Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Stora Kornö

Fiskeläget på Stora Kornö, nordväst om Lysekil har sina rötter i 1700-talets sillfiskeperiod men här bodde människor redan på 1500-talet. Till långt in på 1900-talet försörjde sig invånarna på fiske och fraktfart. Ett karaktäristiskt inslag i det lilla kustsamhällets bebyggelse är de ålderdomliga sjöbodarna. På ön finns också betade hagmarker, klapperstensområden och inte minst Klingkyrka, en grotta som inlandsisens smältvatten och stenar har gröpt ur berget.

Historia

Platsen

Nordväst om Lysekil ligger ön Stora Kornö med Lilla Kornö direkt norr om. Den här artikeln handlar om Stora Kornö men i mångt och mycket liknar öarna varandra. Den breda viken med hamnen skyddas av berg på ömse sidor och här fanns plats för såväl fiskebåtar som fraktfartyg. På båda öarna ligger först sjöbodarna och därefter bostadshusen tätt tillsammans innanför hamnen.

Stora delar av ön består av berg. I de smala sprickdalar som bildats mellan bergen har det funnits gräsytor som har nyttjats för odling och bete. Några av dessa ytor hålls idag öppna genom fårbete. I västra och södra delen av ön ligger fält med klappersten.

Fiske och fraktfart

Det finns skriftliga uppgifter om boende på Kornöarna sedan 1500-talet och fysiska lämningar av människor långt dessförinnan. Men bebyggelsen tätnade och blev till ett samhälle framför allt under 1700-talets sillfiskeperiod. Den som också kallas för ”Den stora sillperioden” och varade i Bohuslän mellan åren 1747 och 1809. Förutom sillfisket, karaktäriseras den av alla de trankokerier och sillsalterier som anläggs utmed Bohuskusten.

Men efter 1800-talets första decennium försvann sillen från Bohuskusten. Kornöarnas befolkning fick söka sin försörjning på annat sätt. Fisket flyttade längre ut till havs. Många kornöbor började bedriva fraktfart. Mot slutet av 1800-talet dominerade fraktskutorna öarnas hamnar. Under sent 1800-tal kommer sillen tillbaka till mellersta Bohuslän en tid vilket i kombination med fraktfarten gav goda inkomster till kornöborna.

Fiske och sjöfart har varit den huvudsakliga försörjningen men livet på öarna har också präglats av självhushållning. I de smala dalgångarna bedrevs ett småskaligt jordbruk som främst bestod av ängsmark till foder för de betesdjur som hölls. Markerna brukades samfällt fram till 1849 då det genomförs ett laga skifte som innebar att ägandet till markerna delades upp mellan de olika brukarna. Här fanns då tretton familjer boende på ön.

Trankokerierna på Stora Kornö

År 1791 uppförs ett trankokeri vid Lilla Smalsund mellan Stora och Lilla Kornö. Anläggningen hade ett trankokerihus, pumphus, vattenrännor, lastbrygga, materialbod, saltbod, fördämning för grumsedamm, timrade bro-kar (ungefär brokistor) samt bostäder. Bostäderna bestod av manbyggnad och byggnader för arbetsfolket. Idag syns ingenting av den här omfattande verksamheten. Johan Pettersson återger år 1999 beskrivningen av trankokerihuset från brandförsäkringsvärderingen 1798:

” Trankokerihuset var 38 alnar långt och 17 alnar brett (cirka 23 meter långt och 10 meter brett). Här fanns i ett nedre rum tre uppmurade och kalkslagna spisar av gråsten och tegel med 10 eldstäder. Varje spis uppgick i en skorsten. I ett övre rum fanns över eldstäderna 10 inmurade kopparkittlar med stavning av plankor, beslagna med järnband. Kopparen i kittlarna vägde 6600 skålpund, och i varje kittel kokades 10 tunnor sill. Vidare fanns utmed ena sidan av tranhuset en sillbinge, 36 ¼ alnar lång.”

Några år senare, år 1798, anlades även på Håskär på Stora Kornös nordöstra spets ett trankokeri och salteri.

Bebyggelsen

Det ekonomiska välståndet i slutet av 1800-talet innebar bland annat att många Kornö-bor byggde sig nya hus eller byggde om sina gamla. Framför allt byggdes dubbelhus men det finns också enstaka enkelhus. Liksom i de flesta andra bohuslänska fiskelägen ligger bebyggelsen tätt och gatunätet har utvecklats successivt genom hur man valde att använda hävdade stigar, prång och gränder mellan husen.

Många dubbelhus har fått en tillbyggnad av förstukvist eller veranda som ibland också är i två våningar. Enkelstugorna har ofta byggts till med en så kallad snedtäcka på ena långsidan och en förstukvist eller veranda i anslutning till entrén. De flesta bostadshusen är klädda med stående locklistpanel som målats i ljusa färger.

Hamnen på Stora Kornö inramas av sjöbodar, vissa omålade och vissa med rödfärgad panel. År 1846 fanns endast fyra sjöbodar på ön. Men sillperioden och nya utrymmeskrävande redskap ställde större krav på utrymme än det som kunde upplåtas i stugköket. På den närliggande ön Saltö fanns bodar som byggts upp under förra sillperioden och som stod obrukade sedan ön avfolkats och det sägs att dessa plockades ner och byggdes upp på nytt på Kornö.

Grottan Klingkyrka

När inlandsisen dragit sig tillbaka från Skandinavien för 10 000 år sedan stod havet drygt 150 meter högre än idag. När tyngden av isen släppte började jordskorpan sakta höja sig. I början flera meter per århundrade, sedan allt långsammare. Men ibland stannade landhöjningen ibland upp en längre tid. Stränder och berg vid vattenlinjen utsattes då för nötning när stenar spolades runt. Ibland bildades hålor eller grottor och så bildades också grottan Klingkyrka på Stora Kornö. Utanför grottan ligger klappersten som blev kvar när isen försvunnit och havet sjunkit undan. Där finns också ett gravröse registrerat.

Tillgänglighet

Stora Kornö nås endast med båt, det saknas reguljära färjeturer. På ön finns anlagda vägar och stigar med olika underlag. Läs mer om tillgängligheten på Stora Kornö i Tillgänglighetsdatabasen.

Källor

• Dubb Per, 1817. Anteckningar om Sillfisket i Bohus Län, I: Kongl. Vetenskaps Akademiens handlingar 1817.
• Hasselrot, Astrid: En levande ö. Om tvåhundra år och femtio somrar på Lilla Kornö i Bohuslän. Bokförlaget Skrivaren, Lysekil 2003.
• Lantmäterimyndighetens arkiv, aktnr: 14-LYE-129
• Lysekils kommun 1992. Kulturmiljöer i Lysekils kommun. Historia och program för vård och bevarande. Uddevalla.
• Pettersson Johan. Skärgårdsverken i Bohuslän: trankokerier och salterier under 1700-talets sillfiskeperiod. Stockevik 1999.
• Riksantikvarieämbetes digitala fornlämningsregister, Fornsök.

Vill du veta mer?

Ur våra samlingar

I våra samlingar har vi fler fotografier och bilder från Stora Kornö som du kan se på webbplatsen Digitalt Museum.

Att se på museet

Utställningen Kustland på Bohusläns museum.

Du kanske även är intresserad av:

• 1500-talets sillperiod
• Gullholmen 
• Sladholmarna – trankokeri och tomtningar
• Trangrumsstriden

 

← Tillbaka till sökresultat