Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Stenålderns bostäder

Bostäderna under stenåldern skiftade beroende på årstid, boplatsens funktion och tillgång till byggnadsmaterial. Det var viktigt att välja en plats för sitt hus eller hydda där det gick lätt att hitta mat och färskt vatten. Här kan du läsa om olika stenåldersbostäder som hittats av arkeologer i Bohuslän.

Historia

Vad vet vi om stenålderns bostäder?

Stenåldern är en mycket lång period och bostäderna förändrades under årtusendena. Spåren av bostäderna och boplatserna ser också olika ut. Ofta förstår vi att vi är på en stenåldersboplats därför att det finns mycket skräp i jorden efter tillverkning av olika flintredskap. Många gånger rör det sig om flera tusen små flintavslag som finns samlade på en liten yta.

Vid arkeologiska undersökningar då dagens matjordslager tas bort kan arkeologer fortfarande se avtryck i marken av stolpar som burit upp hyddorna eller husens tak. Ibland finns brända rester kvar av stenåldershusens lerväggar och bevarade eldstäder med stenar och rester av kol som visar huset eller hyddans mittpunkt. All inredning och byggnadernas tak har däremot försvunnit för länge sedan.

De äldsta bostäderna

Under äldre stenåldern, mesolitikum, med början för cirka 11 000 år sedan, bosatte sig människorna där det fanns djur att jaga, fisk att fiska och mat att samla från hav och land. Bostäderna kan vara svåra att hitta idag eftersom spåren inte är särskilt tydliga. Den äldsta stenålderns människor bodde nära den forntida stranden och idag finner vi spår av deras boplatser högt ovan dagens havsnivå, långt ifrån den nuvarande stranden. Vid Uddevallabrons södra fäste har arkeologer undersökt 10 000 år gamla stenåldersboplatser som då låg på öar i den tidens skärgårdslandskap.

Bostäderna byggdes av en stomme bestående av trästörar. Stommen flätades in med vidjor och täcktes med djurhudar eller näver och grästorvor. Hela konstruktionen var möjlig att ta med när man flyttade till en annan plats. Formen var rund eller oval och i mitten placerades eldstaden som spred ljus och värme.

Olika livsstilar

Under senare delen av stenåldern, neolitikum, för cirka 6000–4000 år sedan, förekom olika typer av bosättningar. Vissa valde att bosätta sig nära havsstranden och livnärde sig på jakt, fiske och insamling. Samtidigt fanns det andra som började odla marken och hålla sig med tamdjur.

Landskapet förändrades under de tusentals år som vi räknar till stenåldern och för att hitta den yngre stenålderns havsnära boplatser får vi i Bohuslän söka oss till platser som ligger mellan 20 och 30 meter ovanför dagens havsnivå. De tydligaste spåren av bosättningar från den här tiden är från tillverkning av flintredskap, skärvor av keramikkrukor och från eldstäder.

Långhus från stenåldern

Ibland finner arkeologerna spår efter mer permanenta, avlånga byggnader, så kallade långhus. Långhusen byggdes ofta i soliga lägen, på lite sluttande, väldränerad, sandig mark. I De lägen som ansågs vara bra att bo på under yngre stenåldern fortsatte också att fungera bra under senare perioder i Bohuslän. Senare tiders långhus uppfördes gärna på samma platser där det tidigare stått äldre byggnader.

Långhusen var avlångt rektangulära och byggda med rader av trästolpar som bar upp taket. Arkeologer kan fortfarande se avtryck av stolparna i marken efter alla dessa tusen år. Väggarna bestod av flätade vidjor som täckts med lera uppblandad med halm. Ibland finner arkeologerna kvarvarande brända rester av väggarna. Eldstaden i mitten av huset finns också ofta kvar men all inredning och taket har för länge sedan försvunnit.

Källmaterialet

Arkeologiska undersökningar är de primära källorna vi använder oss av för att få kunskap om stenålderns bostäder. Vi redovisar dokumentationen och bilderna från den arkeologiska undersökningen i en rapport som vi i vissa fall trycker och i andra fall publicerar digitalt. Alla handlingar, rapporter och dokument från undersökningar i Bohuslän finns i Bohusläns museums arkiv, Göteborgs stadsmuseums arkiv eller på ATA i Stockholm (Antikvariskt och Topografiskt Arkiv). Föremål från undersökningarna förvaras i Bohusläns museums, Göteborgs stadsmuseums eller Statens historiska museums magasin.

Källor

• Hernek, Robert. 2005. Nytt ljus på Sandarnakulturen. Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän.
• Hernek, Robert. 2015. En boplats från äldre stenålder vid Uddevallas inlopp. Bohusläns museum Rapport 2015:25
• Johansson, Glenn; Lindman, Gundela och Munkenberg, Betty-Ann. 2013. Stenålder i norra Bohuslän.
• Nordin, Petra. 2014. Gårdar från äldre järnålder på Sörreds utmark. UV Rapport 2014:23.
• Nordqvist, Bengt. 2005. Huseby Klev. UV Väst Rapport 2005:2
• Petersson, Håkan. 2010. Västsvenska byggnadskonstruktioner från neolitikum. I: Utblickar från Munkedal. Red Petersson, H och Toreld, C.

Vill du veta mer?

Visste du att

• I norra Europa var hyddor där man grävt ner golvet en bit under markytan vanliga under stenåldern. Detta gjorde man för att lättare kunna behålla värmen inomhus. En sådan hydda undersöktes vid Timmerås utanför Uddevalla inför bygget av väg E6. Hyddans golvytan fann man 30 centimeter under nuvarande marknivå. Dessutom hittade man stolphål som visade att taket vilat på fyra kraftiga stolpar placerade i en kvadrat. I hyddans mitt fanns rester efter en avlång eldstad. Boplatsen hade antagligen varit bebodd vintertid och man hade använt hyddan under flera vintrar.

Ur våra samlingar

I Bohusläns museums samlingar finns tusentals föremål från stenåldern. Här kan du se några exempel. Fler bilder och information om föremålen får du på webbplatsen Digitalt Museum. Ange till exempel sökorden: stenålder eller boplats.

 

Platser att besöka

• Skalbankarna i Uddevalla. Följer du vandringsleden Skalbanksslingan passerar du platser där de första människorna i Uddevallatrakten levde.
• Platser att besöka Skalbankarna (video)
• Platser att besöka Skalbankarna (syntolkad video)

Du kanske även är intresserad av

• Hagadösen (Platser att besöka)
• Vrångstad gravfält (Platser att besöka)
• Stenålderns skafferi (Artikel)

 

← Tillbaka till sökresultat