← Tillbaka till sökresultat

Västra porten – Stora smällen

Gravfältet som kallas Västra Porten-Stora smällen är ett av Bohusläns största gravfält. Fler än 150 gravar av olika slag och ålder visar att här begravde traktens folk sina döda under åtminstone 1700 år. Strax intill finns spår av byggnader från bronsålder till vikingatid, bland annat en nästan 50 meter lång byggnad värdig en högt uppsatt person. Och vid älven, två kilometer åt sydöst, anlades på 1000-talet staden Kungahälla. På ett stort område däremellan har rikligt med fynd från en marknadsplats hittats.

Färgfoto på gräsklädd kulle med blommande ljung.

En av de gravhögar som undersöktes av Georg Sarauw år 1919. I högen påträffades en urna med brända ben och bitar av björnklor. Mellan enbuskar och träd skymtar Ytterby kyrka. Foto: Daniel Lindskog 2020.

Historia

Platsen

Gravfältet Västra Porten – Stora Smällen ligger på en höjd i ett jordbrukslandskap i kanten av samhället Ytterby, cirka fem kilometer väster om Kungälv. Det har fått sitt namn efter torpen Västra Porten och Stora Smällen som legat på var sin sida av åsen. Här begravde traktens folk sina döda under cirka 1700 år, från slutet av bronsåldern och genom hela järnåldern. Någon gång vid slutet av vikingatiden, för drygt 1000 år sedan, upphörde användningen av gravfältet, och det föll så småningom i glömska. På en geometrisk karta från 1750 står det bara ”Hög och mager backe” på området.

Färgfoto av välbetat berg med träd och buskar och uppstickande kalberg.

Gravfältet från ovan. Foto: Daniel Lindskog 2020.

Tills en dramatisk händelse en ovädersnatt i juli år 1865 lyfte fram det i ljuset, bokstavligt talat. Blixten slog ner i den dåvarande beteshagen, mitt i en rund kulle och rev upp jord och sten. I hålet i marken syntes flera föremål av koppar och järn, bland annat ett romerskt kärl i brons. I kärlet låg två fingerringar i guld. Blixten hade träffat mitt i en då okänd gravhög från järnåldern och hjälpt till att avslöja ett järnåldersgravfält.

Gravfältet

Gravfältet består av fler än 150 gravar med olika utseende och markeringar; högar, stensättningar, resta stenar, skeppssättningar, en treudd, en domarring och även gravar som inte är markerade ovan mark. Kanske finns det fler. Sex av gravhögarna undersöktes år 1919 av arkeologen George Sarauw. Den äldsta av de undersökta gravarna daterades till cirka 500 f.Kr. och den yngsta till cirka 1000 e.Kr. Några år senare, 1925 undersöktes en skadad grav av arkeologen Johan Alin.

Gravfältet har alltså använts för begravningar under 1700 år. Men eftersom så få gravar har daterats är gravfältets hela brukstid osäker, möjligen har det brukats ännu längre.

Karta på gulnat papper med olika geometriska symboler som markerar gravar.

Karta över gravfältet upprättad 1917, återgiven av Sarauw år 1919 och Karlsson 2019. Cirklarna och ovalerna markerar gravar, de som undersökts har rödmarkerats.

De gravar som undersökts är alla brandgravar, det vill säga den döda brändes på ett bål tillsammans med gravgåvor som till exempel smycken, keramikkärl, verktyg och redskap. Ibland finns det spår av mat i kärlen. Därefter samlades resterna från gravbålet ihop och lades ner i en urna som begravdes och täcktes med sten och/eller jord. Ibland lades en flat sten eller en stenpackning direkt ovanpå urnan. För att göra graven synlig ovan mark har olika slags markeringar använts.

Några av de undersökta gravhögarna på Västra Porten-Stora Smällen innehöll fynd av brända ben från människor och djur. I en av gravarna stod en urna med människoben och björnklor. Kanske var kroppen svept i en björnfäll när den lades på bålet? Eller kanske har den döde begravts iklädd en skjorta av björnskinn. Enligt mytologin symboliserar björnen styrkan hos en krigare.

Förutom de arkeologiska undersökningarna i början av 1900-talet har Göteborgs universitet genomfört undersökningar i och intill gravfältet mellan åren 2000 och 2013.

Färgbild på två släta guldringar mot blå bakgrund.

Guldringarna som kom fram vid blixtnedslaget. Foto: Statens historiska museum, creative commons.

Men efter den spektakulära gravöppningen som blixten orsakade, upptäcktes alltså flera föremål, framför allt två guldringar. I samband med att ringarna köptes in av Statens historiska museum antecknades hur de hade hittats. Upphittaren, torparen Anders Larsson i Porten, berättade att ringarna låg i en kopparkittel tillsammans med flera rostiga järnföremål och brända ben. Kitteln och järnföremålen föll sönder när de togs upp och sparades inte men ringarna finns bevarade Statens historiska museum. Kitteln och ringarna tyder på att graven anlagts under äldre romersk järnålder, det vill säga något av de första århundradena efter år 0. Något senare påträffades också en trasig dräktnål av silver, en så kallad fibula, i högen.

Bebyggelsen – en kungsgård?

I de norska kungasagorna beskrivs många händelser som är knutna till en plats som heter Kungahälla. Vissa av dessa ska ha skett redan på 900-talet. Alltså innan det fanns en stad nere vid älven. Så om det fanns ett Kungahälla på 900-talet avsåg namnet inte staden, utan troligen en storgård eller en kungsgård. Vid staden har det inte påträffats några spår av en sådan gård. Men mycket tyder på att den låg uppe vid gravfältet.

Arkeologen och forskaren Kristina Bengtsson har i många år intresserat sig för frågan. Arkeologiska undersökningar inom Kungahällaprojektet och Göteborgs universitet mellan åren 2000 och 2013, har avslöjat många intressanta bebyggelselämningar strax invid gravfältet. Bland annat efter en 48 meter lång och 9 meter bred byggnad i anslutning till gravfältet. I arkeologisk terminologi brukar en sådan stor byggnad kallas hall och tolkas som ett hus för en person i det allra högsta sociala skiktet. Kol14-dateringar visar att den använts under folkvandringstid och in i vendeltid, det vill säga cirka 500–800-talet. Det bekräftades också av fynden som gjordes på platsen.

Förutom den stora byggnaden har man hittat lämningar av ytterligare 15 byggnader. Kol14-dateringar och bland annat keramik visar att det har funnits en kontinuerlig bebyggelse där från slutet av bronsåldern till vikingatid, en tidsperiod på 1700–1800 år.

Färgfoto från luften på åkermark omgiven av skogsklädda berg. I bakgrunden slingrar sig älven.

I den avvikande växtligheten i åkern går Kyrkbäcken, från vänster till höger i bilden. Vid husen som skymtar framför älven i bakgrunden låg staden Kungahälla. Foto: Daniel Lindskog 2020.

Marknadsplats?

Mellan åren 2013 och 2015 utsträcktes undersökningarna till ett område vid Kyrkbäckens dalgång, mitt emellan gravfältet och staden Kungahälla, som genomsöktes med metalldetaktor. Vid avsökning av marken med metalldetektor är det, som namnet visar, metaller som detaktorn ger utslag för. I samband med att de grävs fram påträffas också ibland keramik och andra fynd. Området vid Kyrkbäcken består av jordbruksmark och eftersom sådan ofta innehåller stora mängder sentida järnföremål, så valde projektgruppen att ställa in detektorn så att den inte gav utslag för järn.

Trots det påträffades en stor mängd metaller vilka beskrivs i en artikel av Kristina Bengtsson i tidskriften Fynd 2016. De vanligaste var bly- och bronsvikter av olika former, en av dem har en närmast kubisk form och saknar känd motsvarighet. En annan vanlig fyndkategori i området var sländtrissor, främst av täljsten, men även av ben och skiffer. Dessutom påträffades en romersk silverdenar från cirka år 140 efter Kristus, bronsfibula, vikingatida armring, tidigmedeltida doppsko, medeltida och historiska mynt, del av ett vikingatida silverspänne med mera. Och eftersom det bara är översta jordlagret som undersökts finns det sannolikt mycket mer längre ner.

Sammantaget är det framför allt fynd som kan kopplas till handel och hantverk som hittats vilket tyder på att där kan ha legat en marknadsplats under yngre järnålder – tidig medeltid.

Besök gravfältet online

Följ med på en filmad rundtur på gravfältet Västra Porten – Stora Smällen med Kristina Bengtsson från Göteborgs universitet och Kristina Lindholm från Bohusläns museum.

 Filmen om Västra Porten – Stora Smällen syntolkad

Tillgänglighet

Gravfältet ligger strax sydväst om Ytterby samhälle. 130 m söder om där järnvägen korsar Torsbyvägen går en mindre väg in åt nordväst. I svängen innan gården finns plats för ett par bilar. Därifrån går en stig upp på gravfältet. Visa hänsyn till de betande djuren. En mindre parkering finns. Läs mer om tillgängligheten i och runt gravfältet i Tillgänglighetsdatabasen.

Källor

  • Alin Johan, 1926. Undersökning av gravhög 35 V. Porten, Smällen. Göteborgs stadsmuseum Arkeologisk arkivrapport nr 1926:1.
  • Bengtsson Kristina, 2002, Kungarnas hälla och det stora gravfältet i Ytterby. I Fynd 1-2 2002.
  • Bengtsson Kristina 2008. Lägesrapport från svarta jorden i Kungahälla Yttri. I Fynd 2008.
  • Bengtsson Kristina, 2016. Handel och hantverk i Kungahälla Yttre. I Fynd 2016.
  • Göteborgs stadsmuseum, samlingsdatabasen Carlotta.
  • Karlsson Simon, 2019. Georg Sarauws undersökning av gravfältet Västra Porten-Smällen hundra år senare. Västarvet kulturmiljö Arkeologisk rapport 2019:21.
  • Karlsson Simon, Ragnesten Ulf, Westblom Joel 2012. Bebyggelsekomplex med hallbyggnad. GOTARC Serie D Arkeologiska rapporter No. 104.
  • Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister Fornsök.
  • Sarauw Georg, 1919. Ytterby sockens fornminnen n:r 24 Gravfält. Inv. n:r 14585-14590. Göteborgs stadsmuseum Arkeologisk arkivrapport nr 1919:1.
  • Schützler Lillemor, 1986. Inventering och provundersökning av fornlämning 42, ett gravfält, Kastellgården 1:380, Ytterby socken. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska Museer.
  • Sjöberg Jan-Erik, 1998. Tusentals fynd från hundratusentals år: en resa i tid och rum genom Stadsmuseets arkeologiska samlingar. Göteborgs Stadsmuseum.
  • Statens historiska museum, inventarienummer 3417.

Vill du veta mer?

Att se på museet

  • I utställningen Gränsland på Bohusläns museum finns många föremål från medeltidsstaden Kungahälla och den medeltida borgen på Ragnhildsholmen.

Tips till pedagogen

  • Skolmaterialet Orust förhistoria tar upp förhistoria och medeltid inom olika teman, tidsperioder med mera. Det finns tillgängligt via Bohusläns museums hemsida eller Orust kommuns hemsida.

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat