Butik Om oss Tillgänglighet
In English
Language

Translate

Use Google to translate the website. We take no responibility for the accuracy of the translation.

Kontakt Sök
BOHUSLÄNS MUSEUM
Navigation
Meny
Hitta hit

Bohusläns Museum

Home
  • Besök museet
    • Öppettider och fri entré
    • Hitta hit
    • Boka visning
    • Museibutiken
    • Restaurang och café
    • Hyr konferenslokal
    • Tillgänglighet
    • Skalbanksmuseet
  • Utställningar
    • Fasta utställningar
    • Tidsbegränsade utställningar
    • Kommande utställningar
    • Tidigare utställningar
  • Aktiviteter
  • Konsthallen
    • Bigert & Bergström – The Climate Fix
    • The Great Longing – The Act of Painting
    • Om Konsthallen
    • Tidigare utställningar i Konsthallen
  • Samlingar och historia
    • Om samlingarna
    • Arkiv och bibliotek
    • Historiska artiklar
      • Listning av artiklar
        • 2000/1900-tal
          • Barnkolonier på Västkusten: Ammenäs
          • Barnkolonier på Västkusten: Alingsås skollovskoloni
          • Barnkolonier på Västkusten: Barnens by
          • Barnkolonier eller ”Kollo”
          • Barnkolonier på Västkusten: Galtarö
          • Barnkolonier på Västkusten: Grangärde skollovskoloni
          • Barnkolonier på Västkusten: Grängesbergs skollovskoloni
          • Barnkolonier på Västkusten: Lysestrand
          • Barnkolonier på Västkusten: Stora Hals
          • Barnkolonier på Västkusten: Sundhammar
          • Barnkolonier på Västkusten: Tollenäs
          • Resandeboplatsen Snarsmon
          • Varifrån kommer resandefolket?
          • Vilka är resandefolket?
          • Livet på vägen
          • Resandefolkets kulturminnen på kartan
          • Utvärdering av verksamheten om resandefolket
          • Cirkusliv
          • Badplatsen
          • Campingplatsen
          • Festplatsen
          • Fritidslivets miljöer
          • Idrottshallen
          • Idrottslivets miljöer
          • Idrottsplatsen
          • Ridhuset
          • Semesterbyn
          • Simhallen
          • Sommarstugan
          • Vintersportens miljöer
          • Bohus Stickning 1939-1969
        • 1800-tal
          • Badorten Lysekil
          • Badorten Marstrand
          • Badorten Strömstad
          • Badorten Varberg
          • Hur såg Västkustens badorter ut?
          • Livet på Västkustens badorter
          • Vilka var Västkustens badorter?
          • Bohuslänska trädgårdar: 1800-tal
          • Bohuslänsk byggnadstradition
          • Carolina Christiansson konservator på Uddevalla museum
        • 1700-tal
          • Bohuslänska trädgårdar: 1700-tal
          • Badorten Gustafsberg
          • Den gamla onda tiden
        • 1600/1500-tal
          • Bohuslänska trädgårdar: 1600-tal
          • Bohuslänska trädgårdar: 1500-tal
          • Tänkeboken 1512
        • Medeltid
          • Bohuslänska trädgårdar: medeltid
        • Vikingatid
        • Järnålder
        • Bronsålder
          • Orusts förhistoria
        • Stenålder
        • Natur
          • Lavar
          • Allélav
          • Bitterlav
          • Blombägarlav
          • Brosklav
          • Fågeltoppsbrosklav och vägglav
          • Färglav
          • Gråvit renlav
          • Grönt gulmjöl
          • Gällav
          • Kartlav
          • Kustnavellav
          • Mångfruktig vägglav
          • Näverlav
          • Skägglav
          • Mossor
          • Allémossa
          • Björnmossa
          • Bräkenmossa
          • Granvitmossa
          • Hakmossa
          • Husmossa
          • Kammossa
          • Krushättemossa
          • Palmmossa
          • Praktvitmossa
          • Vaxmossa
          • Vågig sidenmossa
  • För skolan
    • Skollektioner
    • Svenska för invandrare SFI
    • Skapande skola
    • Elevutställning
    • Orusts förhistoria
    • Vår pedagogik
    • Våra pedagoger
  • Arkeologi och kulturmiljö
    • Arkeologi på uppdrag
    • Kulturmiljövård
    • Kulturmiljöfrågor
    • Sök efter rapporter
    • Projekt
    • Arkeologiblogg
  • Butik
    • Säsong
    • Bohus Stickning
    • Böcker
  • Om oss
    • Välkommen till Bohusläns museum!
    • Vår organisation
    • Vår historia
    • Vårt uppdrag
    • Våra värderingar
    • Verksamheter
    • Bokutgivning
In English Tillgänglighet Kontakt
Return to Content
FRI ENTRÈ | ÖPPET IDAG: 10 - 20

Bohuslänska trädgårdar: medeltid

I klosterträdgårdar på medeltiden odlade man grönsaker, kryddor och läkeväxter. Här kan du bland annat läsa om växter vid Dragsmarks kloster och vad norska medeltida lagtexter berättar om böndernas trädgårdar.

Bild på Skelört vid Dragsmarks kloster.

Skelört vid Dragsmarks kloster. Foto Bohusläns museum.

Dragsmarks kloster

Dragsmarks kloster ligger på Bokenäset i mellersta Bohuslän. I dag finns bara ruiner kvar efter den gamla klosteranläggningen. Det berättas på 1800-talet att klosterträdgården fanns där den nuvarande kyrkogården är. Några stora benvedsträd ansåg man härstammade från klostertiden. Enligt en uppgift från 1700-talet fanns bland annat malört och huslök (troligen taklök) vid klosterruinen. Det växte också ask och många andra träd. Både ask och magnifika benvedsträd finns idag i närheten av ruinen. Många växter har en tradition som klosterväxter men det är svårt att veta vilka som verkligen odlades på platsen redan under medeltiden.

Vid klosterruinen växte 2009 bland annat:

  • benved
  • skelört
  • kummin
  • nässla
  • groblad
  • röllika
  • svartkämpe
  • äkta vallört

Detta är läkeväxter kända sedan medeltiden. Skelört är en ört som skulle kunna ha överlevt genom århundraden. Den har man funnit vid flera nordiska klosterträdgårdar. Att ha tillgång till fisk var viktigt under katolsk tid eftersom man inte fick äta kött på fastedagar. För att säkra tillgången på färsk fisk vid klostren grävdes dammar för fiskodling. Vid Dragsmarks kloster har det funnits en mycket stor fiskdamm (ruddamm). Idag är den till stora delar uttorkad.

Bild på benved vid gården Kloster, Dragsmark

Benved vid gården Kloster intill Dragsmarks klosterruin. Foto Bohusläns museum.

Klosterträdgårdar

1100- och 1200-talen var klosterbyggandets tid i Norden. På klostren anlade man trädgårdar med olika sorters grönsaker, kryddor och läkeväxter. Planteringen kunde vara indelad i en köksträdgård, en fruktträdgård och en örtagård med medicinalväxter. Under medeltiden var importerade kryddor en stor lyx. En inventarieförteckning från 1340 beskriver vilka kryddor som fanns vid Magnus Erikssons hov på Bohus fästning. Det var russin, (spis)kummin, olika sorters peppar, kanel, ingefära och muskotblomma. Humle, ris, peppar och saffran är varor som finns med i Marstrands privilegier från 1455. En dansk örtabok från 1200-talet nämner inte bara dyrbara importerade kryddor utan även växter som kan odlas här i Norden, bland annat växter som skelört, senap, nässla, malört och kummin. Att åtminstone senap odlades vid Kastelle kloster i södra Bohuslän kan en senapskvarn tyda på, som fanns i klostrets ägo 1484.

Trädgårdsodling i städerna

Under medeltiden förekom också trädgårdsodling i städerna. Analyser av köksavfall tyder på att odling av trädgårdsväxter var utbredd i nordiska städer under tidig medeltid redan innan klostren började etableras. Sannolikt bidrog handeln med andra europeiska städer till spridningen av olika odlingsväxter.

Böndernas nyttoväxter

För den vanlige bonden var det nog otänkbart att använda den dyrbara åkermarken för att odla blommor enbart för lust och avkoppling. Men odling av nyttoväxter förekom sannolikt vid de allra flesta medeltida bondgårdar. Att hägna in planteringen blev ett sätt att skydda den från både två- och fyrbenta inkräktare. Den norska landslagen från 1200-talet nämner lökgård, äpplegård och kvannegård. Men även rovor (norska: neper), ärtor och bönor. Kvanne är en grov högvuxen ört som under lång tid odlades som krydda, grönsak och medicinalväxt. Det är roten som anses ha medicinska egenskaper. I 1604 års norska är uttrycket kvannegård utbytt mot ordet kålgård. Kartor från slutet av 1600-talet visar den obligatoriska kålgården på böndernas gårdar. Men ingen regel utan undantag, på några gårdar i Tanum var kålplantorna planterade direkt i åkern. Det skulle även finnas en humletäppa och ibland fanns även några fruktträd.

Källor

  • Harpestrengs skrifter (NKS 66) http://middelaldertekster.dk/harpestreng-nks66/2/37
  • Ödman J: Chorographia Bahusiensis thet är: Bahus-läns beskrifning, 1746
  • Holmberg A E: Bohusläns historia och beskrivning, D2, 1979[1867]
  • Heimdal J: Barbariska trädgårdsmästare. Nya perspektiv på hortikulturen i Sverige fram till 1200-talets slut.
  • Diplomatarium Norvegicum (band 3:202 och band 5:793)
  • Magnus Lagabøtes landslov Cap IX:IX
  • Christian IVs Norske Lovbog 1604 Cap VIII:X

Mer om Bohuslänska trädgårdar

Fotografier från 1900-talets början vittnar om ett blomstrande trädgårdsintresse i Bohuslän. Men hur har intresset för trädgårdsskötsel förändrats? Följ med på en historisk vandring med några Bohuslänska trädgårdar som exempel.

Bohuslänska trädgårdar: 1500-tal

Bohuslänska trädgårdar: 1600-tal
Bohuslänska trädgårdar: 1700-tal
Bohuslänska trädgårdar: 1800-tal

Trädgårdsfotografier

Bohusläns museum har i sin fotosamling många trädgårdsbilder. På DigitaltMuseum kan du ta del av dessa bilder.

Dela:

Relaterat

Bild påBlomsterkorkens hus i Uddevalla
Medeltid
Bohuslänska trädgårdar: 1800-tal
Detalj av karta som visar Skee prästgård
Medeltid
Bohuslänska trädgårdar: 1700-tal
Bild på 1600-talsillustration av Vrem.
Medeltid
Bohuslänska trädgårdar: 1600-tal
Bohusläns museum logotyp
Besök oss
  • Bohusläns museum
  • Museigatan 1
  • Uddevalla
  • Hitta hit
  • Utställningar
  • Aktiviteter
  • Restaurang Kajkanten
  • Butik
  • Tillgänglighet
Kontakta oss
  • Telefon: 0522 - 65 65 00 (växel)
  • Adress: Box 403, 451 19 Uddevalla
  • info@bohuslansmuseum.se
  • Verksamheter
  • Medarbetare
  • Press
  • Lediga tjänster
  • Vanliga frågor
Öppettider
  • måndag 10 - 16
  • tisdag - torsdag 10 - 20
  • fredag - söndag 10 - 16
  • Öppettider storhelger
  • Öppettider restaurang Kajkanten
  • Skalbanksmuseet
  • Om oss
  • Personuppgifter
Följ oss
Prenumerera på nyhetsbrev
Arkeologiblogg
TD logotyp Digitalt museum logotyp
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok