Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Brons – en nymodighet

I Skandinavien började det vi kallar bronsåldern för drygt 3500 år sedan. Perioden har fått sitt namn efter den metall som så markant kom att förändra och dominera föremålsbilden under mer än tusen år, från 1700 till 500 f.Kr. Läs om bronsets vägar till Bohuslän och om några av alla bronsföremål i museets samlingar.

Historia

Vad är brons?

Brons får man genom att blanda koppar med en annan metall, vanligen tenn. Metallen blir hårdare och starkare än koppar och lättare att gjuta föremål med. Dessutom glänser den som guld när den är nytillverkad. Genom att analysera sammansättningen av metaller, isotoper och spårämnen i bronsföremål har forskare visat att varken koppar eller tenn utvanns i Sverige under förhistorisk tid. Det var gruvor i Syd- och Centraleuropa som stod för råvaran. Både framställning av koppar och tillverkning av brons är komplicerade och tekniskt mycket avancerade processer. Det krävdes skickliga smeder och gjutare för att tillverka de konstfullt utformade bronsföremålen.

Hur kom bronsföremålen hit?

Genom långväga nätverk, resor över havet och omfattande byteshandel nådde bronserna Bohuslän och Sverige. Det som erbjöds i utbyte mot bronset var kanske pälsverk, skinn och bärnsten. Det är också troligt att människor som flyttade och bosatte sig i Bohuslän och Sverige tog med sig sina personliga ägodelar till sitt nya hem. Ibland hade de med sig bronsföremål. I bronsålderns början begravdes en person tillsammans med ett svärd i en stor grav vid nuvarande Säm i Tanum. Svärdet kan dateras till äldre bronsålder och hade troligtvis sitt ursprung östra Mellaneuropa.

En kvinnograv i Rishammar

I Rishammar norr om Kungälv begravdes en kvinna någon gång under äldre bronsålder. Med sig i graven hade hon stora vackra bronssmycken och en bronsdolk. Forskare tror att kvinnan ursprungligen kom någonstans söderifrån och tog med sina traditioner till sin nya hemtrakt. Föremålen som fanns i graven förvaras på Statens historiska museum.

Bronsgjutning

Vid Sjöbol i Lyse-trakten har arkeologer funnit ett av Skandinaviens största fynd av gjutavfall med hundratals trasiga deglar, fin keramik och mängder med bränd lera. Där fanns också rester av ugnar och enkla byggnader. För tretusen år sen levde och verkade det mycket skickliga bronshantverkare på platsen. Även vid Bokenäs gamla kyrka har man funnit tydliga spår av en bronssmeds aktiviteter. De undersökta bronsgjutningsplatserna kan berätta mycket om i vilka sammanhang  bronsföremål tillverkades och vilken teknik som användes.

För att gjuta brons på bronsåldersvis behövs en bronsgjutningsugn i lera, en blåsbälg i skinn för att få upp temperaturen i elden och en degel av lera att smälta bronset i. Ibland smältes gamla bronsföremål ned för att tillverka nya och ibland smältes och blandades råvarorna koppar och tenn för att få fram bronset. När den hårda metallen hettats upp till flytande form av värmen från ugnen användes tänger i trä till att lyfta upp den heta degeln. Den flytande metallen hälldes i gjutformar av täljsten eller lera där bronset fick svalna och de nya föremålen formades.

Många bronsfynd i Bohuslän

I Bohuslän känner vi till över hundratals bronsföremål från över hundra fyndplatser. Här finns allt från vapen och yxor, praktfulla smycken, personliga föremål som rakknivar och pincetter till enklare redskap. De första bronserna som når våra områden under äldre bronsålder betraktades som mycket exklusiva och ansågs säkert vara statushöjande för de som förvärvat föremålen.

I det arkeologiska materialet finner vi de tidiga bronserna främst som gravgåvor. Från den yngre bronsåldern blir det lokala bronshantverket allt vanligare och bruksföremål som yxor, knivar och skäror blir ett komplement till verktyg i sten, flinta, horn och ben. Bronsfynden från denna period blir fler. Det kan betyda att det dyrbara bronset blev mer allmänt, att det användes av fler grupper i samhället och i fler sammanhang.

Ett stort antal bronsföremål har hittats i Bohuslän. Föremålen har likheter med fynd från Östfold i Norge, Nordjylland i Danmark, Sydsverige och Nordtyskland. Det antyder att Bohuslän har varit en viktig part i ett nätverk av allianser, framför allt under yngre bronsålder. Längs Bohuskusten fanns ett gott fiske och ett rikt marint djurliv som periodvis lockat långväga besökare. Hällristningsområdena kan ha varit strategiska platser där människor från när och fjärran samlades för återkommande gemensamma ceremonier, alliansutbyten och skeppsutfärder. Bronsföremålen är ett arv från bronsåldersmänniskornas materiella verklighet.

Ett svärd i havet och en halsring i sjön

Bronsålderns människor verkar ha haft som tradition att lägga praktfulla och dyrbara föremål i sjöar och mossar, kanske som offer eller böner till högre makter. Vissa av föremålen hittades av bönder och andra som arbetade i skog och mark på 1800-talet och tidigt 1900-tal. När bönderna grävde efter torv eller grävde nya diken kunde halsringar, vapen och statyetter dyka upp. Föremålen lämnades in till museer och ibland finns anteckningar om hur upptäckten gick till i museernas arkiv.

En halsring från Tanum

I Statens historiska museers samlingar finns en anteckning om hemmansägare Johannes Olsson som en dag år 1868 var ute och vallade sina kor på en uttorkad myr vid Oppen strax utanför dagens Tanumshede. Då fick han syn på något underligt som stack upp ur marken. Det var en halsring av brons utsmyckad med stora spiraler. Halsringen var från yngre bronsålder och vid tiden då ringen hamnade på platsen var den uttorkade myren en sjö.

Ett svärd i Ellösfjorden

Även havet var en plats där värdefulla föremål hamnade. År 1884 gjorde torparen Samuel Nilsson en spännande upptäckt då han var ute och fiskade i Ellösfjorden. Något fångade Samuels blick och han stack ned handen i vattnet. Ur havet drog Samuel upp ett drygt en meter långt svärd i brons. I anteckningarna från Statens historiska museer står det: ”svärdet stod lodrätt i hafsbotten, på två famnars vatten, föga mer än fästet stack upp ur gyttjan”. Svärdet var från äldre bronsålder och kanske hade det offrats till havet i hopp om att få god tur på en stundande resa.

Källmaterialet

Vår kunskap om Bohusläns bronsföremål kommer både från fynd som lämnats in till museet av privatpersoner och från det material som vi finner vid arkeologiska underökningar. På senare tid, i samband med att arkeologiska undersökningar av bronsåldersboplatser och gravar blivit mer storskaliga, har vi fått mer kunskap om bronsålderssamhället där föremålen användes och tillverkades.

Föremålen förvaras i Bohusläns museums, Göteborgs stadsmuseums eller Statens historiska museums magasin. Forskare vid högskolor och universitet både i Sverige och utomlands använder museernas samlingar. Tillsammans kan vi med hjälp av tvärvetenskapligt forskningsarbete och naturvetenskapliga analyser tolka och datera materialen och föremålen för att sedan placera in dem i ett kulturhistoriskt sammanhang.

Källor

• Kindgren, Hans- (red). Bronser. Bronsåldersfynd i Göteborgs och Bohus län. Uddevalla. 1999.
• Ling, Johan; Grandin, Lena mfl. Moving metals II: Provenancing Scandinavian Bronze Age artefacts by lead isotope and elemental analyses. Journal of Archaeological Science. Vol. 41. 2014
• Petersson, Håkan och Toreld, Christina (red). Domestic Life in the Tanum Rock Carving Area. Borås. 2015
• Selling, Susanne. Livets scener och dödens platser: Om bronsålder i södra Bohuslän utifrån en gravläggning i Faxehögen, Kareby socken. Stockholm. 2007.
• Sörman, Anna. Gjutningens arenor: metallhantverkets rumsliga, sociala och politiska organisation i södra Skandinavien under bronsåldern. Stockholm. 2020.
• Riksantikvarieämbetets digitala register Fornsök.
• Statens historiska museer. Söktjänsten Sök i samlingarna.

Vill du veta mer?

Visste du att?

• Bronsåldern i Skandinavien delas upp i sex perioder utefter de typer av bronsföremål och mönster på föremålen som hittats. Period I-III kallas äldre bronsålder och räknas till år 1700-1000 f.kr. Period IV-VI kallas yngre bronsålder och räknas till år 1000-500 f.kr.

Ur våra samlingar

I Bohusläns museums samlingar har vi flera bronsföremål. Bilder och information om föremålen får du på webbplatsen Digitalt Museum. Ange tillexempel sökord: bronsålder eller brons.

Utflyktsmål

• Vitlycke museum

Du kanske även är intresserad av

• Gravrösen från bronsåldern (artikel)
• Tryggves grav (Platser att besöka)
• Aspeberget (Platser att besöka)
• Backa hällristningar (Platser att besöka)

← Tillbaka till sökresultat