Bohuslans Museum

Mor Palmkrona och herrnhutismen

Historia

Källor

Vill du veta mer?

Detta är historien om Eva Christina Palmkrona och den lilla grupp av herrnhutare på 1700-talet som så småningom kom att bilda den Evangeliska brödrasocieteten i Uddevalla. Det är i en tid då upplysningsidéerna breder ut sig i Europa och förnuftet värderas högt. Men också en tid då den känslofyllda religiösa tro får spridning som i Sverige går under beteckningen herrnhutismen. Det är under denna förändringstid som de första stegen tas till det som ska bli det moderna samhället.

Historia

Vem var Eva Christina Palmkrona?

Eva Christina föds den 18 oktober 1704 i Göteborg och får namnet Palmkrona när hennes styvfar adlas. Hon gifter sig 1725 med handelsmannen och rådmannen i Uddevalla Fredrik Johansson Bagge. Han är 49 år och änkeman, hon endast 21 år gammal.

Liksom de flesta andra föräldrar vid den här tiden får Eva Christina och Fredrik uppleva den stora sorg som det innebär att förlora flera barn i späd ålder. De får dock tre som blir vuxna; Ingrid Maria, Jonas och Torborg Elisabet. Eva Christina blir änka år 1748 och enligt Fredriks testamente ska hon draga försorg om deras barns kristliga och anständiga uppfostran.

Vi vet inte exakt när eller hur, men som änka får Eva Christina en ledande roll i den lilla grupp av herrnhutare som växer fram i Uddevalla. Den rollen tycks hon ha haft fram till sin död den 11 februari 1790.

Pietistiska reformrörelser

Under 1700-talet ökade protesterna mot den svenska statskyrkans stränga ”rätta lära”, där alla måste tänka och tro på ett och samma sätt. Olika pietistiska reformrörelser växte fram med budskapet att en religiös tro inte kan vara ett påbud uppifrån utan måste vara en individuell övertygelse. Man betonade vikten av omvändelse, en personlig tro och rättighet att hålla egna religiösa sammankomster. Kyrkan och staten reagerade starkt. Och införde därför konventikelplakatet, för att förbjuda den här typen av möten.

Den mest radikala riktningen inom pietismen ville bryta med statskyrkan och förespråkade full religionsfrihet. Herrnhutismen, en annan kristen pietistisk riktning, tog inte avstånd från statskyrkan men lyfte fram den personliga och känslomässiga upplevelsen av tron. Herrnhutismen spreds i början av 1700-talet från greve Zinzendorfs gods i staden Herrnhut i nuvarande Tyskland. Enligt Zinzendorf var herrnhutismen framför allt ”hjärtats religion”.

Takmålning från Resteröds kyrka påverkad av herrnhutismens tankevärld. I språkbandet som ängeln håller står det ”Herren ser till hjärtat.”

Från radikalpietism till herrnhutism

Efter Fredrik Bagges död gifter sig deras äldsta dotter Ingrid Maria med tullinspektören Petter Spaak. Hon är 20 år, han 54 och känd som en radikal pietist. Petter Spaak hade tidigt blivit inspirerad av radikalpietisten Konrad Dippel och även av Thomas Leopold som satt inspärrad på Bohus fästning för sin radikala tro.

När herrnhutaren Elias Östergren besöker Uddevalla i mitten av 1700-talet tycks det redan finnas en liten grupp radikala pietister i staden. En grupp som nu blir påverkad av herrnhutismen och får en mildare inriktning. Elias Östergrens yrke är skomakare och när han får tillfälle arbetar han även praktiskt, något som kan ha påverkat flera skomakare i staden. Åtminstone kom skomakarmästarna Iwar Esping och Lars Moström att ingå i den herrnhutiska kretsen. Också Iwar Esping får en ledande funktion och håller i de gemensamma sammankomsterna fram till sin död 1783.

Mor Palmkrona och herrnhutargruppen i Uddevalla

Eva Christina Palmkrona hade alltså en viktig roll bland Uddevallas herrnhutare, vilket framgår av berättelsen om brödrasocieteten och av de resebrev som missionären Adolph Steen skriver till Herrnhut på 1780-talet. Breven är skrivna på tyska och han nämner sammankomsterna i gamla ”Mutter Palmcronas stube”.  Vid den här tiden bor hon hos sin son handelsmannen Jonas Bagge i ett stort hus vid stadens torg.

Steen uppger i ett brev från 1784  att gruppen i Uddevalla då består av 7 män och 25 kvinnor. Det framgår också att gamla mor Palmkrona värnar om och är mycket aktad av kvinnorna.

Några kvinnliga herrnhutare i USA. Moravian Sisters av Pavel Svinyin cirka 1812. Public domain.

Ännu år 1787 samlas man i mor Palmkronas kammare. Då är hon en åldrad kvinna med lång livserfarenhet. När hon tre år senare avlider noterar sonen Jonas att det varit en förmån att få hysa sin mor i sitt hus under 24 år.

En egen församlingslokal

Efter Eva Christinas död fortsätter Jonas Bagge och hans fru Brita Catharina Bildt att hålla sammankomsterna i sitt hem vid torget, och de utvidgar rummet så att fler får plats. Men gruppen växer och när den Evangeliska brödrasocieteten bildas i Uddevalla år 1801 påbörjar man bygget av en egen församlingslokal som kan invigas i oktober 1803. Det tar några år innan man kan brädklä och måla byggnaden, men så den 28 juli 1806 är lokalen helt färdig. Men glädjen blir verligen inte långvarig. Morgonen därpå drabbas Uddevalla av en förödande brand som lägger hela staden i aska, inklusive den nya församlingslokalen.

Evangeliska brödraförsamlingens gudstjänstlokal i kvarteret Herrnhut, invigd 1810. Här fanns två ingångar, en för kvinnor och en för män. Byggnaden blev senare tändsticksfabrik och brann ner 1983.

Efter stadsbranden måste församlingen lösa lokalfrågan provisoriskt fram till dess ett nybyggt stenhus i hörnet Sillgatan/Kungsgatan slutligen kan invigas i maj 1810. Detta blir sedan församlingens hemvist fram till 1847 då verksamheten avvecklas och stenhuset går till försäljning.

 Den religiösa känslan och upplysningen

Greve Zinzendorfs relation till upplysningstidens idéer var inte helt enkel. Som radikal tänkare på många sätt menade han att oavsett från vilken kyrkoinriktning man kom skulle man kunna tro och leva tillsammans. Samtidigt opponerade han sig mot upplysningens betoning av förnuftet och ville i stället lyfta fram den religiösa känslan. Glädje, sång och musik blev därför viktiga inslag i herrnhutarnas möten.

Känslan kom också att påverka viktiga beslut som man avgjorde genom att kasta lott, men först efter en allmän diskussion av frågan. Man lottade till och med när det var dags att välja äktenskapspartner, eftersom man menade att lottens utslag representerade Guds sanna vilja. En kvinna hade dock alltid rätt att acceptera eller neka att gifta sig med den make som lotten pekat ut. Herrnhutarna utsattes för mycket kritik för sin känslosamhet och systemet med lottning, inte minst av prästen Henric Schartau.

Kvinnosynen inom herrnhutismen

På flera sätt var synsättet inom herrnhutismen framåtblickande, inte minst när det gällde pedagogik och kvinnors möjligheter. Man tog inte hänsyn till social status utan kallade varandra för syster och bror. Det var viktigt med mindre grupper för att alla skulle känna förtroende och kunna tala öppet med varandra. Därför hade man även små samlingar med män för sig och kvinnor för sig, gifta för sig och ogifta för sig. Kvinnor skulle tala till kvinnor, eftersom man menade att en kvinna kunde nå andra kvinnor på ett bättre sätt. Detta innbar ett stort behov av  kvinnliga medarbetare. Och resulterade i att kvinnor fick predika, skriva sånger och även verka som missionärer.

Av den orsaken var det viktigt för herrnhutarna att även flickor fick utbildning. Man inrättade en flickskola i Christiansfeld på Jylland redan 1784. Tre år senare startades Societetsskolan i Göteborg som blev Sveriges första högre flickskola. Deras kvinnosyn var kontroversiell för sin tid. Det märks inte minst i treenighetsläran där herrnhutarna beskrev den helige ande som en moder.

Det förtroliga samtalet

En viktig del inom herrnhutismen var just det förtroliga samtalet. Ingen skulle behöva vara rädd för att det som sagts i förtroende skulle missbrukas på något sätt. Att vara ett samtalsstöd var säkert en viktig uppgift för Eva Christina Palmkrona. Herrnhutarna betraktade äktenskapet som något gudomligt och att ha sex var därför en vördnadsfull akt. De var pionjärer när det gällde sex- och äktenskapsrådgivning som de ansåg var nödvändigt för att ett äktenskap skulle kunna fungera.

Utdelning av nattvarden i Brödrakyrkan i London, män til vänster och kvinnor till höger. A: Prästen som utför liturgin. B: Präster som delar ut brödet. C: En diakon som bär det välsignade brödet. D: En diakonissa som gör detsamma. E: Kommunikanterna. F: Kandidaterna för nattvardsgång. Ur Kurze Nachricht von der Kirche Unitas Fratrum, 1762.

Att sitta i orubbat bo

Herrnhutarnas kvinnosyn märks också i bouppteckningar och testamenten. Enligt Fredrik Bagges testamente skulle änkan (Eva Christina) helt få disponera egendomen, efter att en summa på 700 daler silvermynt först betalats ut till var och en av barnen.

Enligt 1734 års lag hade en änka rätt att själv råda över sin egendom. När det gällde barnens fadersarv måste hon dock rådgöra med mannens släktingar eller barnens förmyndare. Det förekommer liknande testamenten, med föreskrifter om att den av makarna som lever längst skulle ha full dispositionsrätt över egendomen, hos flera personer och släktingar i Eva Christina Palmkronas närhet. Det kanske var ett sätt att garantera att barnen fick den religiösa uppfostran som makarna önskade, men visar också på vilket högt förtroende männen inom herrnhutismen hade för sina hustrur.

Fredrika Bremer besökte själv Herrnhut och skrev att dessa församlingar är de mest liberala inom den kristna kyrkan. Förhållandet mellan en man och en kvinna inom herrnhutismen var knappast en jämställd relation med dagens mått, kvinnorna var fortfarande de som hade huvudansvar för barn och hushåll. Men det är en trosinriktning som med små steg leder till förändrade tankemönster och bidrar till framväxten av artonhundratalets folk- och kvinnorörelser.

Källor

• Frederik Bagges testamente i Uddevalla rådhusrätt och magistrat (O) FIIa:3 (1748-1756)
• Berättelsen om Brödrasocieteten Uddevalla ur Evangeliska brödraförsamlingens i Göteborg arkiv, volym 2 (1853-1861) sid 15-22 (pdf)
• Hernhutarkolonien i Uddevalla, Bohusläningen 1881-06-30 och 1881-07-07. Digitalt tillgänglig via Kungliga bibliotekets tidningsdatabas.
• Fredrika Bremers brev IV. 1857–1865 med tillägg 1832–1863 (1920). Digitalt tillgänglig via Litteraturbanken.
• Linderholm, Emanuel, 1911, Sven Rosén och hans insats i frihetstidens radikala pietism. (Om en liten pietistisk krets i Uddevalla.) Digitalt tillgänglig via Umeå Universitet.
• Jacobsson, N. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia. Ur Kyrkohistorisk årsskrift 1903.
• Rodén, Nils. Resebrev från Adolph Sten till Herrnhut. Ur Kyrkohistorisk årsskrift 1943 och 1951.
• Kurze Nachricht von der Kirche Unitas Fratrum, 1762.
• von Schubert, Fredrich Wilhelm. Reise durch das westliche Schweden, Norwegen und Finnland oder …, Volym 3, 1817.
• Den glömda kyrkan: om herrnhutismen i Skandinavien / Christer Ahlberger & Per von Wachenfeldt (red.), 2016.
• Herrnhutismen i Västsverige / redaktörer: Per von Wachenfeldt & Christer Ahlberger, 2019.
• Vogt Peter, 2011, Zinzendorfs”Seventeens Points of Matrimony”

Vill du veta mer?

Visste du att

• Bruket att hänga upp en lysande adventsstjärna ursprungligen kommer från herrnhutarnas församlingar i Sachsen, Tyskland.
• Den Evangeliska Brödrasocieteten eller Brödraförsamlingen i Uddevalla var en av de fyra herrnhutarförsamlingar som bildades i Sverige.
• Herrnhutismen var egenligten ett nedsättande beteckning på Den förnyade Brödrakyrkan eller Unitas Fratrum som grundades i den tyska byn Herrnhut år 1727.
• Konstnären Christian von Schönfeldt var herrnhutare. Hans son Christian gifte sig 1777 med Maria Margaretha Bagge, dotter till Jonas Bagge.
• Flera av Eva Christina Palmkronas ättlingar verkade för kvinnors rättigheter, till exempel borgmästarinnan Hedera Agrell, dramatikern Lydia Kullgren och pedagogen och kvinnosakspolitikern Thyra Kullgren (även ordförande i Frederika Bremer förbundet).

Ur våra samlingar

• I våra samalingar har vi  många objekt med koppling till religion. Här ser du några exempel. Fler objekt kan du se på DigitaltMuseum.

Takbräda från Laneryrs gamla kyrka målad av Jonas Ahlstedt. Foto Bohusläns museum.

Hotellet i herrnhutarsamhället Christiansfeld i Danmark. Foto Bohusläns museum

Jungfru Marie himmelsfärd av okänd konstnär. Foto Bohusläns museum.

Platser att besöka

• I Uddevalla finns inte längre Evangeliska brödraförsamlingens samlingslokal vid Kungsgatan/Sillgatan kvar.  Men parkeringshusnamnet Herrnhut i samma kvarter påminner om denna trosriktning.

Du kanske även är intresserad av

• Redaren Maria Bagge (artikel)
• Anna-Britta och schartauanismen (artikel)
• Misshandeln av Trine (artikel)