Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Cykelhistoria med Alban Thorburn

Detta är berättelsen om Alban Thorburns äventyrliga cykeltur över alperna på höghjuling 1884 och om den tidiga cyklismens historia i Bohuslän.

Historia

Den pedaldrivna cykeln eller velocipeden introducerades under 1800-talet. Till en början var det inte självklart hur den skulle vara utformad. Uppfinnare konstruerade flera olika varianter för vuxna med både två och tre hjul och även med stora drivande framhjul.

Den moderna cykeln

Göteborgs mekaniska verkstad hade alltså beställt två velocipeder från Paris, en tvåhjuling och en cykel med tre hjul. Cyklisterna väckte stor uppmärksamhet när de for fram genom alléerna i Göteborg. Redan i januari 1869 började man tillverka velocipeder vid denna mekaniska verkstad och under våren blev det närmast en velocipedfeber på många platser i Sverige. Det gick nu att beställa både svensktillverkade och importerade velocipeder av varierat utseende.

Cykelfebern tycks dock ha mattats av relativt snart för velocipederna var fortfarande klumpiga och obekväma att använda.

Höghjulingen

Det var främst unga välbeställda atletiska män med intresse för fart och sport som ägnade sig åt cykling. Under 1880-talet kom den så kallade höghjulingen på modet. På denna framhjulsdrivna cykel med ett mycket stort framhjul och ett litet bakhjul kunde man färdas både fort och långt. Ju större framhjul, desto snabbare cykel, och desto längre blev fallhöjden. Risken för olyckor var nämligen betydande eftersom höghjulingen var instabil och lätt tippade framåt. De kvinnor som provade på cykling blev med sina tunga kjolar hänvisade till trehjulingar eller tandemcyklar och var oftast beroende av män för att kunna delta i cykelturer.

Den första svenska sportutställningen anordnades i Stockholm påsken 1884. Där kunde man bland annat beskåda några höghjulingar av märket Howe som då blivit mycket populärt. Framhjulet kunde ha en diameter på över 60 tum vilket innebar att det var allt annat än lätt för en kortväxt person att komma upp i sadeln.

Alban Thorburns Italienresa

I augusti 1882 kom två engelsmän på höghjulingar till Uddevalla. De väckte säkert stor uppmärksamhet med sina höga framhjul som var över fem fot i diameter. Cyklarna var försedda med både lyktor, ringklockor och gummihjul. Bagaget fick dock inte plats på cyklarna utan fick anlända till Uddevalla med tåg. Kanske hade dessa moderna höghjulingar gjort intryck på den idrottsintresserade grosshandlarsonen Alban Thorburn, för två år senare skaffar han sig nämligen en höghjuling av det engelska märket Howe. Sedan påbörjar han sommaren 1884 ett riktigt cykeläventyr, från Antwerpen över alperna till Italien.

Nya Wärmlandstidningen förmodade att Alban Thorburns resa var den längsta velocipedresa som blivit företagen. Ur ett svenskt perspektiv var nog hans cykelfärd helt unik, men det fanns fler äventyrscyklister. Ungefär samtidigt som Alban Thorburn cyklade över alperna påbörjade Thomas Stevens den första cykelturen jorden runt.

Säkerhetscykeln

Konstruktörer fortsatte att utveckla nya cykeltyper. När den brittiske uppfinnaren Starley 1885 designade den första framgångsrika ”säkerhetscykeln” fick höghjulingen en allvarlig konkurrent. I stället för pedaler kopplade till framhjulet var nu pedalerna sammankopplade med en kedja till bakhjulet och därmed behövdes inte längre det stora framhjulet. Nu började man kalla höghjulingen för ”den vanliga” för att skilja den från den nya säkerhetscykeln som hade två lika stora framhjul.

Dessa nya säkerhetscyklar blev avgörande för att cykling bland kvinnor skulle bli riktigt populärt. Nu kunde cykelryttarinnorna röra sig fritt utan någon manlig beskyddare i baksätet eller vara bundna till vägar där det gick att köra trehjuling. Cykeln blev i själva verket en viktig symbol för kvinnors frigörelse.

Velocipeduppvisning i Uddevalla

Gymnastikuppvisningar med akrobatnummer på cykel var populära nöjen under 1870- och 1880-talen. När Uddevalla gymnastikförening 1889 hade en uppvisning i läroverkets gymnastiksal förekom även velocipedåkning. En av de skickliga cyklisterna i den trånga lokalen var Alban Thorburn, just på den höghjuling han använt på sin italienska resa.

Alban Thorburn och Cycleklubben

Intresset för cykling växte snabbt när säkerhetscykeln väl kommit i bruk och 1894 bildade Alban Thorburn Uddevallas första cykelklubb med namnet Cycleklubben. Intresset för cykling fanns i släkten och efter några år ingick båda hans kusiner Charles och Henry Thorburn i klubbens styrelse.

Det ökade cykelintresset medförde dock en del olyckor och konflikter. För att förekomma detta utfärdades 1895 regler för velocipedåkning på allmänna vägar i Göteborgs och Bohus län. Vilket innebar att tävlingsåkning utan tillstånd blev förbjudet på allmän väg. Dessutom skulle velocipeden vara försedd med ringklocka och ljuslykta och man måste färdas varligt fram och hålla till vänster vid möte med åkdon eller ryttare. Att färdas varligt innebar, i detta fall, att man inte fick cykla fortare än en god fotgängare.

Uddevalla velocipedsällskap

Runt sekelskiftet 1900 var cykelintresset livligt i Uddevalla. År 1899 hade nämligen ett trettiotal damer och herrar bildat ytterligare en cykelklubb med fabrikör Albert Andersson som ordförande. Denna nya klubb fick namnet Uddevalla velocipedsällskap (U.V.S).

De tidiga cykelklubbarna

De tidiga klubbarna verkade i första hand för att främja cykelturismen, ofta genom arrangemang förenade med nöjen. De ordnade utflykter med lekar och kunde även anordna baler.

Den första svenska cykelklubben hade bildats i Göteborg redan 1882. Lysekils Velocipedklubb grundades 1897 och både Orust och Strömstad fick velocipedklubbar 1899. Dessutom ska det ha funnits tidiga cykelklubbar både i Munkedal och på Tjörn.

Utflykten till Qvistrum

Den 10 juni 1900 arrangerade Uddevalla Velocipedsällskap och Lysekils Velocipedklubb en gemensam cykelutflykt till Qvistrum i Munkedal. Deltagarna som skulle bära både klubbemblem och mössa startade vid teatern i Uddevalla 7:30. Färden gick först till Saltkällan där man mötte Lysekilsborna och sedan cyklade man tillsammans till Qvistrum där över femtio damer och herrar intog sin middag i gästgivargårdens trädgård. Därefter roade man sig med sång, dans med mera, innan cyklisterna påbörjade sin hemfärd. Uddevallacyklisterna var åter i staden vid tiotiden på kvällen.

Efter sekelskiftet 1900

Den 28 december 1901 utkom det sista numret av tidskriften Hjulsport. Nu hade cykeln verkligen kommit för att stanna. Cyklandet hade fått en bred folklig förankring och många använde cykeln som fortskaffningsmedel, både kvinnor och män. Utgivaren ansåg därför inte längre att det behövdes en tidskrift för att främja cykelbruket och cykelns utveckling.

Även intresset för de tidiga cykelklubbarna tycks ha mattats av i början av 1900-talet. År 1903 ombildades Lysekils Velocipedklubb till en välgörenhetsklubb. Vi vet inte hur länge Uddevallas två första cykelklubbar fanns kvar, men Uddevalla Velocipedsällskap var åtminstone aktivt 1903 och Cycleklubben 1905.

Det var populärt att bli fotograferad med sin cykel. Det finns många ateljéfoton kring sekelskiftet 1900 där cykeln ingår som rekvisita.

När intresset för tävlingsidrott på amatörnivå ökade under 1900-talet uppstod nya föreningar. År 1923 bildades Uddevalla Cykelamatörer. Föreningen var aktiv under lång tid, men slogs samman 2004 med Uddevalla Terrängcykelklubb och fick namnet Uddevalla cykelklubb. På Orust startade Brattås cykelklubb 1933, Svanesunds GIF 1938 och Stala IF 1944.

I takt med att det blivit allt populärare att cykla Vätternrundan eller bedriva terrängcykling har det, inte minst under 2000-talet, tillkommit flera nya cykelklubbar eller idrottssektioner i Bohuslän. Långt efter Alban Thorburns äventyrliga resa till Italien lever den bohuslänska cyklismen vidare i nya former.

Källor

• Tidningsartiklar ur Kungliga bibliotekets tidningsdatabas. Digitalt tillgänglig  online.
• Fotografier från  Bohusläns museums samlingar.
• Uddevalla velocipedsällskaps arkiv i Bohusläns Föreningsarkiv.

Vill du veta mer?

Visste du att

• tillverkaren av Alban Thorburns höghjuling, The Howe Machine & Co i Glasgow, var grundat av Elias Howe, en av uppfinnarna bakom symaskinen.
• Thomas Stevens jordenruntresa på höghjuling 1884-1886, finns dokumenterad i boken Around The World on a Bicycle från 1887.
• den kvinnliga cyklisten Nanny Palmqvist cyklade 1891 från Helsingborg först till Trondheim och sedan till Stockholm, en 1,150 kilometer lång cykeltur.

Ur våra samlingar

I Bohusläns museums samlingar finns både föremål och fotografier med koppling till cykling. Här kan du se några exempel. Fler objekt är tillgängliga via DigitaltMuseum.

Du kanske även är intresserad av

• Fotboll i Uddevalla
• Calla Curman och Stångehuvud
• Elisabet Wallström och sommarmodet kring sekelskiftet 1900

← Tillbaka till sökresultat