Trolovning på Bohus fästning

Detta är berättelsen om en kunglig förlovning på Bohus fästning en sommardag 1321. Om hur Skandinaviens mäktigaste kvinna, hertiginnan Ingeborg skapar en allians för att kunna utvidga sitt maktområde. Men också om hur ett gästabud kunde gå till på 1300-talet och om hur små kungliga barn blev brickor i de vuxnas maktspel.

Historia

Till bords på Bohus fästning

Måleri av en festsal. I högsätet sitter två kvinnor bredvid en man med krona på huvudet. Vid ett långbord sitter män med kulörta fotsida dräkter.

Målningen troligen av Loyset Liédet, visar ett franskt gästabud.

Högsommarkvällen är ljus, men inne i slottet är det dunkelt. Blossen flammar längs väggarna. Hertiginnan Ingeborg håller hov på fästningen. Gästerna är många. Riddare från Sverige, Norge och Mecklenburg är här för att bevittna äktenskapskontraktet som Ingeborg förhandlat fram med Henrik av Mecklenburg, genom riddaren Martinus de Huda.

Nu hörs ljudet av flöjtblåsare, trumslagare och trumpetare. Blossbärarna som leder processionen lyser upp salen. Hertiginnan och sändebudet från Mecklenburg tar plats i högsätet, övriga gäster sätter sig på bänkarna utmed de kalla stenväggarna. Borden är dukade med finaste dukar i flera lager, tenntallrikar, bröddiskar, förgyllda skedar och bordsknivar. Långbänkarna är täckta med mjuka dynor. Högsätet har bänkdynor av dyrbart ylletyg, sammetskuddar och baldakin.

Två ynglingar bär fram silverglänsande handfat så gästerna kan tvätta sig. Vid dryckesskänken har munskänken ordnat med kryddat vin, mjöd och körsbärsdricka i kannor och silverskålar.

Färgfoto av ett ca 50 centimeter långt uroxehorn med silverbeslag med inristade vapensköldar och avslutas med en rund knopp.

Ett dryckeshorn från Norge. Brukar benämnas som det norska kungahornet. Nationalmuseet i Köpenhamn. Foto: Lennart Johansson.

Måltiden kan börja

Måltiden börjar med att det stora kungahornet med silverbeslag går runt, man dricker först Guds, sedan den unge kungens och de trolovades skål. Därefter skickas den stora träskålen ”bollen” med mjöd omkring, så att alla kan dricka varandra till. Rätterna är många, hjortmärgspastejer, späckad kyckling, stekt gädda, ris i buljong och mandelmjölk, späckad rådjursstek i kryddstark herremanssås och mycket mer. Det doftar av kryddor, av ingefära, kanel, peppar, spiskummin och muskatblomma. Färgglatt klädda gycklare underhåller med skämt, pantomimer och andra konster. Riddarna diskuterar dagens stora händelse, trolovningen och äktenskapsavtalet som de just signerat med sina sigill.

Efter middagen blir det lek och dans. Man kastar tärning och spelar schack långt in på småtimmarna. Utanför vaktar väpnare och bågskyttar. Kammarsvennen plockar fram hökhandskar och ser till att duvhökarna är redo. Trots den sena timmen måste han förbereda morgondagens jakt och tornerspel.

Vad vet vi egentligen?

Vi känner inte till exakt vad som hände på Bohus fästning den här sommardagen, den 24 juli 1321, men vi vet att man upprättade ett viktigt äktenskapsavtal i flera exemplar. De båda barnen som skulle trolovas, Albrekt av Mecklenburg och Eufemia Eriksdotter, var bara tre och fyra år gamla.

Genom bevarade dokument vet vi att ett stort antal riddare var närvarande. De fungerade som löftesmän och beseglade avtalet med sina sigill. På plats var även hertiginnan Ingeborg och Henrik av Mecklenburgs sändebud Martinus de Huda. Men de båda barnen som trolovningen gällde, var knappast med på festen. En trolovning med så många inblandade var en stor tilldragelse och krävde ett påkostat gästabud.

Så här skulle ett gästabud på Bohus fästning ha kunnat gå till på 1300-talet. Vi vet en del om vad som fanns på fästningen några år senare, eftersom det finns en inventarieförteckning från 1340-talet som beskriver kung Magnus Erikssons tillhörigheter. Där nämns också vilka dyrbara kryddor som fanns i förrådet. Maträtterna är hämtade från en samtida dansk kokbok.

Bohus fästning

Platsen där det hela äger rum är alltså holmen med Bohus fästning, som idag ligger i anslutning till staden Kungälv. Borgen omnämns för första gången i Erikskrönikan som en fästning av trä, uppförd 1308 av den norske kungen Håkon Magnusson. Då fanns det inte någon stad intill borgen, utan den medeltida staden Kungahälla låg cirka 4 kilometer sydväst om fästningen.

Relief i gips. På en höjd tronar en borg med torn och trappgavlar. En flagga sticker upp ur muren som omgärdar de fyra huskropparna.

Avgjutning i gips av alabasterrelief på Fredrik II:s sarkofag i Roskilde domkyrka. Föreställer ”Den Bohusiska smällen” 1566. Foto: Bohusläns museum.

Vi vet inte hur själva borgen såg ut vid den här tiden. Men vi kan nog anta att borgbygget av sten kommit en bra bit på väg, eftersom Ingeborg kunde hålla hov där och bjuda in så många gäster på en och samma gång. Bohus fästning kom under årens lopp att utvecklas till en av Nordens starkaste borgar. Från år 1318 utfärdas olika kungliga brev från Bohus, vilket tyder på att borgen då är i full funktion som ett kungligt residens.

Det är denna fästning som är upphov till att landskapet så småningom kom att kallas Bohuslän.

Trolovning

Av äktenskapskontraktet framgår att Eufemias hemgift ska bestå av 5000 mark rent silver, som skall utbetalas från Norge efter att äktenskapet är fullbordat. Junker Albrekt ska i sin tur ge slottet och byn Gadebusch i morgongåva till Eufemia. Dessutom utlovas ömsesidigt bistånd i händelse av krig med Danmark.

Fästningen eller trolovningen var den akt där man fastslog de ekonomiska villkoren för det kommande äktenskapet, det handlade om storleken på hemgiften och morgongåvan.

Enligt den kristna rätten krävdes samtycke från både den blivande bruden och brudgummen för att äktenskapet skulle bli giltigt. Men inte minst när det gällde kungliga äktenskap kom föräldrarna ofta överens och arrangerade äktenskapet med trolovning redan när barnen var små. Syftet var att skapa allianser och att säkra att dynastierna fortlevde. Om de unga var tillräckligt stora för att kunna godkänna trolovningen blev äktenskapet giltigt direkt, men om de inte kunde ge sitt ja blev det en trolovning för framtiden.

Eufemia och Albrekts bröllop kom senare, när de kommit in i puberteten och kunde skaffa arvtagare. Eftersom de trolovats medan de var små, måste båda gå med på att äktenskapet fysiskt fullbordas genom ett samlag. Det skulle vara ett frivilligt godkännande, men påtryckningarna kunde vara många. Dessutom var de kungliga barnen redan i tidig ålder väl medvetna om sin plikt att upprätthålla makten genom att föra ätten vidare.

Hertiginnan Ingeborg – Skandinaviens mäktigaste kvinna

En av huvudpersonerna vid detta gästabud är hertiginnan Ingeborg. Hon är mor både till Eufemia och till den fem år gamla Magnus som nu är kung över Norge och Sverige. Som dotter till den tidigare norske kungen blev även Ingeborg bortlovad redan som spädbarn till den svenske kungasonen och hertigen Erik Magnusson.

Men hennes make hertigen är inte längre i livet. Han avled 1318 i fångenskapen efter det beryktade gästabudet i Nyköping. Och nu vid 20 årsålder är alltså hertiginnan, som mor till den omyndige kungen, den mäktigaste kvinnan i Skandinavien. Och även om hon inte har någon formell roll, deltar hon både i det norska och svenska riksrådet. Stormännen i riksråden tänker säkert att de som rådgivare ska kunna ha full kontroll över den unga kungamodern.

Färgfoto av ett runt sigill med en stående kvinna i draperad dräkt. Heraldiska lejon och hjälmar samt en text omger hennes bild.

Hertiginnan Ingeborgs sigill.

Men hertiginnan har en egen strategi och tänker inte gå i riksrådens ledband. Hon tar egna politiska initiativ, som denna dag då hon förhandlat fram ett äktenskapskontrakt med Henrik av Mecklenburg. I likhet med sin avlidne make strävar hon efter att säkra och utvidga familjens maktområde. Ett syfte med dagens trolovning är att skapa militärt stöd för en erövring av Skåne.

Eufemia och hennes arvingar

En annan av huvudpersonerna är alltså Ingeborgs fyra år gamla dotter Eufemia. Det är hon, kungens syster, som enligt kontraktet nu blivit trolovad med Albrekt, 3 år, son till Henrik den andre av Mecklenburg.

Vad blev resultatet av detta avtal? Erövringen av Skåne misslyckades för Mecklenburgarna uppfyllde inte sin del av kontraktet. Men bröllopet mellan Eufemia och Albrekt ägde ändå rum 1336.

Miniatyrmålning med två sittande män som håller varsin fana. En av dem bär krona.

Till vänster Albrekt av Mecklenburg (svensk kung) och till höger hans far Albrekt II som blev Eufemias make. Miniatyrmålning i Mecklenburgsk krönika.

Deras äktenskap fick stor betydelse för den fortsatta maktkampen och det tyska inflytandet i de nordiska länderna. Eufemia och Albrekt fick fyra barn. Den äldste sonen Henrik gifte sig med en dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag. Parets andre son valdes till kung i Sverige 1364, efter att Magnus Eriksson blivit avsatt. Unionskungen Erik av Pommern var son till Eufemia och Albrekts barnbarn Maria av Mecklenburg. I själva verket är samtliga unionskungar under Kalmaruniones tid, i något led, ättlingar till Eufemia och Albrekt.

Hur gick det för hertiginnan Ingeborg?

Äktenskapsavtalet blev droppen för flera inom det svenska riksrådet. Man såg inte med blida ögon att hertiginnan agerat på egen hand med stöd av riddaren Knut Porse. Man ville förhindra att hon fick större del i riksstyrelsen än vad tidigare drottningar och hertiginnor hade haft. Och även om både det svenska och norska riksrådet starkt motarbetade henne, kom hon inte att bli helt utan inflytande. År 1327 är hon i Kungahella och undertecknar ett fredsavtal i kung Magnus namn med den danske kungen Valdemar. Hon gifter sig samma år med Knut Porse och får med honom två söner.

När det är dags för kung Magnus och drottning Blanches kröning år 1336, kommer Ingeborg med sina skepp och möter det nygifta paret Eufemia och Albrekt då de anländer till Kalmar. Nu är hon åter änka och livet kanske något lugnare. Hon fortsätter att förvalta sina omfattande egendomar, och donerar många själagåvor till kyrkor och kloster. Men när Valdemar Atterdag belägrar hennes slott Kalundborg på Själland möter vi henne åter på den politiska arenan. Hon omnämns både i stillestånds- och fredsavtal under den pågående konflikten. Hertiginnan Ingeborg överlever både två äkta män och två av sina söner. Efter ett liv redan tidigt präglat av maktkamp och fyllt av både med- och motgång avlider hon den 17 juni 1361.

Källor

Svenskt diplomatarium (SDHK), Diplomatarium Norvegicum (DN)

Äktenskapsavtalet den 24 juli 1321
- SDHK-nr: 3101, SDHK-nr: 3102
Riksrådens motstånd mot hertiginnan Ingeborg
- SDHK-nr: 3085, SDHK-nr: 3139
Fredsavtalet i Kungahälla 15 juni 1327
- DN 7:118
Kalundborgskriget
- SDHK-nr: 4725, SDHK-nr: 4802, SDHK-nr: 4823
Exempel på hertiginnan Ingeborgs själagåvor
- SDHK-nr: 7301
Inventarielistan på Bohus 1346
- SDHK-nr: 5311
Övriga källor
- Erikskrönikan. Digitalt tillgänglig via Litteraturbanken.
- Ingeborg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11949, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jerker Rosén), hämtad 2021-09-02.
- Nordberg, Michael. I kung Magnus tid : Norden under Magnus Eriksson : 1317-1374.
- Henrik Harpestrengs kokbok ca 1300. Digtialt tillgänglig via https://tekstnet.dk/harpestreng-nks66/4/1

Vill du veta mer?

Visste du att

Det fanns två hertiginnor Ingeborg i början av 1300-talet. De var båda norska prinsessor som gifte sig med två av Mangnus Ladulås söner; hertig Erik och hertig Valdermar.