Bokenäs gamla kyrka
På en höjd i landskapet ligger Bokenäs gamla kyrka, en av Bohusläns äldsta bevarade kyrkor från medeltiden. En kyrkobyggnad med långhus, kor och absid från 1100-talet. Vapenhus, torn och takmålningar är däremot från 1700-talet. Det är också den tiden vi upplever inne i kyrkorummet idag medan vi utvändigt ser en väl bevarad tidigmedeltida kyrka.
Den medeltida kyrkan med torn och vapenhus, långhus, kor och absid. Foto: Kristina Lindholm, Bohusläns museum 2019.
Historia
Kyrkobyggnaden
Bokenäs gamla kyrka är sannolikt uppförd i början av 1100-talet och är en av Bohusläns äldsta bevarade medeltidskyrkor. Här kan vi fortfarande uppleva hur de medeltida landsortskyrkorna såg ut, innan de i takt med befolkningsökningen under 1800-talet, ersattes av större modernare kyrkor.
Själva kyrkobyggnaden med långhus, kor och absid är sannolikt från 1100-talet. Vapenhuset med huvudingången byggdes däremot flera hundra år senare, först i början av 1600-talet. På vapenhuset byggdes klocktornet 1703–04. Väggarna i långhuset är mellan 1,5 och 1,75 m tjocka och byggda av gråsten. Hela taket har tidigare varit täckt av spån och på absiden kan vi fortfarande se hur det ser ut.
Absidens tak är fortfarande täckt med spån. Foto: Kristina Lindholm, Bohusläns museum 2019.
Under medeltiden hade kyrkan mindre fönster än idag och de satt endast på sydsidan. Redan på 1690-talet påbörjades arbeten med att sätta in större fönster för att släppa in mer ljus i kyrkorummet. Ytterligare större fönster, de nuvarande, sattes in 1836 och då togs ett fönster upp även på den norra sidan.
Den dekorerade omfattningen till korets port. Foto: Daniel Lindskog 2020.
Runt porten på korets sydsida finns ett vackert mönster inristat i täljsten. Tekniken kallas karvsnitt och var en vanlig sten-dekoration under 1100-talet. En märklig sak här är att flera av stenarna saknar ornamentik.
1800-talets stora befolkningsökning innebar att även Bokenäs församling behövde en större kyrka och år 1901 stod den nya kyrkan klar några hundra meter därifrån. Den gamla kyrkan övergavs som församlingskyrka men fick stå kvar och har renoverats vid flera tillfällen.
Kyrkorummet
När vi kommer in i kyrkan möts vi av ett kyrkorum präglat av 17–1800-talets stil och behov och här har inga större förändringar skett sedan början av 1800-talet. Det finns inte el eller värme.
Altare med altaruppsättning och altarring inne i koret. Foto: Daniel Lindskog 2020.
Kyrkan börjar renoveras på 1690-talet och bänkinredningarna byggdes om under 1700-talet. Ett nytt innertak med välvd form sattes in 1725-28. Takmålningarna tillsammans med övrigt dekormåleri utfördes av Johan Henric Dieden år 1770. Altaruppsättning, predikstol och dopfunt är från mitten av 1700-talet. Men triumfbågen mellan långhuset och koret är ett tydligt minne från den medeltida kyrkan.
I taket ovanför de bakre bänkarna på sydsidan hänger speciella träklykor som använts till hattkrokar. Fram till början av 1900-talet, och på vissa platser ännu längre fram i tiden, var kyrkorummet uppdelat så att männen satt på södra sidan av mittgången och kvinnorna på den norra. Foto: Daniel Lindskog 2020.
Kyrkogården
Kyrkogården är omgiven av en vällagd kallmurad skalmur, det vill säga en mur uppbyggd av två förbundna murar med en fyllning av mindre stenar och grus emellan. Kyrkan står i kyrkogårdens norra del och huvudingången till kyrkogården är i den södra delen. Framför och väster om kyrkan är kyrkogården indelad i anlagda grusgångar och här finns också gravplatserna.
Bokenäs gamla kyrka sedd från ovan. Foto: Daniel Lindskog 2020.
En trakt med lång historia
Bokenäs gamla kyrka ligger på en höjd i ett kuperat landskap med omgivande odlingar och skogsklädda höjder. Namnet Bokenäs nämns i skriftliga källor första gången år 1317 men trakten har varit bebodd mycket längre än så. De äldsta spåren av människors liv och död är gravar och bosättningar från det vi kallar yngre stenålder, 5–6000 år gamla.
Från bronsåldern, det vill säga cirka 2500 – 3500 år sedan finns gott om gravanläggningar i form av rösen och stensättningar på bergshöjderna. Men en särskilt intressant plats upptäcktes i samband med en utgrävning nära kyrkan 1939–40. Då påträffades bland annat flera föremål som hör samman med bronsgjuteri.
Besök kyrkan online
Följ med på en filmad rundtur med Tomas Brandt och Kristina Lindholm från Bohusläns museum.
Filmen om Bokenäs gamla kyrka syntolkad
Tillgänglighet
Hitta hit
Bokenäs gamla kyrka ligger på Bokenäset, ca 3 mil sydväst Uddevalla. Från väg E6 vid Torpmotet väster om Uddevalla, tag väg 161 mot Lysekil. Ungefär mitt för Bokenäs nya kyrka går en mindre väg åt söder upp på berget mot söder.
Tillgänglighet
En mindre parkering finns utanför södra kyrkomuren. Kyrkan är framför allt öppen sommartid men kyrkogården är öppen att promenera i. Läs mer om tillgängligheten i och runt kyrkan i Tillgänglighetsdatabasen.
Källor
- Aasma, Karin 1994: Dragsmarks och Bokenäs kyrkor. Volym 218 av Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium.
- Brusewitz, G 1864. Elfsyssel, södra Bohuslän, historiska minnen.
- Historiska museet, inventarienummer 22267 och 22606. Föremål från utgrävning av boplatsen med lämningar från bronsgjuteri med mera 1939–1940.
- Niklasson N, 1948. En forntida boplats vid Bokenäs gamla kyrka. I: Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift 1948.
- Palm David. Ortnamnen i Lane härad. 2. Bokenäs, Dragsmarks, Herrestads, Högås samt Skredsviks socknar. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län XII (nummer 7). Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg 1978. Tillgängligt på Internet.
- Riksantikvarieämbetets digitala bebyggelseregister: Bokenäs Gamla kyrka
- Riksantikvarieämbetets digitala register Fornsök.
- Svenska kyrkan 2021: Bokenäs gamla kyrka.
- Uddevalla kulturmiljöprogram 2002.
Vill du veta mer?
Visste du att:
- Under 1100-talet införs års-tiondet, en kyrkoskatt om en tiondel av gårdens årsproduktion. Bland annat med hjälp av denna inkomst kan man bygga nya och större kyrkor, en i varje socken. Detta sker på de flesta håll i Västsverige från 1100-talets mitt till 1200-talets första hälft.
- Indelningen i socknar införs under samma tid. På många håll använder man befintliga geografiska indelningar som nu får bli kyrksocknar.
- I de västnordiska bygderna byggs ofta sockenkyrkorna av sten, i de skogigare delarna byggs en del av trä. Enstaka stenkyrkor byggs tidigare, redan under 1000-talet.
- Under medeltiden och in på 1900-talet satt kvinnorna på norra sidan, kvinnosidan, och männen på södra sidan, manssidan, från kyrkporten sett. Seden med kvinnosida respektive manssida i kyrkan sägs gå tillbaka till forntiden. Kvinnorna sitter då på samma sida som jungfru Maria gör vid Jesu kors och männen på samma sida som lärjungen Johannes. Norrsidan kallades också evangeliesidan beroende på att evangeliet lästes på den norra sidan för att möta det onda som förväntades komma därifrån.
Ur våra samlingar
- I våra samlingar har vi många fotografier och bilder från Bokenäs gamla kyrka. Du kan se dem på webbplatsen Digitalt museum.
Du kanske även är intresserad av
- Dragsmarks klosterruin (artikel)
- Groa Thorleifsdotters testamente (artikel)
- Digerdöden i Bohuslän (artikel)
← Tillbaka till sökresultat