Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Ångbåten kommer

Detta är en berättelse om när ångbåtstrafiken kom att innebära en revolution för kommunikationen utmed den bohuslänska kusten. Från de första försöken med ångmaskinsdrivna båtar till att en reguljär ångbåtstrafik kom i bruk. Men också om en nedgångstid med ökad konkurrens från tåg-, buss- och biltrafik.

Historia

Ångfartyget Braut Anund

Den första ångbåten i Göteborg var passagerarfartyget Braut Anund år 1822. Fartyget byggdes på varvet Viken i Göteborg och tanken var att upprätta en ångbåtslinje mellan Göteborg och Stockholm. Braut Anund skulle trafikera sträckan mellan Göteborg och Vänern. Men allt gick inte enligt plan, den första ångmaskinen var obrukbar och fartyget fördes i stället till Stockholm där ångbåtspionjären Samuel Owen fick installera en nästan helt ny ångmaskin.

I augusti 1823 fick göteborgarna äntligen möjlighet att prova det nya ångfartyget. De första turerna blev lyckade, men under den fjärde resan till Marstrand tog veden slut och det blev nära midnatt innan man kom hem igen. Efter resan konstaterade Götheborgsposten att fartyget ändå är ett av de snyggaste och bäst inredda inhemska ångfartygen, även om det inte är ett av de mest snabbseglande. Man skriver att möbleringen är gjord med smak och viss elegans, som nära gränsar till prakt, och är dessutom bekväm.

Tidsödande och ansträngande resor

Det är lätt att förstå uppmärksamheten kring ångbåtarna eftersom det tidigare varit svårt att resa längre sträckor. Det var både dyrt, besvärligt, tidsödande och ansträngande.

En resa från Stockholm till badorterna på västkusten tog i allmänhet 10 dagar. Först diligens från Stockholm till Göteborg. Där vilade man ett par dagar för att sedan fortsätta resan till Bohuslän. Här fanns inga reguljära diligenser utan hästskjutsar måste anlitas av vid gästgivargårdarna. Det krävdes en stor apparat för att ordna en någorlunda sammanhängande resa mellan till exempel Göteborg och Strömstad. Det var heller ingen garanti för att resan skulle bli säker då det fanns både rövare och vilda djur såsom björnar och vargar som kunde ställa till det.

Ångbåtsfartygen – ett nytt sätt att resa

Den 16 juli 1831 gjorde ångfartyget Rosen en uppmärksammad försöksresa från Klippan vid Göteborg till Marstrand. Det blev en tävling mellan ångaren Rosen och den norska postångaren Prins Carl. Färden Göteborg – Marstrand tog 3 timmar 29 minuter.

Kort efter öppnandet av Göta kanal 1832 bildades ett bolag för ångbåtsfart mellan Stockholm och Göteborg via den nya kanalen. En av dessa ångdrivna kanalbåtar ”Daniel Thunberg” kom senare att trafikera sträckan Uddevalla – Göteborg under namnet Thorild.

Det göteborgska ångfartyget Göta Elf som i första hand användes för att bogsera segelfartyg på Göta älv nyttjades dock för lustresor exempelvis till Marstrand om söndagarna.

Ångbåtstrafiken växte snabbt i Sverige men det dröjde innan det blev fasta reguljära förbindelser mellan de bohuslänska kustsamhällena.

Reguljära ångbåtsförbindelser

Redan på 1840-talet hade man gjort de första trevande försöken till en reguljär linje mellan Göteborg och Uddevalla. Men det är först under 1850-talet genombrottet kom för den reguljära bohuslänska ångbåtstrafiken.

År 1850 började ångfartyget Thorild att trafikera den inre kustlinjen mellan Göteborg och Uddevalla med två turer i veckan. Sträckan mellan Göteborg och Marstrand tog tre timmar och sträckan Marstrand och Uddevalla ytterligare nio timmar. Man hade förberett sig väl för detta i Uddevalla. Där Västerbron går idag hade man muddrat och gjort en stor hamnbassäng, så att fartygen skulle kunna vända i Bäveån.

Men att allt går inte utan kontroverser. I november 1851 kan man läsa en insändare Bohusläns tidning om hur landsfiskal Mellqvist upplever resorna med kapten Hjerta  befälhavaren på ångfartyget Thorild. Landsfiskalen klagar bland annat över att man dragit in landgången innan han hunnit kliva på, att hans bagage försvunnit och att kaptenen gjort sig skyldig till sabbatsbrott.

Året därpå bildades Göteborg och Uddevalla ångbåtsbolag. I oktober 1852 utökade man flottan med den snabbgående hjulångaren Uddevalla byggd i järn vid Motala verkstad. Glädjen blev stor i staden när restiden till Göteborg kunde pressas ner till 7½ timme.

Vid den här tiden fanns redan en konkurrent i Uddevalla, nämligen hjulångaren Anders Knape som också trafikerade sträckan Göteborg-Uddevalla.

Ångbåtsbolaget Bohuslänska kusten

Ångtrafiken hade kommit för att stanna. Så småningom kom även järnvägen att byggas ut men det var ångbåtarna som svarade för trafiken utmed kustbandet. År 1876 konstituerades ett nytt företag, Ångbåtsbolaget Bohuslänska kusten.

Bolaget blev snabbt framgångsrikt och Göteborg – Uddevalla bolaget fick hård konkurrens. En fråga om sammanslagning av det båda kustrederierna blev aktuell. I januari 1879 trädde sammanslagningen i kraft och namnet blev Ångbåtsbolaget Bohuslänska kusten. Bolaget kom att ha sitt huvudkontor i Uddevalla och låg ungefär där Bohusläns museum ligger idag. Rederiet ägde på 1920-talet 16 fartyg och tillhörde de största kustrederierna i landet.

Marstrands Ångbåts AB

Ytterligare ett större ångbåtsrederi bildades i Bohusläns. Det var Marstrands Ångbåts AB som startade 1869. Västkustens sista och fortfarande fungerande skärgårdsångare BOHUSLÄN byggdes 1914 för Marstrands Nya Ångfartygs AB. Ångaren trafikerade linjen Göteborg – Marstrand – Lysekil–Smögen–Gravarne under 40 år.

Kusttrafikens problem

När konkurrensfrågan var klar fanns det många andra hinder för kusttrafiken att lösa. Ett exempel var att när båtarna la till en söndag behövdes folk som kunde arbeta, något som inte sågs med blida ögon av kyrkans präster. De ansåg att söndagen var vilodag och att man då skulle gå till kyrkan. En annan fråga var ägandet och underhållandet av ångbåtsbryggorna. Isrännorna som måste hållas öppna när isen la sig var också en fråga som måste lösas.

Fyrväsendet var dåligt utbyggt varför skärgårdsbåtarna var tvungna att ligga vid kaj om nätterna. Först 1890 förbättrades situationen och 14 nya fyrar tändes för navigeringen inomskärs.

Tätare kommunikationer

Skärgårdsbåtarnas ankomster och avgångar blev en viktig del i kustsamhällenas dagliga rytm. Kring sekelskiftet kom krav på tätare kommunikationer då skärgårdssamhällenas enda kontakt med yttervärlden ännu så länge gick via vattenvägarna. Rederierna i Strömstad, Uddevalla och Marstrand försökte omspänna hela kusten, men nya rederier växte fram och konkurrensen hårdnade.

Krig och ökad konkurrens

Ångbåtstrafiken kom att få ännu fler problem inte minst under första världskriget. Kusterna minerades, kolpriserna gick upp, stenhuggeriet avstannade och badgästerna sökte sig hem. Det blåste allt snålare för skärgårdstrafiken även efter kriget, men ångbåtstrafiken fyllde fortfarande en viktig funktion för det bohuslänska näringslivet. Den lyckades överleva ytterligare ett världskrig med ett nödrop. Men när tåg-, buss- och biltrafiken ökade alltmer var ångbåtstrafiken dömd att försvinna. Under 1950-talet tog den tidigare så viktiga ångbåtsepoken slut i Bohuslän.

Skärgårdsbåtarna idag

Uddevallas tre skärgårdsbåtar är idag en självklar del av stadsbilden. De trafikerar fortfarande den Bohuslänska skärgården med reguljära dags- och kvällskryssningar. m/s Gustafsberg II är den äldsta båten från 1898, efter den kommer m/s Sunningen från 1911 samt m/s Byfjorden 1968. De båda äldsta båtarna är idag ombyggda till motorbåtar men har fortfarande kvar sina karaktäristiska ångbåtsskorstenar.

Källor

• Skärgårdstrafiken i Bohuslän under 100 år, Wilhelm Hansson och Dag Almén, Uddevalla 1968

Vill du veta mer?

Visste du att:

• Bohuslänska kustens ångbåtar var svarta och gula i färgen. De flesta ångbåtar blev vita först på 1920 och 30-talen.
• Ångaren Bohuslän beställdes och inköptes 1913 som en snabbgående ångbåt. Den gick i expresslinje mellan Göteborg och Gravarne. Distansen avverkades på 6 timmar.
• Ångaren Bohuslän finns fortfarande kvar. Den räddades genom Sällskapet Ångbåtens insamling.

Ur våra samlingar

• Museet har många fotografier på ångbåtar. Här kan du se några exenpel. Du kan ta del av fler objekt med anknytning till ångbåtar på DigitaltMuseum.

Att se i museet

Några föremål med koppling till ångbåtstrafiken visas i utställningarna Kustland och Uddevalla genom tiderna.

Du kanske också är intresserad av

• Ridvägar på 1500-talet
• Posten som kom bort 1658
• Mary Wollstonecraft reser i Bohuslän

 

← Tillbaka till sökresultat