Täljstensmagrad eller asbestmagrad keramik

I museets arkeologiska samlingar finns ett fyrtiotal keramikskärvor där lergodset avviker både i utseende och struktur från övrig förhistorisk keramik eftersom det delvis är uppblandat med ett täljstens- eller asbestmineral. Att kunna skilja dessa mineral åt är viktigt, eftersom hanterandet av asbestfibrer innebär en hälsorisk. Syftet med projektet är dels att fastställa mineralinnehållet i de utvalda skärvorna, lära oss att visuellt skilja på asbest- och täljstensmagrad keramik, och dels att utifrån fyndsammanhang och jämförande studier få en uppfattning om i vilka förhistoriska miljöer dessa speciella kärl förekommer och hur de använts.

Finns det asbest i den bohuslänska järnålderskeramiken?

I Bohusläns museums samlingar i Uddevalla finns ett smärre antal skärvor av förhistorisk keramik där lergodset delvis är uppblandat (magrat) med ett täljstens- alt asbestmineral. Täljstensmagrat gods är vanligt förekommande i de norska järnåldersmaterialen. Asbestmagrad keramik är däremot inte så vanligt i de syd- och mellanskandinaviska områdena, utan påträffas oftast i den norrländska och östskandinaviska keramiken från sten- och bronsålder.

Täljsten är ofarligt för människan men däremot är asbest i vissa former ett mycket hälsofarligt material. Därför är det viktigt att kunna identifiera om det finns skärvor av asbestuppblandad keramik i samlingarna så att vi kan minimera hanteringen av dessa föremål och förvara dem i avpassade skyddsförpackningar.

Till idag har ett fyrtiotal skärvor täljstensmagrad eller asbestmagrad keramik identifierats i museisamlingarna. De kommer från 18 olika platser i Bohuslän vilka kan dateras till järnålder.

Keramikskärvorna kommer först att studeras okulärt (dvs med blotta ögat) för att därmed försöka urskilja asbest- respektive täljstensmagrad keramik. En av frågorna vi ställer är om man överhuvudtaget kan se skillnaden i materialet. Därefter kommer ett urval skärvor att bli föremål för en ICP-analys (ICP = Inductively Coupled Plasma). Denna analys fastställer 44 olika grundämnen i materialen. Beroende på variationen i förekomsten kan man bestämma vad som är asbest- respektive täljsten.

När vi har denna kunskap kommer vi kunna agera och ta ställning till hanterandet och förvaringen av eventuell asbesthaltig keramik på ett adekvat och säkert sätt. Vi kommer även ha fått kunskap om på vilken typ av platser och i vilka sammanhang som asbest- eller täljstensmagrad keramik uppträder under järnåldern i Bohuslän. Vi har förhoppningsvis fått klarhet i om dessa kärl tillverkats i nuvarande Bohuslän, Norge eller kommer någon helt annanstans ifrån, genom jämförande studier av norska material.  En viktig del i studien är att diskutera vad förekomsten av asbest- och/eller täljstensmagrad keramik kan ha haft för social betydelse i det dåtida samhället.

Projektet pågår under 2017 och är ett samarbete mellan Torbjörn Brorsson, Dr rer Nat. Kontoret för Keramiska Studier i Höganäs och Ingela Lundin, föremålsantikvarie vid Bohuslän museum och finansieras av stiftelsen Carl Jacob Lindebergs fornminnesfond, till vård av fornlämningar inom Bohuslän och Dalsland.