Bohuslänska trädgårdar: 1800-tal

Under 1800-talet sprids trädgårdsintresset i Sverige genom trädgårdsböcker, trädgårdsföreningar, länsträdgårdsmästare och skolträdgårdar. Skiftesreformer skapar förutsättningar för böndernas trädgårdar och tillgången på frö och växter ökar. Här får du möta Mariana Brunius och hennes trädgårdsanläggningar på Mjölkeröd, länsträdgårdsmästare C M Lindebäck, bonden Johannes Rasmusson på Orust och "Blomsterkroken" Olaus Petter Krok i Uddevalla.

Mjölkeröd, UMFA53100:0171

Mjölkeröd. Foto: G. AB Flygtrafik Bengtsfors / Bohusläns museums arkiv.

Den romantiska parken och exotiska växter

Nya idéer inom trädgårdskonsten kommer i slutet av 1700-talet. Den franska barockparkens strama formspråk utmanas av de engelska idealen med en mer romantisk och naturliknande park. Stilen hämtar inspiration från Kina, antiken och Italien. Flera av Linnés lärjungar blir skeppspräster på Ostindiska kompaniet och med deras resor kommer nya växter, vilket ökar intresset för exotiska plantor väsentligt.

Mariana (Rodhe) Brunius på Mjölkeröd

Mariana Brunius är prästfru i Tanum kring sekelskifte 1800 och mycket odlingsintresserad. Hennes make Gomer Brunius hade tre gånger rest som skeppspräst till Kina innan han blev prost i Tanum. Kanske hörde hon honom berätta om intressanta växter som han sett på sina resor. När hon blir änka 1819 flyttar hon från prästgården till lantegendomen Mjölkeröd. Där har hon tidigare tillsammans med sin bror Hans Josías Rodhe låtit anlägga en tio tunnland stor trädgård med över 2000 fruktträd. När naturforskaren Sven Nilsson från Lund besöker Mjölkeröd 1816 blir han överraskad av att på dessa breddgrader få se en sådan mängd äppleträd, vinbärs-, krusbärs-, berberis- och hasselbuskar – allt i bästa skick. Han noterar även sparrissängar och vinstockar under glas som bär mogna druvor.

Utmed infarten till huvudbyggnaden på Mjölkeröd var trädgården stramt indelad i regelbundna kvarter. I nordost däremot var den utformad som en lummig park med slingrande gångar och en porlande bäck med små holmar och många broar. För den som ville slå sig ner fanns flera viloplatser med små planteringar.

Att som på Mjölkeröd kombinera en geometrisk kvartersindelad anläggning med en romantisk park är inte ovanligt under 1800-talet. Ofta på herrgårdarna har den kvartersindelade trädgården senare tagits bort eftersom den varit allt för arbetskrävande. Så gjordes också på Mjölkeröd.

Hans Josias Rodhe som dog 1808 donerade sin stora boksamling med bland annat flera olika trädgårdsböcker till Vikornas kontrakt. Syftet var att samlingen skulle utgöra grunden till ett lånebibliotek. Flera av trädgårdsböckerna är skrivna av Engelbert Jörlin som du kan läsa om på Bohuslänska trädgårdar:1700-tal. Denna typ av praktiska handböcker är en viktig del i spridningen av trädgårdskulturen på 1800-talet.

Folkbildning och skiftesreformer

Under 1800-talet frodas trädgårdsintresset och runt om i Europa bildas många trädgårdsföreningar. Syftet är att skapa grönska i stadsmiljön och att sprida intresset för odling. Göteborgs trädgårdsförening grundas 1842 och driver en betydande frö- och växthandel. I takt med industrialiseringen och att fler flyttar till städerna börjar man uppmärksamma den ohälsosamma stadsmiljön. I städerna anläggs stadsparker som rekreation för de som inte har råd att ge sig ut på landet.

Bild på trädgårdsföreningen i Göteborg

Trädgårdsföreningen i Göteborg. Foto Bohusläns museums arkiv.

Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohus län bildas 1814 för att stimulera till en ökad och effektiv livsmedelsproduktion. Under senare delen av 1800-talet bedriver hushållningssällskapet genom sin länsträdgårdsmästare C M Lindebäck en omfattande upplysningsverksamhet för att få allmogen att odla frukt- och grönsaker för det egna hushållet. Detta ska bidra till bättre folkhälsa och samtidigt skänka skönhetsupplevelser.

När Lindebäck tillträder år 1872 är det främst herrgårdar och större ställen som har trädgårdar. Lindebäck anser att varje jordbruk antingen det var stort eller litet borde ha någon plantering för att ” höja utseendet på platserna, som lågo kala och enformiga”. Till en början gäller hans arbete främst skolträdgårdar, planteringsarbeten, förädling av fruktträd och allmänna råd. Nu när merparten av de bohuslänska byarna är skiftade finns det bättre förutsättningar för att rådgivningen ska få genomslag.

I början av 1800-talet hade bondens trädgård oftast sett ut som den gjort under flera århundraden. Den gamla tätt sammanbyggda bytomten gav inte utrymme för varje bonde att ha en egen trädgård, utan på lämplig plats hade bönderna en gemensam inhägnad kålgård för odling av köksväxter. Dessutom skulle det finnas humlestänger och möjligen fanns det några fruktträd. Vid bostadshuset, i den isolerande jordfyllningen utmed husväggen (mullbänken) kanske det ändå fanns några prydnadsblommor som brandgul lilja, akleja och lite kryddväxter. Kryddorna användes i första hand som medicin och till kryddbuketter.

Det är först i och med 1800-talets skiftesreformer då många gårdar flyttas ut från den gamla bytomten till nya gårdslägen som det finns plats och blir möjligt för bönderna att anlägga trädgårdar runt sina hus. Genom en välskött trädgård kan man visa att man är upplyst och följer med sin tid. Även om det finns föregångare dröjer nog till slutet av 1800-innan böndernas trädgårdsintresse tar fart på allvar. Då har hushållningssällskapet även börjat dela ut fruktträd. Under perioden 1896-1913 lämnade man ut drygt 82 000 träd och för dessa betalade bönderna 25-75 öre/styck. Länsträdgårdsmästare Lindebäck var verksam fram till 1913 och drev under sin tid även en trädgårdsskola i Lysekil.

Johannes Rasmusson på Tvetehogen, Orust

En småbrukare som tidigt har en prunkande trädgård är Johannes Rasmusson på Tvetehogen på Orust. Året är 1878 och Johannes får besök av tidningen Bohusläningen som vill skriva om hans trädgård. Johannes berättar att allt sedan sin barndom har han haft en stor kärlek för alla växter och särskilt för blommor.

Han berättar vidare att när hans husbygge stod färdigt år 1860 byggde han en stenmur runt tomten. Men för att något skulle kunna växa fick han först hämta dit jord och täcka den bergiga marken. Han ordnade två stenlagda gångar, en fram till förstugan och en till köksingången. Gångarna kantades med rödmålade staket och sedan planterade han häckar, buskar och blommor. Men i det kala landskapet måste trädgården skyddas mot vind. Han planterade därför små pilplantor innanför stenmuren och utanför satte han björk, oxel och andra träd. Därefter skaffade han en katalog från Göteborgs trädgårdsförening och köpte sedan frö och plantor till sin trädgård.

Arton år senare när tidningen är på besök har stormträden växt upp. Frukträden som är ympade bär god frukt och det växer en mängd blommor av olika slag bland annat dalhior i tolv olika färger.

Blomsterkrokens hus

På några tredimensionella fotografier från 1864 poserar Johan Petter Krok tillsammans med sin familj i trädgården som hör till huset på Norra Drottninggatan 18 i Uddevalla. Huset kallas för Blomsterkrokens hus. På denna innergård hade J P Krok anlagt en nästan parkliknande trädgård med många exotiska växter och själv kallades han på grund av sin stora blomsterkärlek för just Blomsterkroken.

Bild på trädgården till Blomsterkrokens hus i Uddevalla

Blomsterkrokens hus 1864. Foto Bohusläns museums arkiv.

En trädgårdsbild med Johan Petter Krok och hans barn med familjer. Men det är inte familjen utan de uppstammade träden och växtligheten som står i centrum av bilden, säkert ett uttryck för Johan Petters stolthet över sin magnifika trädgård. Till vänster i bild skymtar han själv iförd mössa. bredvid en tidsenlig trädgårdsdekoration. Ett spegelklot arrangerat på en rejäl käpp.

Bild på familjen i "Blomsterkrokens trädgård" 1864.

”Blomsterkrokens” trädgård i Uddevalla Tredimensionellt foto (stereoskopbild) från 1864. Foto Bohusläns museums arkiv.

Exempel på trädgårdredskap på Mjölkeröd 1839

  • En trädgårdssax
  • En trädgårdssåg
  • Trädgårdsskedar
  • Gångskyfflar
  • En vattenkanna med stril
  • En oduglig vattenkanna (av trä) med järnband

Trädgårdsböcker i Hans Josias Rodhes ägo

Enligt katalog från 1809

  • Jörlins Flora hortensis
  • Lundbergs Trädgårdspraxis
  • E Fleischers Trädgårdsbok
  • Lissanders svenska trädgårdsskötsel
  • Hjortsberg mfl om fruktträd
  • Jörlin träds och buskars plantering
  • Akien om brännvins tillvärkning av säd. Frukter, bär och nötter
  • Jörlins underrättelse om Avena Elatior och Trifolium Hybridum

Källor

  • Carl Georg Brunius: Titel Antiqvarisk och arkitektonisk resa genom Halland, Bohuslän, Dalsland, Wermland och Westergötland år 1838
  • Mjölkeröds herrgård Tanums kommun. Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring nr 29 (1984)
  • Ängemark W, (1982)Sven Nilssons reseanteckningar från Bohuslän år 1816. Ur årsboken Bohuslän 1982
  • Sanne G, Göteborgs och Bohusläns Kungl. hushållningssällskap 1814-1914.
  • Bohusläningen 1878.11.07
  • Rydbom L, Johan Petter Krok – blommor och nidverser. Ur Bohuslän Årsbok 2008
  • Tanum, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt: Bouppteckning efter Doktorinnan Brunius. (1839:109)
  • Tanum, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt:  Catalog över de böcker Hans Josian Rodhe testamenterat 1808 till ett lånebibliotek (1809:1017).

Mer om Bohuslänska trädgårdar

Fotografier från 1900-talets början vittnar om ett blomstrande trädgårdsintresse i Bohuslän. Men hur har intresset för trädgårdsskötsel förändrats? Följ med på en historisk vandring med några Bohuslänska trädgårdar som exempel.

Bohuslänska trädgårdar: medeltid
Bohuslänska trädgårdar: 1500-tal
Bohuslänska trädgårdar: 1600-tal
Bohuslänska trädgårdar: 1700-tal

Trädgårdsfotografier

Bohusläns museum har i sin fotosamling många trädgårdsbilder. På DigitaltMuseum kan du ta del av dessa bilder