Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Posten som kom bort 1658

Det här är berättelsen om hur en värdefull postförsändelse kom bort i mitten av 1600-talet. Men också om ridande postbönder och etableringen av det norska postverket.

Historia

Den 4 februari 1667 samlas rådhusrätten i Kungälv. Ärendet gäller den påse guld med ett hopfogat brev som skickades från Skiens posthus i Norge den 3 augusti 1658, men som aldrig kom fram till Köpenhamn. På plats är postmästaren Jacob Halfman, han ska förhöras om vad som hände med den aktuella postsäcken när den anlände till Kungälv.

Halfman berättar att posten som sändes från Kristiania den sjunde kom fram till Kungälv den tionde augusti. Det var Guttorm i Skäggtorp (Solberga socken) som levererade försändelsen. Postmästaren berättar att han öppnade postväskan med sin nyckel, och där fanns en påse med pengar. Om de var av guld eller annat visste han inte. Posten från norr hade kommit klockan 6 på morgonen, och man avvaktade för att se om posten från söder skulle möta som vanligt.

När man väntat en stund och den södra posten fortfarande dröjde, fick man veta att den blivit förhindrad i Halmstad. Postmästare Halfman bestämde då att skicka postväskan med pengapåsen och alla brev i retur till Kristiania (Oslo) igen. Man tog bara ut de brev som var adresserade till orten. Postbonden Anders Kielssen i Ulvegärde, som skulle föra posten tillbaka mot norr, väntade hela dagen på att den södra posten skulle anlända, men den kom inte. Postsäcken övertogs därefter av Anders i Gilltorp (Jörlanda socken) och sedan av Reor i Sandbacka (Ucklum socken). Man vet att postsäcken slutligen kom tillbaka till Kristiania, men det framgår inte av domboksprotokollet vad som hänt med pengapåsen.

Postbönder

Vissa bönder längs huvudvägen hade alltså blivit utsedda till postbönder och fått i uppgift att frakta posten en mil var, tills nästa postbonde tog över. Till en början fick dessa bönder inte betalt med de blev åtminstone befriade från skjutsplikten, en plikt som var en stor belastning för många bönder längs den allmänna huvudvägen genom Bohuslän.

Posten till Köpenhamn gick en gång i veckan, då red postbönderna både dag och natt. Det var inte alltid bonden själv som red, men det måste, enligt postordningen från 1650, vara en vuxen man, kvinnor och små barn fick inte framföra postsäcken. Att transportera posten från Kristiania till Köpenhamn tog i allmänhet ungefär 5 dygn. I fredstid fick posten utan hinder passera genom Sverige. I städer längs vägen fanns det postmästare som hade nyckel till postsäcken. I Kungälv möttes den södra posten från Köpenhamn med den norra som kom från Kristiania. Att skicka ett brev från Kristiania till Uddevalla kostade 5 skilling och från Kristiania till Bohus 8 skilling.

Det norska postverket

Postverket i Norge upprättades 1647 när Bohuslän fortfarande var en del av Norge. Ståthållaren Hannibal Sehested hade fem år tidigare fått i uppdrag att se över hur man skulle kunna anordna postbud mellan Kristiania och Köpenhamn. Uppdraget handlade samtidigt om att förhindra missbruket av skjutsplikten i Norge och att förbättra vägarna med gästgiverier. Vägnätet utgjordes främst av ridvägar, men 1642 hade det även kommit ett påbud om att vägar och broar i Bohuslän skulle förbättras så att de kunde användas för häst och vagn.

Postvägar i Bohuslän ca 1750

Källor

• Protokoll 1667: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIBAA:3327 (Arkiv Digital)
• Postkarta Göteborgs och Bohus län 1750: Postmuseet/Digitalt museum
• Bakgrund till postverket: Norske Rigs-Registranter Band 8

Domboksprotokollet den 4 februari 1667

Vill du veta mer?

Visste du att

• I februari 1658 hade Bohuslän blivit svenskt i och med freden i Roskilde. När posten försvann i augusti var det på nytt orostid. Den 7 augusti hade kriget åter brutit ut och hösten 1658 tågade soldater på nytt genom Bohuslän.
• Posthorn användes inte i Bohuslän under den norska tiden. När postryttaren blev svensk använde han posthornet för att anmäla sin ankomst och för att bereda plats på vägen.

Ur våra samlingar

• I våra samlingar har har vi fotografier med anknytning till postväsendet. Här ser du några exempel. Fler bilder hitta du på IDigitaltMuseum.

Du kanske även är intresserad av

• Ridvägar på 1500-talet (artikel)
• Ett slagsmål i Kungälvs skola (artikel)
• Psykisk ohälsa på 1600-talet (artikel)

← Tillbaka till sökresultat