarbete med Marstrands hembygdsmuseum. Bohusläns museum har som ambition att på några års sikt undersöka hela den aktuella klosterlämningen och etablera den som ett viktigt besöksmål.
• Se och läs mer om utgrävningarna av Marstrands kloster 

Finns det asbest i den bohuslänska järnålderskeramiken?

• I museets arkeologiska samlingar finns ett fyrtiotal keramikskärvor där lergodset avviker både i utseende och struktur från övrig förhistorisk keramik eftersom det delvis är uppblandat med ett täljstens- eller asbestmineral. Att kunna skilja dessa mineral åt är viktigt, eftersom hanterandet av asbestfibrer innebär en hälsorisk.
• Syftet med projektet är dels att fastställa mineralinnehållet i de utvalda skärvorna, lära oss att visuellt skilja på asbest- och täljstensmagrad keramik, och dels att utifrån fyndsammanhang och jämförande studier få en uppfattning om i vilka förhistoriska miljöer dessa speciella kärl förekommer och hur de använts.
• Läs mer om projektet Täljstensmagrad eller asbestmagrad keramik keramik

Kulturarv för framtida generationer – Med klimatperspektiv på Västsveriges kulturarv

• Klimatförändringarna är en realitet och kommer att leda till bland annat förändrade väderleks- och temperaturförhållanden, förhöjda havsnivåer, mer frekventa extrema vädersituationer m m. Men de kommer inte bara att påverka framtiden, de kommer också att påverka vår historia.
• Med utredningen ”Kulturarv för framtida generationer – med klimatperspektiv på Västsveriges kulturarv” visas hur kulturarvet i Västsverige kan komma att påverkas av de kommande klimatförändringarna. Utredningen är en del av den Regionala Handlingsplanen för Klimatanpassning i Västra Götalands respektive Hallands län, och har genomförts från hösten 2014 fram till hösten 2016. Det har varit ett samverkansprojekt mellan Västarvet (där Bohusläns museum ingick fram t o m 2015), Kulturmiljö Halland och Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län.
• Läs mer om utredningen Kulturarv för framtida generationer

 Resandefolkets kulturhistoria

• För att synliggöra resandefolkets del i vår kulturhistoria har museet arbetat tillsammans med resandeföreningar i flera projekt mellan 2004 – 2014.
• En arkeologisk undersökning 2004 fortsatte med ett fyraårigt projekt som utvidgades med etnologiska undersökningar, skolprogram, studiecirkel, vandringsutställningar och böcker mm. Boken om Snarsmon berättar om en resandeboplats i norra Bohuslän och resultaten från det här projektet.
• 2010-2013 fortsatte efterforskningar av fler platser kopplade till resandefolkets historia i ett svenska-norskt samarbete mellan resandeföreningar och museer. På hemsidan resandekartan.se /resandekartet.no presenteras boställen, tillfälliga övernattningsplatser, vandringsvägar mm som tillsammans berättar om en ofta osynlig historia.
• Möt resandefolket! är namnet på en ny del i museets permanenta utställningar som invigdes 2012. Genom föremål, bilder, böcker, personliga berättelser och en film vill vi ge många aspekter på historia och livsvillkor då och nu, anpassningen i försörjning, boende, släktsammanhållningar, berättelser, musik. Men också en del ur den mörka historien med förföljelser och trakasserier. Möt resandefolket! är en uppmaning till såväl resande som icke-resande som vill lära nytt, uppleva, känna igen sig eller minnas.

Maritima ristningar

• Maritima ristningar finns vid ett tjugotal naturhamnar utmed Bohuskusten – från Koster i norr till Vinga i söder. Kompassrosor, bomärken, årtal, initialer och mycket mer har ristats av besökande sjöfarare under främst 1400-1600-talet.
• Ristningarna är en unik bildskatt, som rymmer allt från fiskarnas inristade initialer, handelsfolkets bomärken och adelns vapensköldar. Mycket är ännu okänt om ristningarna: Varifrån kom besökarna? Vilka individer döljer sig bakom bomärkena och varför ristade man överhuvudtaget?
• Sedan 2010 jobbar vi med att dokumentera, samla in kunskap, vårda och informera om Bohusläns maritima ristningar.
• Läs mer om maritima ristningar.

1718—Kriget, människorna, skottet

• 1718—Kriget, människorna, skottet är ett samarbete mellan svenska och norska institutioner som berättar om slutfasen av det stora nordiska kriget då krigshandlingarna nådde det svensk-norska gränsområdet. Under åren 2016-2018 kommer denna tid uppmärksammas i Norge och Sverige med utställningar, föredrag och levandegörande historia.
• På hemsidan www.1718.se finns spännande platser att besöka i krigets spår. Här finns historiska fakta om avgörande krigsslag och belägringar, inblickar i människornas vardag och myter som levt kvar sedan krigets dagar.
• Följ med på den digitala stadsvandringen Historiska Strömstad där experter tar dig med till vad som hände i staden åren 1717-1719. Tiden från det Tordenskiold anföll staden till dess Karl XII:s flotta sänktes i bukten. histro.se 

Staden Nya Lödöse

• I flera år har den största stadsarkeologiska undersökningen någonsin i Västsverige pågått. Staden Nya Lödöse låg i stadsdelen Gamlestaden, i centrala Göteborg mellan 1473 och 1624. Och spåren finns kvar under gatorna, frusna i tiden.Mellan 2013 och 2018 har vi undersökt Nya Lödöses kyrka och kyrkogård, stadens gator och hus samt en del av stadens vallgrav. Vi har fått nya kunskaper om de miljöer där människorna bodde och arbetade, hur deras livsmiljö och ekonomi såg ut, och hur de avlidna begravdes. Hundratals skelett på den gamla kyrkogården har grävts fram som ger viktig information om det samhälle människorna levde i.

  De arkeologiska undersökningarna av Nya Lödöse gjordes i samverkan mellan tre aktörer: Arkeologerna, Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ och Bohusläns museum med nära samarbete med Göteborgs stadsmuseum och Göteborgs universitet. Undersökningarna gjordes på uppdrag och finansierades av Göteborgs stad.

• Här kan du ta del av den digitala promenaden i Nya Lödöse – staden under Gamlestaden

Arkeologiskt underlag inför fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort.

• När Uddevalla kommun arbetade med ny fördjupad översiktsplan för tätorten Uddevalla fanns ett behov av att få en djupare kännedom om fornlämningar och kulturmiljöer. I den nya planen pekades ett flertal områden ut. Områden som i en framtid kan komma att beröras av förändrad mark- och vattenanvändning. Detta innebär att kommunen ville ha kännedom om både fornlämningar på land och vatten inom de angivna områdena.
• Bohusläns museum fick uppdraget att sammanställa den efterfrågade informationen som kommunen kunde använda i sitt arbete. I det arkeologiska underlaget beskrivs varje enskilt område utifrån ett fornlämnings- och kulturmiljöperspektiv. Samt att förslag på åtgärd presenteras inför en eventuell exploatering.
• Läs mer i undersökningsrapporten

Den gamla onda tiden

Projektet Den gamla onda tiden – Grymma straff i Sverige och i världen bedrevs av Bohusläns museum mellan åren 2009-2014. Det handlade om att synliggöra en mörk historia i Bohuslän med användande av grymma bestraffningar och skapa ny kunskap om en mycket dåligt känd fornlämningskategori. I projektet studerades ett brett källmaterial bestående av olika skriftliga handlingar och kartor. Åren 2011 och 2013 genomfördes arkeologiska undersökningar av den avrättningsplats som legat på Galgberget i Munkedal.

Läs mer:

• Ytterberg Niklas, 2013. Den gamla onda tiden. Avrättningsplatserna i Västsverige kartlagda. I Fynd 2013.
• Ytterberg Niklas, 2014. Galgberget i Munkedal. Tunge härads avrättningsplats. Arkeologisk forskningsundersökning 2011. Bohusläns museum rapport 2014:1.
• Ytterberg Niklas 2015. Avrättad på Galgberget. Undersökning av en avrättningsplats i Munkedal. Arkeologisk forskningsundersökning 2013. Bohusläns museum rapport 2015:10. I rapporten finns bland annat en sammanställning över kända avrättningar som utförts på Galgberget samt namnen på några som begravts där av andra skäl.
• Artikeln Foss Galgbacke på Bohusläns historia/Kunskapsbanken.