Ett slagsmål i Kungälvs skola

← Tillbaka till sökresultat

Ett slagsmål i Kungälvs skola

Historia

Källor

Vill du veta mer?

Detta är en berättele om ett slagsmål i Kungälvs skola 1674. Men också om latinskolor och skolgårdar på 1600-talet.

Historia

Slagsmål och rättegång

En novemberdag år 1674 går unge Jacob Winch på gatan utanför latinskolan i Kungälv. Barnen som leker på skolgården ber honom komma, men då blir det plötsligt bråk. Och det värsta är, att självaste häradshövdingens lille son Gustaf får en smäll på örat. Nu vill häradshövding Peitter Drachman att Jacob ska straffas för det som hänt.

Målning med barn som leker både innan- och utanför ett rött staket.

Detalj ur Pieter Brügel den äldres konstverk Barnlekar från 1650.

Enligt häradshövdingen faller Gustaf till marken och måste sedan hjälpas hem av två skolpojkar. Sonen som fått en uppsvullen kind är sängliggande och befinner sig i stor svaghet. Häradshövdingen menar att Jacob måste straffas, så att hans son inte ska lida mer skada.

Rätten lyssnar inte bara på häradshövdingen, utan även Jacob får beskriva hur slagsmålet gått till. Då berättar Jacob, att när barnen omringade honom och ville lägga honom över stocken så slängde han istället över Peiter Stenson. Det var alltså då Peiters fot råkade komma åt Gustafs öra. Jacob avslutar sitt vittnesmål med att han efter bråket direkt gick ut från skolan igen.

Målning där flera barn drar en pojke över en bänk.

Detalj ur Pieter Brügel den äldres konstverk Barnlekar från 1650.

Rådhusrätten beslutar att straffa Jacob Winch, genom att sätta honom två dagar och nätter i stadens fängelse. Dessutom får hans far Christen Andersen och Nils glasmästare gå i god för honom, och lova att han aldrig härefter ska göra någon oförrätt.

Teckning. En mörk cell med stengolv, fyra råttor och en dörr på glänt.

Teckning i veckotidskriften Die Gartenlaube 1860.

Vad är det för stock som finns på skolgården?

Vi vet inte säkert vad det är för stock eller bänk som protokollet tar upp. Faktum är att det inte klart framgår om händelsen sker inne i, eller utanför skolan. Men om vi utgår från att det finns en skolgård, kan kanske Pieter Bruegel den äldres konstverk Barnlekar från 1560 ge oss en ledtråd. Tavlan visar nämligen barn som rullar tunnband, leker med käpphäst, blåser såpbubblor och en mängd andra olika lekar. Två av pojkarna på konstverket hänger på en träbock (nedan) och några andra drar en pojke över en större stock (bild längre upp på sidan). Möjligen är det ett liknande lekredskap som fanns på Kungälvs skolgård 1674.

Målning där två pojkar hänger och snurrar runt en träställning.

Detalj ur Pieter Brügel den äldres konstverk Barnlekar från 1650.

Latinskolor i städerna

Skolan i Kungälv var en latinskola och sådana skulle det finnas i de norska städerna allt sedan reformationen. Till en början var bristerna stora. Det fanns inte tillräckligt med lärare och stadsborna ville inte sända sina barn till skolan. Dessutom lärde barnen sig inte särskilt mycket latin. När biskop Jens Nilssön gör sin visitationsresa år 1594 finns det endast några få små barn i Kungälvs skola. Och de läser på danska. Någon riktig latinskola är det alltså ännu inte fråga om.

Teckning. En skolsal med tre barn framme hos läraren som bär hög hatt.

De schoolmeester av Adriaen van Ostade, 1671-1679. Rijksmuseum i Amsterdam.

Kung Christian den fjärde beslutar år 1611 att staden Kungälv ska flyttas till foten av Bohus fästning. Där bygger stadsborna en en ny skola och den tycks fungera betydligt bättre. Biskop Glostrup som 1630 fortfarande är kritisk till tillståndet för de flesta skolorna i Oslo stift, framhåller särskilt skolan i Kungälv. Han anser att den är i utmärkt skick eftersom det finns två anställda pedagoger.

Karta med tomter och kyrka samt ett par hussymboler.

Detalj av stadskarta över Kungälv från 1696. Nr 90, den vänstra utritade byggnaden, visar var skolan med sin tomt ligger.

Källor

Kungälvs rådhusrätt och magistrats arkiv A I a:2. Digitalt tillgänglig via ArkivDigital.
Biskop Jens Nilssøns visitatsbøger og reiseoptegnelser 1574-1597. Digitalt tillgänglig via norska Nasjonalbiblioteket.
Biskop Glostrups visitater i Oslo og Hamer Stifter 1617-1637. Digitalt tillgänglig via norska Nasjonalbiblioteket.
Nyerup Rasmus. Udkast til en Historie om de latinske Skoler i Danmark og Norge fra Reformationen af og til 1804. Digitalt tillgänglig via Google books.

Vill du veta mer?

Visste du att

Den danska kirkeordinansen från 1539 och norska kirkeordinansen från 1607 beskriver hur latinskolorna skulle vara inrättade och hur undervisningen skulle gå till.