← Tillbaka till sökresultat

Misshandeln av Trine

Detta är berättelsen om hur Trine Jensdotter i Kungälv blev misshandlad av sin make Anders Karkman i mitten av 1600-talet. Vi får ta del av vittnesmålen i rådhusrätten och även se hur hustavleideologin präglade den tidens samhälle.

Historia

De flesta förhållanden börjar med förälskelse. För många är det en underbar tid, men för några är det början på något hemskt, där vardagen så småningom fylls med kränkningar, hot och våld. Där det egna jaget bryts ned och lusten att leva bara försvinner. Det handlar om våld i nära relationer.

Trine Jensdotter i Kungälv

Trine Jensdotter bodde i Kungälv under mitten av 1600-talet. Här i staden som flyttats från Nordre älv till foten av Bohus fästning växte hon upp och gifte sig. Vi känner inte till vilka drömmar hon hade eller vad hon önskade sig av livet. Men att livet inte blev som hon hoppats det kan vi nog vara säkra på. Hon gifter om sig flera gånger eftersom hennes män avlider. Det var förenat med många faror att vara sjöfarare på 1600-talet. Vi vet att åtminstone hennes tredje man Christian Thim aldrig kom tillbaka efter en handelsresa till sjöss, och att en bouppteckning upprättades 4 februari 1661.

Där framgår att Trine var en ganska typisk kvinna i staden, inte fattig men inte heller särskilt rik. Hon hade en stuga med bod, bakugn och kakelugn. Hon ägde några silverföremål, hade en tennservis och en fint uppbäddad säng med bolster, putor och sparlakan.

Hur såg Trine Jensdotter ut?

Vi vet inte hur Trine såg ut, det finns inte bevarat något porträtt som vi känner till. Bilden nedan kan ge oss en uppfattning av hur en borgarkvinna i Bohuslän kan ha sett ut i mitten av 1600-talet. Hon har en tidstypisk borgerlig dräkt med svart tröja, vit krage, vitt förkläde och en uppskuren hätta.

Oljemålning; bröstbild av kvinna med stor vit uppstående krage och en decimeterbred remsliknande hätta från panna till nacke. Resten av håret är synligt.

Kvinnan på bilden är okänd och förmodligen målad av en norsk-dansk konstnär. Tavlan finns idag på Nasjonalmuseet i Oslo.

Berättelsen i domboken

Det finns en berättelse om Trine Jensdotters liv nedtecknad i Kungälvs rådhusrätt och magistrats dombok den 14 september 1669. Trine har bett borgmästare och råd om en attest och vittnesmål om sitt liv med sin fjärde make Anders Karkman. Orsaken är förmodligen att hon vill söka skilsmässa och måste ha ett bevis på att hon inte är orsak till att han övergivit henne. Borgmästare och råd vittnar om att allt från sin barndom och som änka har Trine Jensdotter skickat sig och förhållit sig som en ärlig kristen, en ärlig dygdig och gudfruktig hustru på alla sätt, och att hon inte på något sätt varit orsak till att hennes fjärde man Anders Karkman övergivit henne.

Gulnat dokument med handskriven svårläst text.

Detalj av domboksprotokollet från den 14 september 1669.

Rätten anser alltså att hennes förfrågan om en attest är en rättmätig begäran. Här följer en sammanfattning av berättelsen och vittnesmålen.

Trine gifter sig med Anders Karkman

Ännu en gång har Trine blivit änka och nu gifter hon om sig med Anders Karkman. Kanske tänker hon att det ska bli lite lugnare men det dröjer bara fjorton dagar efter bröllopet innan Karkman svär, skriker och hotar henne. Fatet med mat hon gjort iordning slår han ursinnigt upp i ansiktet på henne. Kanske tror hon först att det bara är en engångsföreteelse, men nej från och med nu är hennes liv fyllt med hot, kränkningar och rent våld.

Tjänsteflickan Tora ser och hör hur han misshandlar Trine både dag och natt. Tora försöker gå emellan men blir själv nerslagen. Fylld av skräck vill hon inte längre vara kvar i huset utan slutar sin tjänst i förtid. Men Trine är kvar, vart ska hon ta vägen? I den tid Trine lever i har man från barnsben lärt sig att som hustru ska man underordna sig sin man, och att inte ifrågasätta sin plats.

Vittnen berättar

Hennes granne och svåger Hans Ericksson berättar att klockan åtta en morgon hör han Trine ropa hans namn. När han kommer in i deras hus håller Karkman fast Trine i håret så hårt att när han sedan släpper henne hamnar en stor hårtuss på golvet. En annan dag knuffar Karkman henne genom porten och låser ute henne. Där finner svågern henne gråtande. Anders Karkman kräver också att hon ska skaffa öl trots att hon inte har någonting att betala med. Han kör även ut henne när hon håller på att baka, fastän det brinner i bakugnen och riskerar att ta eld i taket. Hon säger, jag törs inte säga emot honom med ett enda ord.

På nyårsafton när de sitter till bords börjar Anders Karkman åter svära och banna, och ännu en gång kastar han fatet med mat på henne. Sven Torstensson som är på besök blir så illa till mods att han vill gå därifrån. Men Trine ber honom stanna med orden, annars kommer han att slå ihjäl mig.

Peter Lebecks vittnesmål

För en annan bekant, Peter Lebeck visar hon sitt ben som är täckt med blåmärken från knäet upp över låret. Peter Lebeck som ser hennes ben säger, du har tidigare haft tre män men ingen av dem har gjort något sådant här mot dig. Förtvivlad svarar hon att hon önskar att någon ska ta hennes liv, annars kommer hon göra det själv. När Peter Lebeck försöker få henne på andra tankar säger Trine att hon är så fylld av ångest att hon inte längre vill leva, eftersom hennes man har utarmat henne så att hon ingenting har kvar.

Trots alla plågor och kränkningar överlever Trine Jensdotter eftersom Anders Karkman lämnar henne och Kungälv redan 1662. Vi har inte mycket kunskap om hur det går för henne men vi vet att hon och hennes son lever kvar i Kungälv 1669 när hon ber rådhusrätten om att få attesten med beskrivningen om sitt liv med Anders Karkman.

Hustavleideologin

Trine Jensdotter levde i ett samhälle där mannen var hushållets överhuvud. Enligt hustavlan och den lutherska ideologin skulle kvinnan underordna sig sin man och mannen skulle visa kvinnan respekt. En kvinna skulle visa lydnad och underdånighet, men berättelsen visar att det fanns gränser för vad som omgivningen ansåg vara acceptabelt.

Tryckt text från hustavlan i den lilla katekesen, 1867. Bohusläns museums bibliotek.

Källor

  • Kungälvs rådhusrätt och magistrat (O) AIa:2 1658-1674 Sid 112 ff
  • Bouppteckning 1661 Kungälvs rådhusrätt och magistrat (O) FIIa:2 1652-1704 Sid 81-87
  • Mårt. Luthers lilla cateches, med förklaring af doct. Ol. Swebilius. 1867
  • Lindstedt Cronberg, Marie. Med vålsam hand. Hustrumisshandel i 1800-talets Sverige. En studie av rättsliga, kyrkliga och politiska sammanhang. Lunds universitet 2009.

Vill du veta mer?

Visste du att

  • I Norge fanns det tre orsaker som kunde ge skilsmässa efter reformationen. Nämligen otrohet, impotens och om den ena parten försvann eller rymde. V
  • Enligt den svenska kyrkoordningen var grunden för skilsmässa, otrohet eller att den ena maken blivit övergiven.
  • Gifta kvinnor var omyndiga i Sverige fram till 1921.

Ur våra samlingar

Här kan du se några 1600-tals objekt  från våra samlingar, varav ett par visas i museets utställningar. Fler objekt från 1600-talet kan du se på DigitaltMusuem.

Oljemålning med bröstbild av kvinna i svart dräkt och bred vit krage

Porträtt av okänd dam, 1600-tal. Visas i Johnsonhallen. Foto: Bohusläns museum.

Färgfoto visar ett runt tennfat med brätte.

Fat av tenn från 1643. Visas i utställningen Uddevalla genom tiderna. Foto: Bohusläns museum.

• Färgfoto visar mässingssked med runt skedblad och skaft avslutad med en knopp.

Sked av mässing, 1659. Foto: Bohusläns museum.

Platser att besöka

  • Kungälv

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat