Att driva cirkus eller tivoli och resa land och rike runt har varit ett sätt att försörja sig på för resandefolket. Ibland kombinerades detta med andra tjänster och varor. Än idag driver resande cirkusar och tivolin. Många resande finns också inom musik- och nöjesbranschen.

Artister framför cirkustältet. Några av artisterna på bilden var även verksamma vid Cirkus Leonard. Foto: privat.

En av alla cirkusar som drivits av resande är Cirkus Leonard som leddes av Ingeborg Eleonora Sofia Wilhelmina Eriksson, född Eisfeldt. De flesta av artisterna i cirkusen ingick i familjerna Eisfeldt och Hertzberg, två tyska resandefamiljer som kom till Norden i början av 1800-talet. Ingeborgs söner ingick i cirkussällskapet men reste också med andra cirkusar eller uppträdde på egen hand.

1914 kom Cirkus Leonard till Strömstad och under några dagar hölls flera föreställningar här. Cirkussällskapet bestod av 37 personer som bland annat var svärdslukare, styrkemän och gymnaster. Sällskapet hade dresserade hästar och hundar. I en notis i Strömstad tidning kan man läsa om en svärdslukare som sväljer både sabelklingor och bajonetter och om en man som böjer järnstänger med tänderna och rätar ut hästskor med bara händerna.

Den unge akrobaten Artur Eriksson och den äldre styrkekonstnären Hjalmar Hertzberg fotograferade i början av 1900-talet. Foto: privat.

Cirkusverksamhet kräver olika tillstånd och annonsering på de platser som besöks. Genom arkivhandlingar går det att följa resandes cirkusliv som ofta sträckt sig över flera generationer i flera länder. Cirkus Leonards besök i Strömstad är särskilt väl dokumenterat. Förutom bevarade annonser och tidningsklipp finns också en polisrapport. Bakgrunden var att Ingeborgs 11-åriga barnbarn Artur deltog med ett akrobatiskt nummer vid den första föreställningen. Detta var förbjudet enligt 1897 års lag om minderårigas arbete vid offentliga visningar och den lokala polisen ingrep. Ingeborg blev dömd vid rådhusrätten i Strömstad till 15 kr i böter. Poliskonstapeln skriver bland annat i sin rapport att pojken utför sitt akrobatiska nummer lätt men att han får viss hjälp av de äldre.

Augusta Hertzberg med sina dresserade hundar och bajonettkungen Frans Eriksson. Fotograferade i början av 1900-talet. Foto: privata.

Ingeborg föddes in i cirkuslivet och tillhörde cirkussläkten Eisfeldt som har en dokumenterad historia som sträcker sig tillbaka till 1700-talets Tyskland. Sedan 1830-talet har släkten drivit cirkusverksamhet i Sverige och övriga Norden. Akrobatik har alltid varit ett viktigt inslag vid släktens cirkusar och barnen skolades in i cirkuslivet redan när de var små. Ingeborg började själv sin karriär som lindanserska och slutade som cirkusdirektör. Även Ingeborgs syster Bertha var cirkusdirektör.

Ingeborg Eriksson Eisfeldt som ung artist och som äldre cirkusdirektör. Foto: privat

Artister i familjen Eriksson-Hertzberg ger smakprov ur dagens cirkusföreställning i Häverösund 1917. Foto: privat.

2014 utkom boken Eisfeldt en surrealistisk familj på Bohusläns museums förlag. Författare är Sonny Eisfeldt, Ann-Charlotte Nilsson Eisfeldt och Richard Magito Brun, släktingar till cirkussällskapen ovan.