Bohuslänska trädgårdar: 1500-tal

Under 1500-talet präglas trädgårdarna av renässansens idéer om ordning och symmetri. Det är nu lusthusen blir populära. Här kan du läsa om prästen herr Michells trädgård i Kungahälla i södra Bohuslän.

En bild på en takmålning från Kungälvs kyrka.

Paradisets lustgård. Takmålning av Erik Grijs 1697-98 i Kungälvs kyrka. Foto Bohusläns museum.

Herr Michells trädgård i Kungahälla

De som bodde på herrgårdar och boställen var ofta föregångare när det gällde trädgårdsodling. När biskopen Jens Nielsøn 1597 besöker prästen Herr Michell i Kungahälla övernattar han i prästgården. Herr Michell visar stolt biskopen sin trädgård. Det är en mycket vacker trädgård där han byggt ett litet lusthus och även rest två master med segel och vimplar som på ett skepp. Vi kan anta att det funnits en plantering kring dessa master som tagit upp skeppstemat, även om vi inte vet precis hur det såg ut. Detta är förmodligen det äldsta belägget vi har på en renässansträdgård i Bohuslän.

Under 1500-talet börjar man uppföra lusthus i Norden. Biskopen hade säkert redan tidigare sett liknande lusthus vid sina besök hos Tycho Brahe på ön Ven. Där på Uranienborg hade Brahe inrättat en magnifik renässansträdgård med bland annat två stora och fyra mindre lusthus. Notisen om herr Michells trädgård visar att inte bara nyttan utan också skaparglädjen redan då var en drivkraft när man skulle anlägga en trädgård.

Renässansträdgården

Renässansträdgården har sina rötter i antiken. Ordning, symmetri och balans blir viktigt och präglar både hur man placerar byggnaderna och anlägger själva trädgården. År 1589 uppmanas de norska prästerna att bygga prästgårdarna i ordnad kvadrat med få men rymliga hus.

Renässansträdgården kunde vara terrasserad i kuperad terräng. Annars kännetecknas den av regelbundenhet och geometriska former. Den var ofta indelad i kvarter inramade med häckar av till exempel krusbär eller vinbär eller med låga staket. Kvarteren i sin tur inrättades med odlingsbäddar och sandbeströdda gångar i sirliga mönster.

Det fick gärna vara vatten i trädgården i form av en kanal eller en damm. Som skydd runt om kunde det finnas en mur, ett plank eller en häck av exempelvis hagtorn. En ordentligt markerad portal skulle leda in i trädgården.

När trädgårdskonsten blir ett viktigt inslag på de kungliga och adliga slotten kommer också behovet av en plats där man kan skyla sig om det blir för varmt eller börjar regna. Det är därför lusthus av olika format blir populära under 1500-talet.

Källor

Nielsen Y: Biskop Jens Nilssøns Visitatsbøger og Reiseoptegnelser 1574-1597. 1885

Mer om Bohuslänska trädgårdar

Fotografier från 1900-talets början vittnar om ett blomstrande trädgårdsintresse i Bohuslän. Men hur har intresset för trädgårdsskötsel förändrats? Följ med på en historisk vandring med några Bohuslänska trädgårdar som exempel.

Bohuslänska trädgårdar: medeltid
Bohuslänska trädgårdar: 1600-tal
Bohuslänska trädgårdar: 1700-tal
Bohuslänska trädgårdar: 1800-tal

Trädgårdsfotografier

Bohusläns museum har i sin fotosamling många trädgårdsbilder. På DigitaltMuseum kan du ta del av dessa bilder.