Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Ragnhildsholmens borgruin

Några kilometer väster om Kungälv, vid Nordre älv, ligger Ragnhildsholmens borgruin. Borgen byggdes i mitten av 1200-talet för att försvara den norska staden Kungahälla. Här bodde norska, svenska och danska kungar och drottningar, adelsmän, soldater och tjänstefolk. Men redan i början av 1300-talet hade borgen spelat ut sin roll. Den undersöktes av arkeologen Wilhelm Berg åren 1881-82 och idag går det att besöka borgens ruiner.

Historia

En borg för att försvara staden

Ragnhildsholmens borg byggdes på 1250-talet för att skydda den viktiga farleden utmed Nordre älv och den medeltida staden Kungahälla. Detta var gränsregionen där kungarikena Sverige, Norge och Danmark möttes. Genom sin storlek visar borgen på vilken betydelse staden hade i det dåtida Norge. Placeringen på ett brant berg vid älven var mycket strategiskt. Då borgen uppfördes var den omgiven av älvens vatten och sanka marker. Ragnhildsälven, mellan Ragnhildsholmen och Hisingen, var ett öppet vattendrag ända till 1500-talet.

Borgen fungerade både som bostad och som militärt centrum. För att kunna hålla uppsikt och försvara sina gränser reste medeltidens kungar runt i sina riken, och på sina resor behövde de någonstans att bo. När kungen var borta markerade borgen hans makt i området.

Kungar och drottningar i borgen

Det var Norges kung Håkon Håkonsson, Håkon den gamle, som lät bygga borgen. Håkon tillbringade mycket tid i staden Kungahälla och bodde på borgen då han var i trakten.  Håkon den gamle var gift med drottning Margerete Skulesdatter och tillsammans fick de sonen Håkon. I Håkon Håkonssons saga står det skrivet hur sonen, Håkon den unge, bor på borgen en tid på våren år 1257. Där roar han sig med att jaga med hök och hund. Dessvärre blir han sjuk och får avbryta sin vistelse på borgen. Han beger sig till Tönsberg där han sedan dör den 5:e maj.

På 1270-talet låg den svenske kungen Valdemar Birgersson i fejd med sina två bröder Erik och Magnus. Valdemar flydde till Norge med sin drottning Sofia och bodde ett tag med hela sitt hov på den norska borgen på Ragnhildsholmen. På 1280-talet blev borgen istället en fristad för fredlösa danska adelsmän som hade varit delaktiga i mordet på den danske kungen Erik Klipping.

År 1299 blir Håkon V Magnusson kung i Norge. Några år senare, år 1302, förlovas Håkons ettåriga dotter Ingeborg med den svenske hertigen Erik Magnusson vid ett svenskt-norskt kungamöte på Tjurholmen i Göta älv. Men i kampen om makten i Sverige så bryter hertig Erik och brodern Valdemar med sin bror, den svenske kung Birger Magnusson. Erik och Valdemar går till Eriks blivande svärfar, den norske kungen, för att få skydd. De svenska bröderna får Ragnhildsholmen och staden Kungahälla. Det dröjer inte många år innan hertig Erik måste ge tillbaka borgen till norske kung Håkon. Återlämnandet skrivs ned i fredstraktaten från Oslofreden 1311. Ett år senare gifter sig hertig Erik med prinsessan Ingeborg.

Borgens konstruktion

Borgens murar byggdes till största del i gråsten men den var också en av de första byggnaderna i Norge där man använde tegel. Kung Håkon Håkonsson var inspirerad av franskt hovliv och mellaneuropeisk arkitektur där tegel användes. Dörröppningar och fönster var spetsiga bågar i sten. De övre våningarna var byggda i trä.

Hela borgen var en försvarsanläggning. Runt om borgen fanns en ringmur som var tre till fyra meter hög på de flesta ställen. Byggnaderna inne på borggården var byggda mot ringmurens insida. På ringmurens nordöstra sida stod ett kraftigt fyrkantigt torn. Från tornet var det bra utsikt åt alla håll, inte minst över älven.

Utanför ringmuren, på dess sydöstra sida, fanns en drygt 20 meter lång förborgsmur. Borgen hade stora portar i norr och söder som ledde in till borggården. Dessa användes troligtvis inte samtidigt utan borgen byggdes om i omgångar. En mindre port ledde in till ett av borgens västra rum. Nära det stora tornet på borgens östra sida fanns en påhängd konstruktion som har tolkats som en av borgens toaletter. Det som uträttades här föll rakt ner på marken.

Från försvar till byggnadsmaterial

Runt år 1310 överges Ragnhildsholmen och ersätts av Bohus fästning som hade börjat anläggas högre upp i älven.  Här vid förgreningen av Nordre och Göta älv var läget ännu bättre i försvarssynpunkt. Borgen vid Ragnhildsholmen hade spelat ut sin roll som försvar och mycket av stenen användes till att bygga upp Bohus fästning. Till sist förföll borgen fullständigt, och blev delvis också fylld av rasmassor.

Vardagsliv på borgen utifrån de arkeologiska undersökningarna

För att få reda på mer om det dagliga livet i borgen är föremålen från de arkeologiska undersökningarna som gjordes av Wilhelm Berg mellan 1881 och 1882 till stor hjälp.

I ett rum fanns tjocka lager med avfall som till stora delar bestod av djurben. Benen ger ledtrådar till vilka kötträtter som serverades på borgen. Vanligast var nötkött med ko, kalv och oxe liksom fläsk och lamm, som stek eller i gryta. Höns och gås kunde också stå på menyn och ibland, om jakten varit lyckad, serverades kronhjort och rådjur. Det serverades också mycket fisk på borgen vilket ben från torsk och långa visar. Borgens invånare gillade ostron, ute på borggården grävdes flera skottkärrslass med skal fram.

I de östra delarna av borgen tror man att bostadsdelarna låg. Sömnad och textilhantverk visar sig i fynd av en fingerborg, saxar, sländtrissor som användes när man spann tråd och prylar som användes till att göra hål i grövre material. Det spelades även spel på borgen, både tärning och brädspel.

Vissa av föremålen som hittats på borgen berättar om hur viktigt det var med hygienen och att de damer och herrar som vistades här vårdade sitt yttre. Hår och frisyrer hölls i ordning med hjälp av kammar av ben. Många av borgens kammar liknar våra dagars luskammar med två sidor av tänder, en grövre och en finare. För att rycka bort oönskad hårväxt på kroppen användes en pincett i brons och för att rensa bort öronvax användes en så kallad örslev.

På borgen fanns hästar och deras ryttare. Hästar användes till nöje, jakt, försvar och anfall och deras utrustning syns i hästskor, betsel, stigbyglar, beslag och spännen till sadlar och tyglar. En skrapa och ett verkjärn visar på att hästarna ryktades och deras hovar sköttes. Ryttarna använde sporrar.

Att det var krig och orostider i slutet av 1200-talet berättar alla vapen som hittats i och utanför borgen på Ragnhildsholmen. Här finns delar av svärd och stridsdolkar, doppskor och beslag som hör till svärdens och dolkarnas slidor, en stridsklubba, lansspetsar, delar av armborst och många pilspetsar till båge och armborst.

Borgen idag

Det vi kan se idag av borgen är resultatet av de konserveringar och upprensningar som gjordes av byggmästare Benjamin Larsson 1902 och av byggmästare Adolf Tell 1931. Sedan 2015 förvaltas borgruinen av Statens fastighetsverk. Här går fortfarande att uppleva det strategiska läget vid Nordre älv med utsikt österut mot Bohus fästning, västerut mot havet och norrut över älven mot platsen där staden Kungahälla en gång låg.

Besök Ragnhildsholmens borgruin online.

Följ med på en filmad rundtur på Ragnhildsholmen med Christina Toreld och Kristina Lindholm från Bohusläns museum.

Filmen om Ragnhildsholmen syntolkad.

Utforska på egen hand: Ragnhildsholmen i 3D-miljö. 

Tillgänglighet

Ragnhildsholmen ligger några kilometer väster om Kungälv. Här finns en busshållplats och en stor parkeringsplats och en ramp leder bort till kullen med borgruinen. Upp till borgruinen leder en brant trappa. Det är öppet att gå runt inne i borgruinen. Läs mer om tillgängligheten vid Ragnhildsholmen i Tillgänglighetsdatabasen.

Källor

• Berg, Wilhelm. Slottsruinen på Ragnhildsholmen. Stockholm 1883
• Bugge, Alexander. Norges historie fremstillet for det norske folk: Andet binds anden del tidsrummet 1103–1319. 1916
• Ekre, Rune. Borgar och möten.  I: Nordiska möten. Antologi kring Trekungamötet 1101. Red. Lars Linge. Kungälv 2001.
• Lindqvist, Thomas. Kungahälla och Nordeuropa. I: Nordiska möten. Antologi kring Trekungamötet 1101. Red. Lars Linge. Kungälv 2001.
• Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister Fornsök.
• Stibeus, Magnus. Sigurd Jorsalafars kastell och Ragnhildsholmen. I: Kungahälla. Problem och forskning kring stadens äldsta historia. Red. Andersson H, Carlsson K, Vretemark M. Uddevalla 2001.
• Wikimedia commons, Håkon och Margarete i Margaretes psalmbok.
• Wikipedia, Erik Magnussons sigill.
• Wikipedia, Ingeborg Håkansdotters sigill.

Vill du veta mer?

Visste du att:

• Vem var Ragnhild? Kanske uppkallades borgen efter kung Håkon Håkonssons svärmor, fru Ragnhild Jonsdotter?
• Håkon Håkonsson saga skrevs ned av islänningen Sturla Tordsson. Det var Håkons son, kung Magnus Lagaböter som beställde sagan, eller levnadsteckningen, efter kung Håkons död. Sturla Tordsson var den kände Snorre Sturlassons brorsson.
• Statens historiska museum, inventarienummer 7040, föremål från undersökningen av Ragnhildsholmen.

Ur våra samlingar

• I våra samlingar har vi fotografier på Ragnhildsholmen och på föremål därifrån. Du kan se dem på webbplatsen Digitalt Museum.

Att se i museet

• I Bohusläns museums utställning Gränsland finns en kanna från de arkeologiska undersökningarna utställd. Här finns även många föremål från medeltidsstaden Kungahälla.

Du kanske även är intresserad av

• Klosterkullen och Kungahälla (artikel)
• Västra Porten – Stora Smällen (artikel)
• Balladen om Axel och Valborg (artikel)
• Idrott på medeltiden (artikel)

← Tillbaka till sökresultat