Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Grössby-Prästegärde

I kulturmiljön Grössby – Prästgärde, nordöst om Ucklums centrum, ingår en ödekyrkogård och ett gravfält från järnåldern. Och i närområdet finns spår och sägner av människor sedan tusentals år. Det är gravar från brons- och järnålder och en by med medeltida anor. Vägen genom byn leder till platsen för den medeltida kyrkan och kyrkogården.

Historia

Ödekyrkogården

Platsen där Ucklums gamla medeltida sockenkyrka stått, ligger strax sydöst om Grössbys bytomt. Det finns inga säkra uppgifter på när kyrkan byggdes men den revs 1859 då den ersattes av den nya kyrkan som då stod färdig knappt en och en halv kilometer västerut.

Inne på kyrkogården ligger stenar i marken som markerar kyrkans grundstenar och längst i öster, på altarets plats, står ett fundament av sten och ett träkors. Kyrkogården omgärdas av en mur som är uppbyggd av kallmurad sten och i ingången sitter en grind. Utmed kyrkogårdsmuren står äldre gravstenar placerade.

100 meter norr om kyrkogården finns en fem meter hög klippavsats som kallas Predikstolen. I tidningen Bohusläningen 14 augusti 1936 återberättas en sägen om att det hållits gudstjänster där innan kyrkan byggdes. Prästen stod då på ett intilliggande berg, på en avsats som kallas Predikstolen. En annan lokal tradition berättar att när kyrkplats skulle väljas så släpptes tre oxar, och där de la sig ner där byggdes kyrkan.

Strax väster om kyrkogården ligger en offerkälla. Enligt en sägen, som återges i samma artikel som ovan, ansågs förr att dess vatten var välsignat och man tog dopvattnet därifrån. Och en gumma i byn kunde använda vattnet till hjälp för att bota sjukdomar.

Den gamla kyrkan

Den medeltida kyrkan omnämns första gången 1388 men byggdes troligen på 11- eller 1200-talet, liksom flertalet medeltida kyrkor i Västsverige. Den fick då ett kor som var smalare än långhuset men år 1782 utvidgades koret till samma bredd som långhuset. Då byggdes också ett torn vid västgaveln och kyrkan blev totalt 22 meter lång och 11 meter bred. Enligt en beskrivning, som gjordes därefter, var kyrkan byggd av gråsten och kalkbruk och med tegel på taket. Tornet var av ek med tak av ekspån. Kyrkan hade två fönster på södra väggen, men inget på den norra och det fanns två ingångar.

 

Gravfältet

Den lättdränerade grusåsen har under mycket lång tid varit lämplig för bosättning, odling och begravning. 300 meter söder om ödekyrkogården finns ett gravfält från järnåldern, det vill säga någon gång mellan år 500 f.Kr. till år 800 e.Kr. Gravfältet består av 11 synliga gravmarkeringar som är fem runda och ovala högar och sex lite lägre stensättningar. Skillnaden i utseende emellan dem är att de som kallas högar har ett täckande jordlager överst, det har inte stensättningarna. Det är gravformer som har använts genom hela järnåldern. Det var vanligt att den döde brändes och askan lades i en gravurna tillsammans med gravgåvor.

Andra fornlämningar i närheten

På höjden nordost om Grössby finns ett bronsåldersöse. Invid vägkorsningen mellan bygatan och gamla väg E6 finns en domarring och gravhögar som är rester efter ett större sammanhängande gravfält från järnåldern. I sluttningen söder om gårdarna står två resta stenar. Enligt traditionen är de en del av sagohjälten Vidrik Verlandssons grav. Vidrik finns med i Didriksagan, en samling berättande folkvisor med flera olika ursprung som kom till Norden under tidig medeltid. Vidrik sägs ha stupat på Grössbys marker och begravts vid den ena av de två resta stenarna.

Grössby

Gröss- i namnet Grössby är samma ord som det fornvästnordiska ordet grjot, som betyder ’sten’, liksom fornsvenska gryt som betyder ’sten, grus’. Men det kan också komma ur det urgermanska ordet ’greuta-’, vilket i nordiska ortnamn bland annat betyder dels ’större (enstaka) stenar, till exempel bautastenar, flyttblock och dylikt. Och allt detta stämmer in på grusåsen där Grössby ligger.

Grössby omtalas i skriftliga källor första gången år 1388. Men att det legat en bebyggelse här, eller i närheten, även under järnåldern kan vi förstå av järnåldersgravarna strax intill.

Bebyggelsen ligger på sydvästsidan av en grusås, med åkrarna i sluttningen nedanför. Till byn hörde även torp och kvarnar. Före Laga skiftet 1839 låg alla gårdarna i byn samlade utmed byvägen mellan Åsen och Prästgärde. Efter skiftet flyttade två av gårdarna ut till nya platser och de kvarvarande fick en glesare placering, Byvägen in från landsvägen, genom byn och till den gamla kyrkan kallas för ”Grössby gata”.

Besök Grössby – Prästegärde online

Följ med på en filmad rundtur med Ingegerd Edvardsson, Ucklums hembygdsförening och Kristina Lindholm från Bohusläns museum.

 Filmen om Grössby – Prästegärde syntolkad

Tillgänglighet

Ödekyrkogården är tillgänglig att gå runt i. Vid parkeringsplatsen strax intill finns en informationstavla som berättar mer om det som finns att se i området. Gravfältet söder om ödekyrkogården ligger i en öppen skogsdunge. Visa hänsyn till eventuella betande djur. Läs mer om tillgängligheten i Tillgänglighetsdatabasen.

Hitta hit

Grössbyn och ödekyrkogården ligger i Stenungsunds kommun, strax nordöst om Ucklums centrum. Från landsvägen är det skyltat åt sydöst mot Gamla kyrkogården.

Källor

• Bohusläningen. Tidningsartikel om Ucklums gamla kyrka 1936-08-14.
• Kulturminnesvårdsprogram för Stenungsunds kommun 1987.
• Lantmäterimyndighetens arkiv. Karta över Grössby 1839, upprättad i samband med Laga skifte 1839. Aktnummer 14-UCK-62.
• Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän, Inlands Nordre härad. Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg 1972.
• Riksantikvarieämbetets digitala bebyggelseregister, Ucklums kyrka.
• Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister Fornsök.

Vill du veta mer?

Visste du att:

• Under 1100-talet införs års-tiondet, en kyrkoskatt om en tiondel av gårdens årsproduktion. Bland annat med hjälp av denna inkomst kan man bygga nya och större kyrkor, en i varje socken. Detta sker på de flesta håll i Västsverige från 1100-talets mitt till 1200-talets första hälft.
• I de västnordiska bygderna byggs ofta kyrkorna av sten, i de skogigare delarna byggs en del av trä. Enstaka stenkyrkor byggs tidigare, redan under 1000-talet.
• Laga skiftet var en stor förändring av jordbruket och har genomförts på många platser över hela Sverige. Varje bondes andelar av byns marker i byn skulle samlas i ett stycke, ett skifte, om möjligt. Det innebar ofta att gårdarna i byn flyttade ut till sina nya ägor. Markerna till ett stort antal byar och gårdar fördelades enligt de principerna mellan åren 1827 och 1928.

Ur våra samlingar

• I våra samlingar har vi flera fotografier på ödekyrkogården som du kan se på webbplatsen DigitaltMuseum.

Du kanske även är intresserad av:

• Bokenäs gamla kyrka (artikel)
• Håby-Torps gravfält (artikel)

← Tillbaka till sökresultat