← Tillbaka till sökresultat

Storm och översvämningar

För bohusläningar och Uddevallabor är stormar och översvämningar inte något ovanligt. Här kan du läsa om de svåra stormarna 1824 och 1863. Om hur människor drabbats av orkanvindar och stigande vattenmassor. Hur egendom och fartyg blivit förstörda. Men också om hur frivilliga fiskare räddat förlista sjömän.

Historia

Svåra översvämningar har drabbat Uddevalla många gånger. Varje år brukar vattnet stiga och svämma över Kampenhofs-området där Bohusläns museum är beläget. Här följer några exempel på de kraftigaste stormarna när staden drabbats av snabbt stigande vattennivåer och stor förödelse.

Översvämningen 1824

Tidningar beskriver översvämningen, men vi låter först en tänkt Uddevallabo berätta om händelserna natten mellan den 18 och 19 november.

Torsdagen den 18 november

Stormen tjuter, mörkret är kompakt och dundrande vattenmassor väller in över staden. Visst är vi vana här i Uddevalla, att de sumpiga ängarna som kallas Waterland svämmas över varje höst, men detta är inte någon vanlig höststorm. Det har regnat och blåst minst en månad men aldrig har det tagit i, på det här viset. Det är kväll och nu stiger vattnet dramatiskt, det väller in över gatorna och till och med tränger sig in i husen.

Alla försöker komma undan vattnet men vart ska man ta vägen? Ja de som bor lite längre upp i staden kan nog skynda sig ut och rädda sig upp på torrare mark, men vi här närmare strandkanten är alldeles fast i våra hus. Vattnet fortsätter att stiga och snart är hela bottenvåningen full med vatten, allt flyter omkring, nu måste vi verkligen ta oss härifrån. Men det går inte att få upp dörren, den är blockerad av vattenmassorna. Kanske kan vi ta oss ut genom ett fönster? Fast det är alldeles becksvart, ljudet av stormen öronbedövande och tegelstenarna yr ner från taken. Ingen kommer längre kunna hjälpa oss, vi måste försöka rädda oss upp på vinden.

Svartvit illustration. En översvämmad gata med skadade hus. I ett hus försöker människor via fönstren rädda sig ner till en båt i vattenmassorna

Översvämning i tyska Glauchau. Ur tidskriften Die Gartenlaube 1858.

Nu är klockan nio, dyblöta, genomfrusna och skräckslagna har vi suttit här på vinden i flera timmar. Med fara för livet lyckades vi till slut ta oss hit. Vattnet verkar äntligen ha slutat stiga men ännu vet vi inte om faran är över.

Fredagen den 19 november

Morgonen randas och vi försöker återhämta oss från den rysliga natten. När vi öppnar ytterdörren forsar vattnet som fortfarande står högt i rummen ut på gatan. Så märkligt, därute har vattnet runnit undan, himlen är klar och det är alldeles lugnt.

Målning i ljusa toner. Bäveån kantad av gator och hus med ett högt berg i bakgrunden.

Uddevalla med skansberget i bakgrunden. Målning av Svante Leonard, 1855. Foto Bohusläns museum.

Men förödelsen är enorm; i husen har kläder i kistor och skåp blivit alldeles förstörda och utanför är gatorna fulla av söndertrasade plank och bråte. Vi ser skadade hus och till och med båtar och pråmar som kastats upp på stadens gator. Stora reparebanan vid stadens inlopp är helt sönderslagen och ett fartyg som ankrat vid Skeppsholmen har slitit sig loss, spolats upp över en gärdesgård och slutligen landat på en äng. 

Tack och lov verkar ingen ha omkommit i staden, men det är fruktansvärt att se alla kreatur som drunknat och förts bort av vågorna.

Det är inte bara i Uddevalla som stormen rasat, vi har hört att Göteborg drabbats svårt och att även många tak, fönster och stengärdesgårdar blivit förstörda på landsbygden. Stormen har rentav orsakat bränder. Många fartyg har kommit på drift utmed kusten och både vid Göteborg och Mollösund står skepp på grund. Även det viktiga sjömärket Sälö båk har blåst omkull och blivit helt förstörd.

Översvämningen i S:t Petersburg

Runt om i Europa rasade svåra stormar denna vinter och orsakade stora översvämningar. Natten mellan den 18 och 19 november, drog alltså orkanvindarna fram med fruktansvärd hastighet över Nordeuropa, via Sverige och Uddevalla, och vållade stor förstörelse och talrika skeppsbrott.

När orkanen nådde S:t Petersburg på morgonen den 19 november blev förödelsen total. Vattnet steg i staden upp till fyra meter över normal nivå. Katastrofen var ett faktum, mängder med människor och djur omkom i de forsande vattenmassorna.

Oljemålning. Översvämmad stad där människor och hästar kämpar för livet i forsande vattenmassor.

Översvämningen i S:t Petersburg den 19 november 1824. Målning av Fyodor Alekseyev.

Gulnad tidningssida.

Uddewalla den 19 nov. Jönköpings Tidning 1824-12-04 sid 1.

Gulnad tidningssida.

Fortsättning Uddewalla den 19 nov. Jönköpings Tidning 1824-12-04 sid 2.

Om Sankt Petersburg. Helsingborgsposten 1824-12-15 sid 1.

Återkommande översvämningar

Novemberstormen 1824 är inte den första, och absolut inte den sista gång Uddevallaborna ser  vattnet stiga snabbt över stadens gator.

Översvämningen 6 november 1785

År 1785 kunde man läsa i Stockholmsposten att hela oktober varit så regnig i Uddevalla att floden häftigt växt till en höjd som man inte kunnat erinra sig på över 40 år. De forsande vattenmassorna förstörde sex stycken mjölkvarnar, varav tre inne i staden, och fyra stycken sågar. Dessutom spolade vattnet bort flera broar och på vägarna var det näst intill omöjligt att ta sig fram.

Gulnad tidningssida.

Översvämning i Uddevalla 1785. Stockholmsposten 1785-11-26 sid 2.

Översvämningen 1861

År 1861 drabbades Uddevalla igen, och många var rädda att det skulle gå lika illa som 1824. Vattnet svämmade över på gator och ängar. Den nya stora fabriken på Kampenhof stod som på en ö, omgivet av allt vatten. Dess bättre blev skadorna i staden inte lika stora som 1824, men utmed kusten var olyckorna många med fruktansvärda skeppsbrott och flera omkomna besättningsmän.

Målning. Uddevalla hamn med fartyg, en roddbåt samt Kampenhof bomullsspinneri med rykande skorsten, målat i mörka färger.

Uddevalla 1891. Målning av Johnny Millar. Foto: Bohusläns museum.

Översvämningen 1863

Den 30 oktober 1863 var det dags igen, i tidningarna kan man läsa om hur stormen drabbat Uddevalla: ” Vår stad företedde i lördags en både bedröflig och löjlig anblick, som dessbättre endast sällan visar sig. Under natten utbröt nemligen en förskräcklig sydvestlig storm, hvars make man ej sedan 1824 härstädes upplefvat, och som dref vattnet tillbaka upp i hamnen, så att det steg öfver sin vanliga nivå och öfversvämmade hela den närliggande trakten.”

Åter strandade båtar på gatorna och till och med på ångbåtsbryggan hamnade en mindre jakt och två stora pråmar. Stormvindarna krossade otaliga av rutorna på stadens nymodiga gaslyktor. Till och med zinkbeklädnaden på den västra gaveln av kyrkans tak slets bort. Vattnet steg drygt en meter i den nyanlagda fabriken på Kampenhof och flera personer fick bemanna pumparna hela dagen och  natten.

Rasande vågor och skeppsbrutna sjömän

Skildringen från Uddevalla har nästan en humoristisk ton, men i själva verket var det en katastrofal natt utmed hela den bohuslänska kusten med mängder av sjöolyckor och omkomna besättningsmän.

Oljemålning.Stormande hav med lutande skepp. Ett tjugotal personer har räddat sig upp på en klippa.

Storm vid bohuslänska kusten. Målning av Marcus Larsson, 1857. Foto: Nationalmuseum

Tidningarna berättar om otaliga skeppsbrott. Ett av dessa skepp var skonerten Frederika Dorothea från Riga. Den första november 1863 uppmärksammade fiskare på Klädesholmen en nödsignal ute från Paternoster-skären. Skeppet hade under stormen gått på Hamneskär. Olyckan var ett faktum, skeppet slogs i spillror, styrmannen och en matros drunknade i de rasande vågorna, medan övriga i besättningen lyckades ta sig över bogspröet upp på en klippa. Här befann de sig, utan proviant och vatten i mer än ett dygn, till dess att ett fiskarelag från Klädesholmen lyckades rädda dem.

Vi vet inte exakt hur själva räddningen gick till. Men det är nog högst troligt att besättningsmännen på klippan var förfrusna och helt utmattade. Och bärgarna från Klädesholmen hade säkert bara små öppna fiskebåtar. Skeppet gick inte att rädda, utan vrakresterna såldes på auktion några veckor senare.

Oljemålning. Stormigt hav med ett övergivet lutande skepp. På en klippa intill räddar ett tiotal kvinnor och män de skeppsbrutna sjömännen.

Skeppsbrott. Målning av Kilian Zoll och Marcus Larsson, 1853. Foto: Hans Thorwid / Nationalmuseum

Ytterligare ett skepp förliste i närheten. Skonerten Enigheten från Danmark stötte på Utryggen och sjönk, efter att fiskarna från Klädesholmen lyckats bärga besättningen.

Svartvitt foto av målning. En starkt lutande segelbåt med med två män i höga vågor.

Lotsbåt i hård kryss vid Paternoster-skären, av Hans Frederik Gude, 1889. Foto Bohusläns museum.

Mörkt utan fyrsken

Ännu fanns inte heidenstamsfyren på Pater Noster (byggdes 1868) och på Marstrand hade glasrutorna i fyrtornet krossats redan klockan fem på lördagsmorgonen när stormen var som värst. Och trots antsträngningar var det först påföljande dag som den började lysa igen. Sannolikt bidrog detta till en del av skeppsbrotten runt Marstrand.

Gulnad tidningssida.

Stormen å västra kusten. Göteborgsposten 1863-11-05 sid 2.

Gulnad tidningsida.

Den senaste stormens härjningar. Aftonbladet 1863-11-06 sid 2.

Gulnad tidningssida.

Förteckning över sjöolyckor. Nya Dagligt Allehanda 1863-11-19 sid 3.

Klimatanpassning och sjöräddning

Skeppsbrotten utmed kusten har som sagt varit oräkneliga, och Uddevalla har om och om igen drabbats av översvämningar. Vissa år har varit värre än andra, och ännu idag kan alltså vattnet stiga snabbt över de låglänta parkeringarna på Kampenhofsområdet. Man åtgärdar därför kajerna i Uddevalla och även på andra platser med tanke på klimatförändringar och stigande havsnivåer.

Det är inte bara risken för översvämningar som måste motverkas. När olyckor händer till sjöss är det viktigt att de drabbade får hjälp. Tidigare var det helt upp till enskilda personer att försöka hjälpa de nödställda. Men år 1824 bildades det första ideella livräddningssällskapet i England. Det dröjde till 1800-talets mitt innan Sverige fick sina första livräddningsstationer. Nu är det staten som har huvudansvaret för sjöräddningen, men det är den ideella organisationen Svenska sjöräddningssällskapet som utför största delen av det praktiska arbetet. De driver de 74 sjöräddningsstationerna som finns i Sverige. Sällskapet grundades 1907 med namnet  Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne.

Källor

  • Tidningsartiklar i Kungliga bibliotekets tidningsdatabas.

Vill du veta mer?

Visste du att

  • Klimatförändringarna kommer inte bara att leda till förändrade väderleks- och temperaturförhållanden, förhöjda havsnivåer, mer frekventa extrema vädersituationer med mera. De kommer också att påverka vår historia och vårt kulturarv. Läs mer om utredning Kulturarv för framtida generationer.

Ur våra samlingar

  • I museets samlingar finns många foton på översvämningar i Uddevalla. Här kan du se några exempel. Fler fotografier på översvämningar i Uddevalla hittar du på DigitaltMuseum.
Svartvitt foto. Detalj av lutande fartyg med fem sjömän på däcket.

Skeppgossar på fullriggaren Najaden i hårt väder, 1910-tal. Foto: Bohusläns museum.

Svartvitt foto. Hamnen i Uddevalla med översvämmade kajer.

Översvämning i Uddevalla 1903. Foto: Bohusläns museum.

Svartvitt foto. Några arbetare håller på att lasta säckar på en hästkärra, medan vattnet stiger. Hästen står med benen till hälften i vattnet.

Översvämning i Uddevalla 1923. Foto: Bohusläns museum.

Platser att besöka

  • Bohusläns museum och Kampenhofs-området i Uddevalla en stormig dag. Tänk på att parkeringsmöjligheterna då kan vara starkt begränsade.

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat