Håby-Torp gravfält
På en smal och lång ås, söder om Kärnsjön i Munkedal ligger sju gravfält från järnåldern. Här finns ett hundratal synliga gravar. Det är möjligt att det förr har varit ett sammanhängande gravfält som under de senaste århundradena styckats upp av vägar och bebyggelse. Åsen består av sand och grus och bildades när inlandsisen smälte.
Gravhögar på Håby-Torp gravfält. Foto: Daniel Lindskog 2020.
Historia
Gravfälten
Med utsikt mot Kärnsjön i norr och havet i väster ligger gravarna på en långsträckt ås mellan Torp och Lerberg. Gravfälten som har splittrats upp av bebyggelse och grustäkter består av mer än hundra runda högar, domarringar, resta stenar och några långhögar. En av långhögarna är mycket stor, 40 meter lång och 10 meter bred.
Mängden och sammansättningen av gravar tyder på att gravfälten här har använts som begravningsplats under hela järnåldern, från 500 före Kristus till 1000-talet efter Kristus. Åsen var en bra plats för järnålderns människor att slå sig ner vid. Jorden på grusåsen var lätt att bruka och bebyggelsen låg troligen i närheten av gravfältet.
Så här beskrev den historieintresserade prästen Axel Emanuel Holmberg gravfälten på mitten av 1800-talet:
Ur: Bohusläns historia och beskrifning, Axel Emanuel Holmberg 1867.
Ett steg motsvarar 90 cm och en aln motsvarar 59,4 cm, så gravarnas storlek har inte förändrats sedan Holmbergs tid. Han mätte upp de största långhögarna till 45 meter långa och knappt två meter höga (178 cm) och de största runda högarna till 21,5 meter i diameter och 5,4 meter höga. Det finns ingen dokumentation om någon arkeologisk undersökning av gravfältet men det verkar som om Holmberg ändå tittat in i någon eller några av gravarna.
De lerurnor han nämner i sin text finns nu i Statens Historiska Museums samlingar och består av två bitar från en keramikkruka som är dekorerad med inristade streck och så kallade solsymboler. Krukan har daterats till romersk järnålder-folkvandringstid, mellan år 0 och år 550 före Kristus.
Utsikt österut mot Kärnsjön från Håby-Torp gravfältets södra delar. Foto: Daniel Lindskog 2020.
Skålgropar bland gravarna
Skålgropar vid Håby-Torp gravfälts norra del. Då skålgroparna dokumenterades målades de i med vit kritfärg. Färgen försvinner vid regn. I bakgrunden syns vitsippsklädda gravhögar. Dokumentation och foto: Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar 2014.
I gravfältets norra del ligger det ett stort markfast stenblock mellan gravhögarna. Blocket är täckt av 73 gropar, cirklar och ovala fördjupningar. Groparna är en typ av hällristning som kallas skålgropar. Det är den vanligaste figuren bland hällristningar och gropen som form förekommer vid allt ifrån takblock på stenåldersgravar till 1900-talets stenhuggarristningar. Skålgropen är enkel som figur men det är svårt att veta vad den betyder. Fruktbarhetssymbol, solen, månen, stjärnor, droppar, kvinnligt kön, döda människor, kalendrar är bara några av alla tolkningar som har föreslagits.
I bronsålder och tidig järnålder finns skålgropar både ensamma och tillsammans med andra figurer på stora och små hällristningshällar. De knackades också in på lösa eller fasta stenblock som låg i anslutning till boplatser, vägsträckningar och gravar. I Håby socken, där gravfältet på Torp och Lerbergs ägor ligger, har 1200 skålgropar registrerats vid inventering och arkeologiska undersökningar. Vid Saltkällan, som ligger 8 kilometer söder om gravfältet, undersöktes ett annat gravfält från brons- och järnåldern där fyra skålgropsstenar ingick i gravkonstruktionerna.
Landskap i förändring
Järnåldersgravfältet ligger på en ås som är en mäktig israndsavlagring. Den sticker upp vid Kärnsjöns sydspets i höjd med Torp och sträcker sig i nordvästlig riktning mot Lerberg. Åsen är en del av Berghemsmoränen som löper från Berghem i Marks kommun i söder till Kosteröarna i norr. Israndsavlagringen når som högst upp mot 90 meter över havet och utgör ett imponerande inslag i det öppna jordbrukslandskapet vid Håby.
Åsen bildades för12-13000 år sedan då inlandsisen smälte fram stora mängder vatten och isälvar forsade fram på, i och under isen. De jättelika isälvarna följde ofta dalgångarna i berggrunden och tog med sig löst material som stenar, grus och sand. När vattnet närmade sig iskanten minskade strömhastigheten och vattnets transportförmåga. Materialet sjönk till botten och avsattes som isälvssediment. När vattnet efter hand sjönk undan och dagens landskap började ta form låg sedimenten kvar som långsträckta åsar.
Under järnåldern, för ungefär 2000 år sedan, såg landskapet kring Torp och Lerberg i stort sett ut som dagens odlingslandskap. De stora bördiga slätterna har genom århundradena gett bygden en viktig bas till försörjning. Närheten till sötvattenfiske i Örekilsälven och till de båda fjordarna Färlev och Gullmarn har också haft stor betydelse för såväl näringsfång som kommunikationer.
Gårdar på Lerbergs gamla bytomt. Foto: Cecilia Wingård 2021.
Besök platsen online
Följ med på en rundtur på Håby-Torps gravfält tillsammans med Christina Toreld och Kristina Lindholm från Bohusläns museum.
Filmen om Håby-Torps gravfält syntolkad.
Tillgänglighet
Gravfältet Håby-Torp ligger drygt 2 kilometer nordöst om samhället Håby i Munkedal. Det finns en parkering söder om landsvägen i gravfältens östra kant. Tvärs över vägen börjar en stig genom gravfälten. Ett par av gravfälten är röjda och har promenadvänliga stigar och, inte minst, en slående utsikt såväl mot Kärnsjön åt norr som havet i väster. Läs mer om tillgängligheten på platsen i Tillgänglighetsdatabasen: https://www.t-d.se/sv/TD3/Avtal/VGR/Haby-Torp-gravfalt/
Källor
- Andersson T & Toreld A, 2020. Hällristningarna i Munkedals kommun. Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar. 2020.
- Andersson T, Toreld A, & Toreld C, 2018. Hällristningarna på Vitlycke. Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar 2018.
- Toreld C, 2010. Skålgroparna vid Saltkällan. I: Utblickar från Munkedal. 10000 år av bohuslänsk förhistoria. Red. Peterson, H och Toreld, C. Bohusläns museum Kulturhistoriska dokumentationer nr 27. 2010.
- Holmberg, A.E. 1867. Bohusläns historia och beskrifning. Även tillgänglig på Internet via Projekt Runeberg http://runeberg.org/aehbhob/2/0185.html
- Statens historiska museer, söktjänsten Sök i samlingarna.
- Riksantikvarieämbetets digitala register Fornsök.
Vill du veta mer?
Visste du att
Längs samma ås som gravfälten vid Håby-Torp ligger på gick den medeltida Kungsvägen genom Bohuslän. Kungsvägen var en tidig föregångare till dagens E6 som knöt samman Oslo med Kungahälla utanför nuvarande Kungälv och vidare till Köpenhamn.