← Tillbaka till sökresultat

Skeppspredikanten Carl Christian Ström

Detta är berättelsen om Carl Christian Ström skeppspredikant i det Svenska Ostindiska kompaniet under slutet av 1700-talet. Han deltar i flera dramatiska resor till Kina. Liksom många av Linnés lärjungar samlar han in naturalier för att ta med hem till Sverige. Många av hans dokument finns sparade med värdefull information om ostindiefarten.

Historia

Bröstbild med långhårig man i profil.

Porträtt av Carl Christian Ström. Foto Bohusläns museum.

Vem var Carl Christian Ström?

Han föddes den 16 oktober 1767 i en historiskt intresserad prästfamilj. Familjen bodde då på Stackenäs i Västergötland, men flyttade året därpå till Slöinge i Halland. Där fick fadern en kyrkoherdetjänst och det var i Slöinge Carl Christian växte upp.

Efter studier i Lund och vid Greifswalds universitet blev Carl Christian 1792 antagen som skeppspredikant i Ostindiska kompaniets tjänst. Han blev utsedd till tjänstgöring på ostindiefarare vid fyra tillfällen. När han efter många strapatser lämnar livet till sjöss blev det giftermål med Catharina Charlotta Kidron, och en komministertjänst i Myckleby på Orust. Familjen som då bodde i Långelanda socken, utökades med fyra döttrar och en son.

År 1814 lämnade Carl Christian Orust, och flyttade med sin familj till Överby prästgård på Sotenäset. Där var han verksam som kyrkoherde till dess han dog, den 18 januari 1842, 75 år gammal.

Ostindiska kompaniet

Under 1600-talet bildades handelskompanier i flera europeiska länder. Syftet var att få nationellt monopol på handeln med Ostasien. Även i Sverige ville man vara delaktig i denna handel och därför grundades ett ostindiskt kompani 1731. På varje resa skulle det finnas en besättning för skötseln av själva skeppet, men också anställda i kompaniets tjänst som var ansvariga för företagets affärer. Dessutom måste det finnas en fältskär och en skeppspredikant ombord. En av dessa skeppspredikanter var alltså Carl Christian Ström.

Första resan till Kina

Sin första resa till Kina gör Carl Christian som 25-åring, och det är med skeppet Sophia Magdalena. De seglar från Göteborg en höstdag i november 1792, och kommer tillbaka efter ett år och åtta månader.

Carl Christians uppgift som skeppspräst är att hålla bönestunder två gånger om dagen och att undervisa besättningen i kristendomskunskap. Sjukdom och död är inte ovanligt under den långa och farofyllda seglatsen. En viktig uppgift för skeppsprästen är därför att finnas vid den sjukes dödsbädd och att dela ut den sista nattvarden. Bland Carl Christians bevarade dokument finns en förteckning över de tennföremål och böcker han haft ansvaret för under en av sina ostindieresor. Det är nattvardskärl, en bibel, en kyrkohandbok, en postilla, 12 psalmböcker och 18 katekeser.

Gulnat dokument med inventarieförteckning,

Inventarielistan över föremålen skeppspredikanten Carl Christian Ström ansvarar för, under resan med skeppet Gustaf den tredje. Göteborgs universitetsbibliotek.

Andra resan och skeppsbrottet vid Godahoppsudden

I oktober 1795 är det dags för nästa resa, denna gång med skeppet Götheborg. Väl framme vid Godahoppsudden lider man skeppsbrott, och kan tyvärr inte fullfölja resan. Trots allt har man tur, hela manskapet klarar sig och får istället följa med skeppet Sophia Magdalena hem. Besättningen anländer till Göteborg i juli 1796.

Tredje resan och ännu ett skeppsbrott

Carl Christians tredje resa till Kina blir med ostindiefararen Gustaf den tredje. Skeppet seglar från Göteborg i mars 1797. Då hade man varit segelklar i flera månader, men hindrats av en ständig motvind. Så i september anländer skeppet äntligen till Macao och Kanton, och där stannar man i ungefär fyra månader. Här ska de ansvariga göra upp affärerna för det Ostindiska kompaniet. Men det finns även möjlighet för en skeppspredikant som Carl Christian att köpa in varor för egen räkning; huvudsakligen te, porslin, kryddor, silkesvaror och olika tyger.

När alla varor är lastade påbörjas seglatsen hem, den 2 februari 1798. Den långa resan går enligt plan till dess man kommer in i engelska kanalen. Där går skeppet plötsligt på grund, och trots stora anstängningar lyckas man inte komma loss. Till råga på allt visar det sig att de bärgare som kommit för att hjälpa till, i själva verket är sjörövare som plundrar och förstör. Ett bedrövligt faktum är att det mesta av lasten går förlorat. En mindre del av Carl Christians varor bärgas, och blir så småningom omlastade och förda till Göteborg. En förteckning visar att värdet av de bärgade varorna utgör ungefär 30%  av värdet för de varor som man tidigare hade lastat in i Kanton för Carl Christians räkning.

Oljemålning med ostindefarare som håller på att förlisa i höga vågor.

Ostindiefarare i storm, 1798. Foto Cecilia Nordstrand, Sjöhistoriska museet.

Kanske en fjärde resa

Carl Christian blir även utnämnd till skeppspredikant på en fjärde resa till Kina, denna gång med skeppet Drottningen. Man avseglar från Göteborg i maj 1800, och återkommer hem i april 1802. Det är en svår resa med många stormar. Om Carl Christian verkligen kom att delta i denna resa är oklart. Det finns nämligen uppgifter om att han under samma period haft olika vikariat som präst, innan han blev komminister i Myckleby.

I Carl von Linnés anda

Carl Christian växte upp i en tid präglad av ett växande intresse för naturvetenskap och botanik. Flera av de tidiga skeppsprästerna i Ostindiska kompaniets tjänst var samtidigt lärjungar till Carl von Linné. De tog hem omfattande samlingar av växter och djur under sina resor till Asien.

Det finns  en uppgift från den tredje resan som visar att även Carl Christian Ström var med och samlade in en mängd naturalier. Tillsammans med fänrik P F Lundell hade han, på uppdrag av biskop Wallenstråle i Kalmar, samlat in insekter, uppstoppade fåglar och mycket mer. Tyvärr gick allt detta förlorat vid skeppsbrottet i engelska kanalen. Även en mängd böcker som Carl Christian hade i uppdrag att köpa in, gick förlorade.

Tidningsartikel med text i frakturstil

Stockholmsposten den 26 september 1798

Avskrift av tidningsartikeln från 1798

Bref til Biskoppen Doctor Wallenstråle från Hr Fändrik P F Lunell, på hemgåendet från OstIndien med Skeppet Gustaf 3dje, daterat Deal d 24 sistl Julii.

Den 10 Julii lättade wi ankar på Duns Redd kl 6, och en tima derefter stod skeppet på Goodwinsand, 13 fot torrt, på Qwecksandsbotten. Wi arbetade hela dagen at kunna få det af, men omöjligt. Stormasten kappades, krysstången äfwenledes, kanonerne kastades öfwer bord, alt förgäfwes. Bärgare från Deal, Ramsgate och Broadstar innfunno sig, men, i egenskap af Sjöröfware, och plundrade oss så at wi icke hade kläderne på kropppen. Min förlust war betydelig, så i afseende på egna waror och penningar, som betydliga summor, hwilka hörde Bodmeri=gifware til. Efter så stark evacuation, kom skeppet änteligen sent på aftonen af, men fullkomligen förstördt, med söndersågade däck och nedslagne hyttor; brukande för öfrigt wåre nödhjelpare til wåra Bureaur inge andre nycklar än yxor och kofötter. På detta sätt gjorde wi wår utlastning på hemgående.

Hr Biskoppen, som snart til alla werldsdelar sträcker sin priswärde omsorg för Calmare Gymnasii Bibliotheks riktande, förlorade ock, wid detta fatala tilfälle, ansenligt af Naturalier, som Pastor Ström* och jag samlat och köpt på resan. Wi hade en stor collection af  Chinesiske och Malahariske Insecter i 8 stora lådar, förutan Bergarter, upstoppade Foglar, Djur, förwarade i Spiritus Bini**, Böcker, dem Pastor Ström fått i commission at skaffa, rara Mynt, med mycket annat, som tiden ej tillåter at upräkna.

*Pastor Ström är Skeppsprästen Carl Christian Ström, **ska nog vara Spiritus Vini

Sparade dokument för eftervärlden

Vetenskap och dokumentation låg som sagt i tiden, ett intresse som Carl Christian kan ha fått med sig hemifrån. Hans far Severin Jacobsson Ström hade med ”mycken möda och brevväxling” författat en historisk beskrivning över kyrkoherdar och märkvärdigheter i Vättle härad, och även liknande beskrivningar över Kareby, Romelanda och Kungälv.

Att delta i ostindiefararnas resor innebar också unika möjligheter att få se sig om i världen, något som verkar ha lockat Carl Christian. Han tycks också ha varit mån om att spara dokument av olika slag som skulle kunna vara av intresse för eftervärlden. Efter faderns död överlämnade sonen provinsialläkare Edvard Ström dessa dokument till Göteborgs museum, och de finns nu förvarade i Göteborgs universitetsbibliotek. Det är olika typer av handlingar  från Carl Christians tid som skeppspredikant; förhållningsregler ombord på kompaniets skepp, förteckning över proviant, förteckning av last, skeppsjournaler och mycket mer. Alla ytterst värdefulla för kunskapen om ostindiefartens historia. Ett viktig bidrag till denna kunskap har vi alltså Carl Christian Ström och hans son att tacka för.

Källor

  • Skeppspredikant Carl Christian Ströms papper, Göteborgs universitetsbibliotek. Digitalt publicerade via portalen ALVIN.
  • Kungliga bibliotekets tidningsdatabas:
    • Stockholmsposten 1792-08-07, 1795-07-14 och 1798-09-26
    • Götheborgs Allehanda 1796-06-10, 1796-06-28, 1796-10-1, 1798-07-27 och 1800-02-05

Vill du veta mer?

Visste du att

  • Det fanns ostindiska kompanier i Storbritannien, Nederländerna och Danmark redan i början av 1600-talet
  • Gomer Brunius, senare kyrkoherde i Tanum, också var skeppspräst i Ostindiska kompaniets tjänst.
  • Edvard Ström, son till Carl Christian Ström, skrev dagboksanteckningar bland annat om hur familjen firade jul i början av 1800-talet.

Ur våra samlingar

Färgfoto på skrivschatull av mahogny med utdragslådor och små boxar för flaskor och annat.

Skrivschatull som troligen tillhört Carl Christian Ström. Foto Bohusläns museum.

Färgfoto visar skärvor av ostindiskt porslin.

Skärvor av ostindiskt porslin funna i Uddevalla. Foto Bohusläns museum.

Färgfoto visar ett handskrivet gulnat brev med rött sigill.

Ett egenhändigt brev av Linné, daterat 16 jan 1750. Foto Bohusläns museum.

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat