Nu finns resandefolkets kulturminnen på kartan! På Resandekartans webbplats kan du läsa om platser som berättar om resandefolkets kultur och historia.

Grunden efter torpet på Mon där en resandefamilj bodde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Foto: Bohusläns museum 2011.

Med ett liv på vägen kan platserna utmed vägen berätta mycket om resandefolkets historia. Tillfälliga och fasta bostäder, ibland en hel by, lägerplatser, marknadsplatser, en plats där cirkustältet eller tivolit sattes upp, resrutter och handelsvägar. Här har vi bott. Här har vi färdats. Så här har vi försörjt oss och överlevt. Ibland har majoritetssamhället gett platsen ett namn på kartan, som Tattarstan, Tattarvägen och Skojareberget. De resande hade säkert andra namn på platserna men de namnen har inte hamnat på kartan.

Även om det sas att ”vägen är mitt hem” så hade de flesta resande oftast en fast bostad någonstans, men de bodde kanske inte där hela året, eller så länge, innan bostaden byttes mot en annan. Tillfälliga bostäder och lägerplatser lämnar inte många spår i landskapet, men några finns kvar i människors minnen och går fortfarande att hitta med hjälp av kringboende och resande som använt platserna.

Grunden efter en bostad på Silkemyr där en resandefamilj bodde i början av 1900-talet. Foto: Bohusläns museum, 2011.

Resandekartan

Inom projektet Den skandinaviska resandekartan har platser med anknytning till resandefolket i de svensk-norska gränstrakterna i Bohuslän, Dalsland och Östfold dokumenterats.  Det är fasta boplatser, lägerplatser, samlingsplatser, eller speciella rutter som olika familjer använde på sin färd mellan olika handelsdistrikt. Platserna finns nu på www.resandekartan.se eller www.reisendekartet.no  Där kan du bland annat läsa om Västsveriges äldsta kända plats som kan kopplas till resandefolket; Tattardalen i Romelanda socken.

Trots att resandefolket har bott i Norden i minst 500 år är deras historia och kultur nästan helt okänd för majoritetsbefolkningen. Bara några få spår av detta kulturarv har varit kända. Ett sådant exempel är resandeboplatsen Snarsmon i Bullaren i norra Bohuslän. Men det finns många fler platser med anknytning till resandefolket kvar i kulturlandskapet och i människors minnen. Målet med Den skandinaviska resandekartan har varit att ta vara på dessa minnen så att den kulturhistoriska kartan ritas om och resandekulturens del i historien blir synlig.

Resandekartan har arbetats fram i samarbete mellan Kulturgruppen för resandefolket, Landsorganisationen Romanifolket och Taternes landsforening, Östfoldmuseene och Bohusläns museum samt hembygdsföreningar, historielag och enskilda resande och icke-resande. Projektet finansierades bland annat av Interreg Ett gränslöst samarbete, Kulturrådet, Västra Götalandsregionen, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Vill du ha mer information om projektet? Kontakta:

• Kristina Lindholm, Bohusläns museum, kristina.lindholm(at)bohuslansmuseum.se /+46 (0)522-65 65 26
• Bodil Andersson, Östfoldmuseene – Halden historiske Samlinger bodand(at)ostfoldmuseene.no /+47 94 78 67 69