Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Gravrösen från bronsåldern

I Bohuslän finns många stora gravrösen av sten, ofta på bergshöjder utmed havet. I detta exempel tittar vi närmare på gravrösena på Bohus Malmön. Läs mer om rösenas namn, hur de ser ut och vilken funktion de haft.

Historia

Vad är ett röse? 

Rösen är gravar som anlades under bronsåldern, ca 1 700 – 500 f.Kr. Ett röse består av en rundad anläggning av stenar, som byggts upp över en begraven människa. Under början av bronsåldern begravdes den avlidna i en stenkista och stenar lades över för att bilda ett röse. Från och med ca 1 300 f.Kr. blev kremering vanligt. Då lades ofta den dödas brända ben i en urna och sedan byggdes röset ovanpå. De döda fick med sig gåvor i graven, till exempel smycken, vapen och mat. Ibland har ytterligare gravurnor satts ned i röset efter hand. 

Rösena ser idag ofta ut som runda högar med sten, men om vi tittar närmare kan vi ibland se rester av murade kanter som visar att de en gång kunde ha haft ett helt annat utseende. Ursprungligen kunde vissa rösen ha haft en murad avsats, som löpte kring ett välvt mittparti. Murningstekniken kallas för kallmur, vilket innebär att stenarna passats samman utan hjälp av murbruk. 

Rösena på Bohus Malmön 

På Bohus Malmöns bergshöjder finns inte mindre än 13 bevarade rösen, som är omkring 3 000 år gamla. Rösena på Bohus Malmön är speciella på flera sätt. Här finns många rösen på en liten yta och några av dem är ovanligt välbevarade. Dessutom har nio av rösena egna namn som upptecknats redan på 1800-talet.  

Rösen med namn 

Att enstaka rösen får ett namn är ganska vanligt. Russ, rös och rör är bohuslänskans dialektala ord för röse. På Bohus Malmön har hela nio rösen på en liten yta fått egna namn, vilket är helt unikt i Bohuslän. De har namn som Stegruss, Stallruss och Mellomeruss och namnen finns omnämnda redan under mitten av 1800-talet. På ön finns också fyra avlånga rösen, så kallade långrösen. De kallas för kämpa och kan ha murade kanter. Det längsta långröset på ön är 46 meter långt och heter Nyruss kämpa.

Flera av öns rösen har bevarade konstruktionsdetaljer. I Mellomeruss och i långröset Kämpa finns rester av stenkistor, vilket visar att de anlagts under bronsålderns tidiga skede. Vid exempelvis Grundbergsruss, Grundbergs kämpa och Mellomeruss finns bevarade kallmurade partier. Det bäst bevarade röset är dock Vestreruss, där stora delar av de murade partierna finns kvar. 

Den betydelsefulla sjöfarten 

När rösena byggdes stod vattennivån omkring 15 m högre än idag och det var framför allt bergshöjderna på Bohus Malmön som stack upp ur vattnet. Även om enstaka redskap i flinta har hittats på ön är det inte troligt att det fanns någon fast bebyggelse.  

På Bohus Malmön är det tydligt att rösena inte bara var gravar. De ligger på bergshöjder utmed havet och har troligen också markerat vattenvägarna. Gravarna kan ha tjänstgjort som sjömärken och visat sjöfarare att de kommit till befolkade bygder.  

Bronsåldersmänniskorna bodde på fastlandet och livnärde sig på boskapsskötsel och jordbruk, men sjöfarten var också mycket betydelsefull. På bergen ristade de bilder som skildrade deras samhälle och föreställningsvärld. Ett av de vanligaste hällristningsmotiven är skepp, vilket visar hur viktigt det var med båtar och sjöfart. Exempelvis importerades brons sjövägen till Bohuslän från olika platser i Europa. 

Till Bohus Malmön var det lätt att ta sig med båt och vi kan förmoda att ön kunde användas som skyddad hamnplats och som en utgångspunkt för jakt- och fiskeutfärder.

Källor

• Gustafsson, G.A, Fasta fornlemningar i Sotenäs och Stångenäs härad. I: Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia, häfte 11 och 12. Stockholm 1886.
• Holmberg, Axel Emanuel, Bohusläns historia och beskrifning, Örebro 1867.
• Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöregister Fornsök.

Vill du veta mer?

Visste du att 

• Vandringsleden Kuststigens etapp 25 passerar de nordligaste rösena på Bohus Malmön, bland annat Stallruss, Mellomeruss och Vestreruss. Kuststigen på Bohus Malmön är en 12 km lång medelsvår vandringsled som mestadels löper över berg, på stigar och på grusvägar.  
• Vandringsleden Soteleden erbjuder två rundslingor på Bohus Malmön. Den korta är 4,5 km och den långa är 10,5 km. Båda passerar de nordligaste rösena.  
• Brons är en legering (en blandning) mellan koppar och andra metaller, oftast tenn. Bronset smältes ned och gjöts i olika typer av formar till yxor, smycken eller vapen.  

Ur våra samlingar 

I våra samlingar finns fotografier av Malmöns rösen. Här kan du se några exempel. Fler bilder kan du se på webbplatsen Digitalt Museum.  

Du kanske även är intresserad av

• Backa hällristningar (Platser att besöka)
• Tryggves grav (Platser att besöka)
• Aspeberget (Platser att besöka)

← Tillbaka till sökresultat