← Tillbaka till sökresultat

Fiskeläget Skioldenborg

Vid Sköllbergsvik längst ut på Härnäset i Lysekils kommun finns husgrunder och brygglämningar efter fiskeläget Skioldenborg. Fiskeläget är inte känt från historiska källor förutom en reseberättelse från 1500-talets slut. Men vid en arkeologisk undersökning på 1950-talet hittades kakel, keramik, mynt med mera från 1500- och 1600-talet. Troligen övergavs platsen redan på 1600-talet.

Foto. Ett kustlandskap med en gräs-sluttning ner mot havet. På gräset ligger ett tjugotal murstenar av granit i formen av en rektangel.

Grunder till några av byggnaderna på Skioldenborg. Foto Linnea Nordell 2017, Bohusläns museum.

Historia

Platsen

Fiskeläget Skioldenborg, eller Sköllborg som det också kallades, byggdes upp under 1500-talets sillperiod mellan åren 1556-1589. Det låg på gården Näverkärrs ägor innanför Bohus-Malmön. Det tycks främst ha använts under den del av året då man fiskade sill, som var på hösten och vintern. Under sillfiskeperioderna kom både fiskare och handlare från hela norra Europa till Bohuslän och inrättade boningshus, förvarings- och salteribodar ute i havsbandet nära sillfiskeplatserna.

Grässlänt som sluttar ner till havet. På ömse sidor slänten sticker det upp berg och ute i havet ses flera grå öar.

Husgrunderna anas som svaga upphöjningar i marken. Foto: Linnea Nordell, Bohusläns museum 2017.

Från Sköllbergsvik är det nära ut till öppna havet och fisket, men samtidigt skyddat mot Skagerraks stormar. Den grunda stranden som gjorde det lätt att dra upp båtarna var kanske ytterligare en förutsättning för placeringen av fiskeläget.

Många av de tidiga fiskelägena levde vidare även efter sillperiodens slut medan andra, som Skioldenborg, tycks ha övergivits. Biskop Jens Nilssön noterar platsen i sin visitationsbok i samband med sin resa genom Bohuslän år 1594. Men för övrigt har den inte satt något avtryck i skattelängder eller andra handlingar.

Bebyggelsen

I marken där Skioldenborg legat finns spår av ett 20-tal husgrunder och brygglämningar. Vi vet inte mycket om hur bebyggelsen i fiskelägena under 1500- och 1600-talen faktiskt såg ut, men den varierade sannolikt från enkla kojor till timrade stugor.

Svartvit karta med numrerade husgrunder inritade.

Karta över de husgrunder och andra spår efter bebyggelsen på Skioldenborg. Alla husgrunder kallas på kartan för tomtningar men eftersom fynden visade att det inte handlade om enklare övernattningskojor så kallas de i senare litteratur för husgrunder. Ur Pettersson 1952.

Det gjordes en arkeologisk undersökning av några husgrunder år 1950. Undersökningen visade att just de husen har varit timrade och tre av dem hade varit inredda med kakelugnar av renässanstyp. Något av husen kan ha haft fönsterglas. Keramik från 1500- och 1600-talet och mynt från Rostock och Stralsund med dateringar till 1577 och 1538 hittades. Fynden från undersökningen daterar därför bosättningen till 1500–1600-talet.

I en av husgrunderna, nummer 15, gjordes en mer noggrann undersökning. Husgrunden var 7 x 7 meter stor och delad i två rum. Det större rummet har haft ett vällagt stengolv. I den norra delen av rummet hittades kol och bitar av tyskt stengods från slutet av 1500-talet. Där har förmodligen köket legat. I södra delen fanns fragment som visar att där stått en ugn av grönglaserat 1500-talskakel med rikt dekorerad fris. Man fann också spikar, nitar och ben från nöt, får och svin. Det västra rummet saknar golv och kan ha varit en så kallad snedtäcka, en vanlig tillbyggnad i Bohuslän långt fram i tiden. Ingången har legat i snedtäckans gavel mot söder, där man fann en tröskel av stenar lagda i rosettmönster.

Svartvit ritning av husgrunden

Ritning av husgrund nummer 15 med alla uppmätta stenar. Ur Johan Pettersson 1952.

Rester av kakelugnar och glas som hittats både vid Skioldenborg och på andra liknande platser (Stora Skeppsholmen strax norr om Lysekil, Håkons hytta på Rörö) visar att de som bodde där hade det gott ställt och förmodligen tjänade bra på fisket och handeln med fisk. Skioldenborg saknar tydliga rester efter djurhägnader eller trädgårdsodling, vilket tyder på att försörjningen var specialiserad på vad fisket gav.

Ordning i fiskeläget

Med så många hus i fiskeläget, kan vi förstå att det är många som ska vistas och umgås på en ganska liten yta. För det skånska sillfisket fanns sedan tidigare en motbok som styrde hur fisket skulle bedrivas och beskattas. En motsvarande utfärdas för Bohuslän år 1575. De 50 punkterna i motboken reglerade inte bara fiske, tull och skatter. Den innehöll också regler om ordning och säkerhet i fiskelägena. Bland annat var det strängt förbjudet att förolämpa eller tala illa om varandra.

Tillgänglighet

Landvägen är det enklast att utgå från Näverkärrs gård där det  finns parkeringsplatser. Från gården går en anlagd stig cirka en kilometer lång ner till Sköllbergsvik. Stigen är bitvis bergig och stenig. Den grunda viken går även att nå med båt. Området ingår i Näverkärrs naturreservat och förvaltas av Västkuststiftelsen. Det betas av kor under delar av året. Var vänlig respektera reservatsbestämmelserna.

Källor

  • Lysekils kommun. 2022. Kulturmiljöprogram för Lysekils kommun, www.lysekil.se.
  • Pettersson, J. 1952. Skioldenborg. Göteborgs och Bohusläns fornminnestidskrift 1949–1950.
  • Pettersson, J. 1953. Den svenska Skagerakkustens fiskebebyggelse. Akademisk avhandling. Lund.
  • Pettersson, J 2001. Skärgårdsbebyggelsen i Bohuslän under norska tiden. Särskilt kring 1500-talets sillperiod.
  • Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister Fornsök.

Vill du veta mer?

Ur våra samlingar

  • I våra samlingar har vi föremål från Skioldenborg som hittats i samband med utgrävningen. Här ser du fotografier på några exempel. Fler bilder kan du se på webbplatsen DigitaltMuseum.

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat