Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Dragsmarks klosterruin

Klostret i Dragsmark grundades på 1230-talet. Snart därefter byggs klosterkyrkan som blir en ståtlig byggnad med 18 meter höga gavlar. Genom gåvor och arv fick klostret sin försörjning. Med digerdöden börjar svårare tider och under 1500-talet upphör klosterverksamheten. Idag kan vi gå runt i ruinerna av den medeltida klosterkyrkan, kapitelsalen och sakristian.

Historia

Ett kloster grundas

Klostret i Dragsmark anlades på 1230-talet. Det låg i dåtida södra Norge och var ett av de fyra kloster som grundades i det medeltida Bohuslän. Klostret tillägnades jungfru Maria och fick namnet Marieskogs kloster, Monasterium de Silva Sanctae Mariae.

Klostret grundades av premonstratensermunkar från Jylland, utsända av sin abbot från moderklostret. Uppdraget från kung Håkon Håkonsson var att bygga upp ett nytt kloster i det norska riket. Till Dragsmark flyttas en träkyrka från Tönsberg. Platsen är väl vald, bara ett stenkast från vattnet vid en inre kommunikationsled i södra kanten av det bördiga Bokenäset. Kung Håkon donerade 50 markabol jord  till klostret som försörjningsbas. Det motsvarar ungefär den årliga avkastningen från 50 gårdar.

Kyrkans och klostrets uppbyggnad

Några år senare byggs en ny klosterkyrka. Den uppförs med helvmeter tjocka väggmurar i tuktad gråsten med 12 meter höga långsidor och 18 meter höga gavlar. Stilen var det vi kallar gotisk. Taket i kyrkorummet var välvt i två kryssvalv och var nästan 25 meter högt. Ljuset kom in från tre höga, spetsbågade fönster i koret på den östra gaveln och ett runt rosettfönster ovanför ingången på den västra.

Under 1740-talet fanns tillräckligt med rester kvar av kyrkan för att dåvarande kyrkoherde Lars Rhodin skulle kunna beskriva kyrkans utseende. Han skriver, att på den östra gaveln fanns tre höga fönster i målat glas, infattade i täljsten och med änglahuvuden uthuggna i sten. På den västra gaveln fanns en hög dörr eller portal infattad med vackra kolonner i täljsten. Över dörren fanns ett fönster som liknade ett hjul, ett så kallat rosettfönster, också detta infattat i täljsten. Täljsten är en mjuk bergart som under högmedeltiden ofta användes för finare stenarbeten. På långväggarna har det troligen inte funnits några fönster.

Golvet i koret bestod av nästan kvadratiska plattor som på översidan var glaserade i olika färger. I kyrkorummet var golvet lagt av röda tegelstenar som bildade ett vackert flätmönster. Dessa stenar hade lagts i murbruk och vilade på ett lager av sjösand blandad med snäckor.

Mellan koret och långhuset stod triumfbågsmuren som delade upp kyrkorummet. Koret var för klosterbröderna medan långhuset var för de övriga gudstjänstdeltagarna. Munkarna använde ingången från sakristian för att komma direkt in i koret.

De allra flesta kloster hade en likartad uppbyggnad där de olika byggnaderna låg runt en fyrkantig klostergård. Även klostret i Dragsmark var disponerat på det sättet. Omedelbart söder om klosterkyrkan, och förbunden med sakristian, låg kapitelsalen som var klostrets mötesrum. Den utgjorde klostrets nordöstra del. Den vette även mot klostergården som omgavs av längorna för olika funktioner — kapitelsal, sovsal, samlingsrum, matsal och lekbrödraflygel. I den södra längan bodde munkarna. Där fanns också kök och matsal och kanske fler utrymmen. I väster låg lekbrödernas länga. Lekbröder var de övriga som arbetade på klostret, de som inte var munkar.

Blomstringstid

De första hundra åren blomstrar klostret. Genom gåvor och arv ökade klostrets jordegendom efter hand. Gåvorna var ofta förenade med önskemål om böner för givarens själ. Som mest ägde klostret omkring 150 gårdar. De flesta av gårdarna låg i Dragsmark och Bokenäs socknar men även i ytterligare 25 socknar i Bohuslän. I flera av dessa blev klostret den störste markägaren.

Till storleken ett ganska oansenligt kloster men sannolikt var det trots det en betydelsefull plats i dåtida Norge.  Viss undervisning bedrevs på klostret under senare delen av medeltiden.

Klostrets tillbakagång

Med digerdöden i mitten av 1300-talet kommer svåra tider. Även Dragsmarks kloster drabbas. För att bättra på ekonomin annekteras Morlanda och Bokenäs kyrkor 1420.

Vid 1500-talets början fick klostret en världslig föreståndare. Han klagar då över att såväl kyrka som övriga byggnader i Dragsmark har förfallit. I och med reformationen på 1530-talet upphör klosteranläggningen att vara ett katolskt kloster men de munkar som var kvar fick kungens tillåtelse att stanna kvar ännu ett tag.

På kunglig befallning 1610 börjar sten fraktas från klostermurarna till Kungälv för att sättas in i Bohus fästning. Det sista murpartiet på klosterkyrkan rasar 1846 och därefter var det endast en ruinhög som återstod av kloster och klosterkyrka. I samband med att platsen skulle röjas upp i slutet av 1800-talet genomfördes arkeologiska undersökningar av de kvarvarande väggmurarna.

Arkeologiska utgrävningar

• Den första arkeologiska undersökningen av Dragsmarks klosterruin genomförs 1897 i samband med att platsen ska röjas upp. På platsen fanns inte enbart lämningar från klostret och klosterkyrkan utan även spår av en äldre kyrkogård.
• De kvarvarande murarna tillsammans med dörröppningar och trappstenar restaurerades och konserverades år 1930 till cirka en och en halvmeters höjd.
• Sommaren 1942 genomfördes en mindre arkeologisk undersökning av klostrets västra del.
• År 1990 genomfördes en arkeologisk undersökning under hall och kök i det befintliga bostadshuset på platsen. Då påträffades byggnadsrester från klostret i form av ett äldre golv-lager samt stenfundament/syll till en äldre vägg-mur.
• En georadarundersökning utfördes år 2017 av Christer Andersson. Undersökningen visade bland annat den korrekta placeringen av klosteranläggningens västra länga, se illustration nedan.
• Föremål från klosterruinen har lämnats in till museet även i andra sammanhang. Bland annat det här handtaget.

Illustration av klostrets utbredning enligt Christer A:s georadarundersökning

Klosterruinen idag

Idag kan vi gå runt i de restaurerade väggmurarna till klosterkyrkan. Av klostret syns enbart kapitelsalens och sakristians grundmurar invid kyrkans kor. Väster därom finns murrester från lekbrödraflygeln, mestadels under mark. Strax söder om ruinen ligger gården Kloster, vars bostadshus från 1770-talet delvis är byggt ovanpå muren till den södra klosterlängan. Några byggnadsfragment från klosterkyrkan ligger inne i nuvarande kyrkans vapenhus. Där ligger även två stenansikten som har suttit i någonstans högt upp där takvalven började. Liknande ansikten finns i flera andra norska medeltida kyrkor till exempel Nidarosdomen som är domkyrka i Trondheim. Vi vet inte vilka ansiktena föreställer men det högra skulle kunna vara ett kungaporträtt. Kanske är det klostrets grundare Håkon Håkonsson som avbildats?

Dragsmarks församlingskyrka

Dagens kyrka i Dragsmark är byggd i trä och invigd 1756. Kyrkan och kyrkogården ligger tätt intill klostermurarna. I kyrktaket finns målningar som gjordes 1776 av Johan Henric Dieden. Predikstolen byggdes av Chresten Snedker 1626 och den har även stått i en tidigare kyrka på platsen. Kyrkan har haft flera föregångare, kanske fanns det en församlingskyrka på platsen redan under klostertiden men det finns inga säkra uppgifter om det.

Besök klosterruinen online

Följ med på en filmad rundtur i klosterruinen med Tomas Brandt och Kristina Lindholm från Bohusläns museum.

Filmen om Dragsmarks kloster syntolkad.

Tillgänglighet

Ruinerna är restaurerade och tillgängliga att gå runt i. En mindre parkeringsplats finns vid klosterruinen och en större direkt norr om kyrkan. Läs mer om tillgängligheten i och runt klosterruinen i Tillgänglighetsdatabasen (öppnas i nytt fönster)

Hitta hit

Dragsmarks klosterruin ligger på Bokenäset, ca 3 mil sydväst Uddevalla. Från väg E6 vid Torpmotet utanför Uddevalla tag väg 161 mot Lysekil. Två kilometer efter Bokenäs kyrka sväng vänster mot Grundsund och Fiskebäckskil. Efter fyra kilometer tag vänster vid skyltning Dragsmarks kyrka samt Klosterruin.

Källor

• Andersson Christer, 2006. Dragsmarks kloster samt Dragsmarks och Bokenäs kyrkor. Skärhamn.
• Andersson Christer. Georadarundersökning av Dragsmarks kloster. Opublicerad.
• Berg Wilhelm 1899. Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia.
• Lundberg, Erik, B. 1942 Klosterruinerna i Dragsmark och Gamla Kungahälla. I Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift sidan 76 – 79. Göteborg.
• Myrström Linnéa, 1979. Dragsmarks kyrka. Utgiven av Dragsmarks församling. Utdrag sammanställt och publicerat av Lennart Lundqvist 2016.
• Niklasson Nils. Klostret i den stilla dalen, I: Vikarvets årsbok 1952-57. Om en i Kungl. Antikvitets Akademien förvarad skrivelse från 1740-talet, alltså ca 130 år efter den på kunglig befallning skedda raseringen, lämnar dåvarande pastor loci Lars Petri Rhodin en redogörelse för ruinen. Tillgänglig på Internet.
• Norske Rigs-Registranter 1610. Tillgängligt på Internet.
• Oedman, Johan. 1746, nytryck 1946. Chorografia Bahusiensis Thet ähr: Bahus-Läns Beskrivning, så till thess Natur, Art och beskaffenhet 1746. Stockholm. Tillgänglig på Internet.
• Ortman Oscar, Rapportmanus från arkeologisk undersökning 1990. Opubl.
• Riksantikvarieämbetet digitala register Fornsök.

Vill du veta mer?

Visste du att …

• Den kristna klosterrörelsen uppstod på 300-talet. Så småningom slöt klostren sig samman i klosterordnar med lite olika inriktningar.
• Dragsmarks kloster tillhörde premonstratensorden. Den grundades 1120, och hade en utåtriktad karaktär. Utbildning och mission var en viktigare del av klosterlivet än inre kontemplation.
• Det finns en nattvardskalk från den medeltida klosterkyrkan bevarad. Se bild på Riksantikvarieämbetet, Arkivsök.

I våra samlingar har vi många fotografier och bilder från Dragsmarks kloster. Här kan du se några exempel. Fler bilder från Dragsmarks kloster kan du se på webbplatsen DigitaltMuseum

Du kanske även är intresserad av

• Groa Thorleifsdotters testamente (artikel)
• Balladen om Axel och Valborg (artikel)
• Dragsmarks klosters hamn (rapport)
• Avloppsledning vid Dragsmarks klosterruin (rapport)

← Tillbaka till sökresultat