Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

New Yorks första barnmorska

Detta är berättelsen om Trijn Jonas från Marstrand, som blev New Yorks allra första barnmorska. En bohuslänska i slutet av 1500-talet som via den norska uthamnen Fleckerö och det sjudande livet i Amsterdam hamnar i den holländska nybyggarkolonin på Manhattan. Här hjälper hon inte bara små barn till världen, utan påbörjar även tillsammans med sina egna döttrar en verklig klassresa. Berättelsen om barnmorskan Trijn och hennes arvingar är minst sagt en framgångssaga.

Historia

I den mörka timmerstugan flammar brasan i eldstaden och några ljus brinner med flämtande lågor. En gravid kvinna halvliggande i en stol kämpar med sina värkar och framför henne står barnmorskan på knä redo att hjälpa ett litet barn till världen. Ytterligare två kvinnor finns på plats för att hjälpa till. Så hörs äntligen ett litet skrik, barnmorskan tar sin sax, knyter om tråden och klipper av navelsträngen. En av hjälpkvinnorna tar den nyfödde och tvättar det rent i en balja på golvet, medan barnmorskan fortsätter sitt arbete med att ta hand om den nyförlösta modern.

Vi befinner oss i en liten nybyggarkoloni på Manhattan på 1630-talet. Barnmorskan Trijn Jonas har åter förlöst ett litet barn. Omständigheterna är väldigt enkla. Huset är mörkt, kallt och byggt av timmer. Och nog ganska likt de hus Trijn minns från sin barndom på Marstrand. Trijn plockar ihop sina lugnande och stärkande örtmediciner. Nattens arbete är avklarat och det är dags för henne att ge sig hem till sitt eget lilla hus vid Pearl Street. Trijn från Marstrand anställd i det västindiska kompaniets tjänst, är nämligen New Yorks, eller rättare sagt New Amsterdams, allra första barnmorska.

Barnmorskan Trijn Jonas

Vi vet inte exakt hur det gick till när Trijn arbetade, källorna är knapphändiga. Inte heller om hon varit verksam som barnmorska innan hon kom till Manhattan. Men eftersom hon genomgått egna förlossningar ansåg man henne säkert som erfaren.

Även om det knappast fanns formell barnmorskelicens i Nya Amsterdam under Trijns tid, förväntades hon att bidra till den sociala ordningen. Som barnmorska var det hennes plikt att fråga mamman om vem som var far till barnet. Hon var också skyldig att vittna i domstol om hon misstänkte barnamord eller våldtäkt.

Det är svårt att veta vilken status barnmorskorna hade under 1600-talet. Vissa var erfarna, skickliga och eftertraktade. De kunde försörja sig på uppgiften, för andra var ersättningen väldigt låg. Även om Trijn kom från enkla förhållanden, hon var inte skrivkunnig utan undertecknade med ett X, hade hon nog en högre status jämfört med en jordemor på Marstrand. Inte minst med tanke på vikten av att barn måste födas om kolonin skulle kunna fortleva. Trijn fick inte bara lön, hon fick till och med ett eget litet hus som kompaniet lät bygga åt henne.

Vad vet vi?

Låt oss först göra en tillbakablick och se vad vi verkligen vet om Trijns bakgrund och vad det är för samhälle hon kommit till.

Första gången vi träffar på Trijn är i Amsterdam. Året är 1623 och hennes dotter Anna ska gifta sig med Roeloff från Marstrand. Innan giftermålet måste brudparet registrera sig och det framgår alltså av registret att Trijn är mor till Anna.

Namnet

Enligt anteckningen i äktenskapsregistret heter dottern Anna Jans, den kommande svärsonen Roeloff Janssoon, och själv står hon som Trijn Roelof. Så vi känner åtminstone till deras namn, eller gör vi verkligen det?

Det var vanligt på 1600-talet att skandinaver som emigrerade till Amsterdam anpassade sina namn så att de lättare skulle passa in i samhället. Vanliga skandinaviska namn som Ola, Jon och Katarina kunde till exempel bli Roeloff, Jan eller Trijn. Vi vet därför inte säkert vad Trijn kallades innan hon emigrerade. Men det är mycket möjligt att hennes namn var Katarina. Hennes dotterdotter Trijntgen kallades nämligen även Catharina, kanske efter sin mormor. I dokument från Nya Amsterdam kallas Trijn även för Tryn eller Tryntje.

När det gäller Trijns efternamn förekommer två varianter, dels Roelofs i äktenskapsregistret och senare Jonas i dokumenten från tiden i New Amsterdam. I denna artikel kommer vi förenkla det hela genom att kalla huvudpersonen för Trijn Jonas.

Födelseorten

I äktenskapsregistret anges brudparets födelseorter, att Roeloff kom från Marstrand och Anna från norska Fleckerö. Dokument från New Amsterdam visar att också Trijn själv var från Marstrand. Men inte heller i detta fallet kan vi vara säkra. Som födelseort verkar man nämligen ha angett den närmaste plats som var välkänd för holländarna. Så begreppet Marstrand (Masterland) representerar kanske inte bara själva ön utan hela södra Bohuslän.

Åldern

Enligt äktenskapsregistret från 1623 var Anna 18 och Roeloff 21 år gamla, alltså bör Anna ha varit född 1605. Om Trijn fick barn 1605 bör hon själv ha varit född någon gång i slutet av 1500-talet. Men några exakta födelsedatum känner vi inte till.

Från Marstrand via Fleckerö till Amsterdam

Vi vet alltså att Trijn föddes på Marstrand eller åtminstone i Bohuslän i slutet av 1500-talet, att hennes far kan ha hetat något som i Holland blev Roelof, att hennes makes namn med holländskt uttal blev Jan eller Jonas och att deras dotter Anna föddes på ön Fleckerö 1605 vid den norska Sörlandskusten.

I likhet med Marstrand var Fleckerö vid den här tiden en viktig uthamn för den norska sjöfarten och kontakterna med Amsterdam. Ryktet om den blomstrande staden Amsterdam lockade många norska sjömän och unga kvinnor att emigrera dit för att söka lyckan. Trijn begav sig också till Amsterdam tillsammans med sina döttrar någon gång i början av 1600-talet. Vi vet inte om hennes man då fortfarande var i livet, men han är sannolikt avliden när det är dags för dottern Annas giftermål 1623. Han var åtminstone inte i Amsterdam för då hade han säkert själv ledsagat sin dotter till äktenskapsregistreringen. Trijn och Jan fick ytterligare en dotter som vi känner till, och hennes namn är Marritje, kanske hette hon ursprungligen Maria.

Från Amsterdam mot Nya Nederländerna

Många av skandinaverna i Amsterdam levde under svåra förhållanden, för en del gick det riktigt illa med kriminalitet och prostitution. Att ännu en gång börja om på nytt verkade nog otänkbart för de allra flesta, men några lockades ändå att göra ett försök. Och Trijn, Anna, Roeloff och Marritje är några av de som tar chansen, lämnar allt, korsar atlanten och blir nybyggare på den nordamerikanska östkusten.

Bilden visar ön Manhattan omkring 1630 med en fästning, några hus, en väderkvarn i ett för övrigt ödsligt landskap. På den omgivande Hudsonfloden är det däremot livlig verksamhet, kanoter, stora flermastade skepp och några mindre båtar trafikerar floden.

Det är hit Trijn kommer tillsammans med sin familj år 1630. Eller möjligen är hon redan på plats när Anna och Roeloff anländer med skeppet Endracht i maj månad. Trijn är nämligen inte upptagen i passagerarlistan och hon är inte heller fadder vid något av barnbarnens dop i Amsterdam. Något som skulle kunna tyda på att hon redan anlänt till Nordamerika.

Under de första åren som nybyggare odlar Anna och Roeloff upp en farm i närheten av nuvarande Albany. Men redan 1634 lämnar de farmen och flyttar till den nederländska bosättningen på Manhattan. Kanske hade Trijn då redan fått tjänsten som barnmorska.

De första kolonisterna

Manhattan har ett strategiskt läge nära mynningen av Hudsonfloden. Och det är här man anlägger en liten hamn för pälshandeln i början av 1600-talet. Det blir den naturliga huvudorten i kolonin Nya Nederländerna som det Nederländska Västindiska kompaniet kontrollerar.

De första europeiska bosättarna hade anlänt hit 1624, och man brukar säga att Peter Minuit, som var en av de första guvernörerna, köpte Manhattan 1626 av den lokala indianstammen och grundade Nya Amsterdam.

Efter några år avsattes Minuit. Han börjar då i stället att förhandla med den svenska staten. Vilket leder till att han med svenskt bistånd kan anlända på skeppet Kalmar Nyckel 1638 för att grunda ett nybyggarsamhälle vid Delewarefloden. Detta blir den svenska kolonin ”Nya Sverige”.

Men spänningarna är stora i området mellan de olika europeiska kolonisterna. Nya Sverige inkorporeras i Nya Nederländerna 1655, och nio år senare intar britterna i sin tur Nya Amsterdam och staden byter namn till New York. Efter flera krig får britterna slutligen full kontroll över både tidigare nederländska och svenska bosättningar.

Livet i kolonin

Människorna som bosätter sig i Nya Amsterdam kommer från många olika länder och har väldigt olika bakgrund. Även om inte alla är holländare i bosättningen, lever de alla under nederländskt styre. Och fastän de har olika trosuppfattningar, kommer de allra flesta att tillhöra den nederländska reformerta kyrkan i staden.

Några kommer från rika familjer, andra lyckas förbättra sina positioner när de väl är på plats i New Amsterdam. En del är födda i Afrika och kommer till kolonin som slavar utan några som helst rättigheter. Mellan dessa ytterligheter finns människor som arbetar hårt för att försörja sig själva och sina familjer.

Till en början är levnadsförhållandena mycket enkla och farofyllda. Det är stor risk att dö av sjukdom, förlossningar eller genom olyckor till sjöss.

Kulturkrockar och bristande resurser bidrar till spänningar i samhället. I stadens domstolsregister finns många exempel på hur invånarna stämmer varandra för sådant som för oss kan tyckas som bagateller. Men man ska inte glömma att nybyggarna strävade hårt, inte bara för att överleva utan med målet att ge barnen en bättre framtid.

Ett eget hus vid Pearl street

Åter till berättelsen om Trijn. Vi vet alltså att hon fått en anställning som barnmorska i kompaniets tjänst och att de låtit bygga ett hus till henne. Kompaniet hade reserverat den sydligaste delen av Manhattan för sina egna behov. Där stakade man ut tomter som var avsedda för personer i kompaniets tjänst. Trijns hus låg i slutet av Pearl street, där skyskrapan One Battery Park Plaza nu står. Enligt en uppgift hade timmermannen Gillis Pietersen van der Gow byggt ett litet hus för barnmorskan, någon gång på 1630-talet.

Fastigheten beskrivs 1660 som en tomt med snygg, inhägnad trädgård i det nordöstra hörnet av Pearl Street. Den avlånga trädgården sträckte sig nästan ända fram till fortet. Ett stort träd skuggade både det vackra huset vid gatan och en mindre stuga lite längre in på tomten. Den mindre byggnaden kan mycket väl ha varit det ursprungliga huset som kompaniet lät bygga till Trijn.

Vid Pearl street bodde flera skandinaver, bland andra Trijns dotter Marritje och dotterdöttrarna Sara och Trintje Roelofs.

Dottern Anna och hennes man Roeloff hade 1636 blivit beviljad en farm på Manhattan. Den då ouppodlade farmen täckte ett stort området, som idag sträcker sig från Warren street till strax över Canal street.

En växande familj

När Trijn dör i mitten av 1640-talet efterlämnar hon fastigheten vid Pearl street som övergår i dottern Annas ägo. Men inte minst viktigt, hon efterlämnar en stor och växande familj; de två döttrarna Anna och Marritje och 11 barnbarn som når vuxen ålder.

Hon verkar ha uppfostrat sina döttrar till att bli medvetna och självständiga kvinnor, något som gynnades av den nederländska lagen som gällde i Nya Amsterdam. Enligt denna lag kunde en gift kvinna behålla kontrollen över den egendom som hon ägde före äktenskapet. Hon hade rätt att köpa och sälja, göra avtal och skriva testamente. Hon kunde också låta upprätta kontrakt för att skydda sina och sina barns personliga tillhörigheter. Och trots att äktenskapet även i Nya Amsterdam innebar att maken blev hustruns förmyndare, så bidrog den nederländska lagen till ett större ekonomiskt oberoende och välstånd för både gifta och ensamstående kvinnor.

Mot framtiden genom nya giftermål

Båda Trijns döttrar gifter om sig när deras respektive män dör. Genom sina nya äktenskap förbättrar de sina positioner i samhället. För Trijn är det säkert en dröm som går i fullbordan, drömmen om att hennes döttrar och deras familjer ska få en bättre framtid i det nya landet.

Trijns dotter Anna låter upprätta ett kontrakt med sina barns förmyndare innan hon gifter om sig med prästen Everardus Bogardus år 1638. Kontraktet ska säkerställa barnens framtid så att de får ut sin andel av fadersarvet när de blir myndiga. Anna och hennes blivande make ska även ansvara för barnens uppfostran och låta dem gå i skolan för att lära sig läsa och skriva. Anna lär sig själv att skriva sitt namn under tiden i Nya Amsterdam. Men då hade hon altså blivit prästfru och stigit i anseende.

När Trijns dotter Marritje gifter sig för tredje gången, denna gång med Govert Lockerman, är Trijn inte längre i livet. Lockerman som är aktiv inom pälshandeln blir mycket framgångsrik, och när han dör 1671 är Marretje förmodligen den allra rikaste kvinnan på Manhattan.

Båda Trijns döttrar överlever sina män. Anna dör 1663 och Marretje 1677. Då har ättlingarna efter Trijn blivit betydligt fler. Genom alla dessa barnbarnsbarn och efterkommande som gifter in sig i nästan alla inflytelserika familjer i New York, får Trijns döttrar och särskilt Anna gradvis en legendarisk och mytomspunnen roll.

Vad hände sen?

Egendomarna på Manhattan som Anna och Marretje testamenterade till sina arvingar orsakade bittra stridigheter och åtskilliga rättegångar, i Annas fall långt in i modern tid. Arvingarna sålde nämligen Anna och Roeloffs farm på Manhattan till den engelska guvernören år 1670. Men farmen konfiskerades av hertigen av York som donerade den 1705 till Trinity Church. Därefter följde en ofattbar värdeökning av marken och ett enormt antal ättlingar som menade att försäljningen inte gått rätt till. Något som bidrog till omfattande rättsprocesser som pågick ännu under 1920-talet.

Idag finns en liten triangelformad inhägnad yta med namnet Duane park som en sista kvarleva av den stora farm som Anna och Reoloff en gång ägde.

All denna uppmärksamhet bidrog till att det började spridas felaktiga myter om Anna, som nu oftast kallas Anneke Jans. Några menade till och med, att hon kunde vara av kungligt holländskt blod och enormt rik. Utan tvekan skulle både Trijn och Anna blivit mycket förvånade om de hört dessa rykten och kunnat se vad som utspelat sig i New Yorks domstolar, sedan den dag då de kom till den enkla lilla kolonin på Manhattan för snart fyrahundra år sedan.

Trots att vi bara känner till en bråkdel om Trijns liv, vet vi betydligt mer om henne än om någon annan Marstrandsbo född på 1500-talet. Och det finns knappast någon av de invandrande skandinaverna på Manhattan som fick så stort inflytande som just barnmorskan Trijn Jonas från Marstrand.

Källor

• Evjen, John Oluf. 1916. Scandinavian Immigrants in New York, 1630-1674.
• Innes, J H. 1902. New Amsterdam and its people.
• Stylegar, Frans-Arne H. 2015. Nieuw Amsterdam, Nordmenn i det hollandske Amerika,  1624-1674.
• The iconography of Manhattan Island, 1498-1909, sid 269.
• Stadsarchief Amsterdam, Ondertrouwregister, archiefnummer 5001, inventarisnummer 427, blad p.477.
• New Netherland Institute
  • Register of the Provincial Secretary 1642-1647
  • Council Minute 1638-1649
  • Land Papers: Tryntien Jonas nr 121 patent to 26
• New Amsterdam History Center (NAHC)

Vill du veta mer?

Visste du att

• New Amsterdam döptes om till  New York efter att de britterna tagit över staden 1667.

Ur våra samlingar

Platser att besöka

• Marstrand

Du kanske även är intresserad av

• 1500-talets sillperiod (artikel)
• Så klädde sig Ivar Dyre (artikel)
• Skeppspredikanten Carl Christian Ström (artikel)

 

← Tillbaka till sökresultat