← Tillbaka till sökresultat

Psykisk ohälsa på 1600-talet

Här kan du läsa om Rasmus i Kurlanda som drabbades av psykisk ohälsa på 1600-talet. De anhöriga vet inte hur de ska göra och vänder sig till tingsrätten. Ta del av domboksprotokollet från 1668 som beskrivet Rasmus situtation. Artikeln berättar också om hur de intagna hade det på hospitalet i Kungälv.

Sepiafärgad teckning visar en bunden patient sittande på halmbäddad brits.

Illustration ur Mental diseases. Av Robert Henry Cole (1913).

Historia

I ett häradsprotokoll från år 1668 berättas om Rasmus i Kurlanda på Tjörn som blivit psykiskt sjuk. Vi känner inte till exakt vilken sjukdom eller vilka symptom han hade, men hans fru och barn kunde inte längre vara kvar hemma på grund av hans psykiska problem. Protokollet hänvisar till den norska lagens Mandhelgebolk. Där står i det åttonde kapitlet att de anhöriga är ansvarige för den sinnessjuke och dess eventuella brott. De anhöriga till Rasmus ska enligt protokollet fråga general Stake om den sjuke ska föras till Bohus slott eller få en plats på hospitalet.

Vi vet inte hur det gick – om Rasmus fördes till Bohus fästning eller till hospitalet eller om han helt enkelt blev bättre och kunde vara kvar hemma.

Synen och vården av psykiskt sjuka har varierat genom historien. Före reformationen var det kyrkan och de anhöriga som hade ansvar för den sociala omsorgen. Efter reformationen var borgerskapet i de norska städerna skyldiga att se till att det fanns ett allmänt hospital i varje stad.

Hospital i Bohuslän

I Kungälv, Marstrand och Uddevalla fanns det hospital under 1600-talet. Ett par av dessa är utsatta på gamla kartor och det finns även bevarade räkenskaper. De bohuslänska hospitalen var små inrättningar ämnade för sjuka av olika slag och orkeslösa. De finansierades med hjälp av skatter, bötesbelopp, donationer och gåvor.

Kart med numrerade tomter och några utritade hus.

Karta över Kungälv från 1696. Hospitalet har nummr 85 och ligger i fonden av Gamla torget.

På hospitalet i Kungälv

I Kungälv var vanligtvis mellan 6 och 8 personer intagna i det lilla hospitalet som låg vid stadens torg (nuvarande Gamla torget). De intagna kallades hospitalslemmar. I räkenskaperna ser vi utgifter för kost och bränsle. Kostnader för kläder och sängkläder saknas nästan helt. Lön betalades till hospitalsföreståndaren och även till skoltjänaren eller prästen för den morgonbön som skulle hållas varje dag för de sjuka. Föreståndaren fick inte själv välja vilka som skulle tas in på hospitalet, utan det måste godkännas av biskop, borgmästare, råd och sockenpräst.

Detalt av kartbild med ett hus med rött tak och skorsten.

Hospitalet i Kungälv. Detalj av kartbilden från 1696.

De intagna kunde ha olika typer av sjukdomar och försiktighet skulle vidtas så att smitta inte spreds vidare. Någon medicinsk vård tycks inte ha förekommit, även om det i föreskrifterna anges att läkaren ska göra sitt bästa för att hjälpa de sjuka om det är möjligt. Blev någon av de psykiskt sjuka våldsam anställde man en eller flera personer som kunde vakta den sjuke.

Tillvaron i hospitalet var säkert mycket enformig, de intagna fick inte ge sig ut i staden utan var skyldiga att hålla sig inom hospitalets gränser. Den enda ljusglimten för de intagna på Kungälvs hospital verkar vara julaftonen. För då är öl upptagen som en särskild kostnad.

När någon av de sjuka dog skulle hospitalet bekosta en ärlig kristen begravning på hospitalets egen kyrkogård. Om det inte fanns någon sådan kunde det finnas ett särskilt område på stadens kyrkogård som skulle vara för de fattigas begravning.

Domboksprotokollet den 25 februari 1668

Texten om Rasmus i Kurlanda är hämtad från ett domboksprotokoll från tinget i Röra i Stenkyrkas socken den 25 februari 1668. Protokollet är handskrivet. Originalprotokollet är inte bevarat, men en kopia finns i Göta Hovrätts arkiv. Folke Almegius, Orust har gjort avskriften som finns digitalt tillgänglig på Tjörns släktforskares hemsida.

Avskrift av texten i domboksprotokollet

Bleff för herradzrätten föredraget om een bonde Rassmus j Cuuhrlandh, at han är blefwen een galen mennishia, och drifwit sin hustru och barn ifrån sigh, som hafua begifwit sigh till Börge j Brewijk, som är hans swärfader. Probsten herr Anders klagade j lijka måtto öfwer honom, at han icke tidt eller offta will besökia kyrkian, sambt på tree åhrs tijdh icke haar warret til altars, och anammat Herrans högwerdige sacramente, och blef sålunda om denne galna Rassmus resolverat och slutet, effter manhelge b. 8 cap, att finnes någon man som aldeles afsindigh ähr, då må binda honom huem der will, och föra honom till tinge, och tilbiuda honom hans fränder, så äre dee plichtige at förwara honom. Dy blef hanss fränder här på tinget tilsagt, at dee herom skulle tala medh hanss excellentz herr generalen Stake här om, anten denne galna skulle föras till slåttet Bahuuss och der förwaras, eller och skaffas in uthj Hospitalet.

Texten återgiven med moderniserat språk

Blev redogjort för häradsrätten om en bonde Rasmus i Kurland som har blivit en galen människa, och som har drivit sin hustru och sina barn ifrån sig. (De) har begivet sig till Börje i Brevik som är hans svärfar. Prosten Anders klagar också över honom, att han inte ofta besöker kyrkan och att han inte på tre års tid tagit nattvarden. Och så blev det beslutat att den galne Rasmus enligt manhelgebalkens åttonde kapitel – att finns det en man som vansinnig är, då får den som vill binda honom och föra honom till tinget, och ge honom till hans släktingar som är skyldiga att förvara honom. Det blev sagt till hans släktingar här på tinget att de skulle tala med herr general Stake om den galne antingen skulle föras till slottet Bohus och förvaras där eller till hospitalet.

Källor

  • Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAAAH:4 (1662-1673)
  • Kungälvs kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka, SE/GLA/13295/L I/1 (1651-1665). Digitalt tillgänglig via Riksarkivet.
  • Almegius Folke. Avskrift av Orust och Tjörns dombok 1668-1673. Digitalt tillgänglig via Tjörns släktforskares hemsida.
  • Christian den IV kirkeordinants 1607 sid 535, Gamle kongelige forordninger og priviligier, udgivne for Kongeriget Norge Ur Samling af Gamle Norske Love … i det nu brugelige Dansk Sprog …, Volym 2.

Vill du veta mer?

Visste du att

  • Bohuslän hade blivit svenskt och inte längre var en del av Norge år 1668. Men fortfarande användes den norska lagen när det ansågs vara lämpligt.

Ur våra samlingar

Färgfoto av bok med skinnklädda pärmar.

Nya testamentet från 1600-talet. Foto Bohusläns museum.

Färgfoto av fyrkantigt metallbeslaget skrin med nitar och dekor.

Kassaskrin från 1600-talet. Foto Bohusläns muesum.

Foto av svart lergryta med två öron och tre fötter.

Gryta från 1600-talet. Foto Bohusläns museum.

Platser att besöka

  • Kungälv

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat