← Tillbaka till sökresultat

När brudklänningen var svart

Här kan du läsa om bröllop och brudklänningar under 1800-talet. Hur det ljusa brudklänningsidealet spred sig bland herrskap och borgerskap samtidigt som bruden på landsbygden klädde sig i mörk brudklänning.

Svartvitt foto av brudpar. Bruden har svart klänning, vit slöja och myrtenkrona.

Brudpar 1922. Fotograf Oscar Färdig/Bohusläns museum.

Historia

Äktenskapet har genom tiderna ofta varit en nödvändighet, och för kvinnor den enda möjligheten till försörjning. Trots detta drömde nog många om att få klä sig så fint och modernt som möjligt när det blev dags för det egna bröllopet. Men möjligheterna har naturligtvis varierat beroende på ekonomi och social status. Och även när bruden inte hade råd med en särskild svart brudklänning, försökte man pynta den bästa klänningen så fint som möjligt. Brudens klädsel skulle vara överdådig och i all sin prakt visa vad familjen kunde prestera.

Empiren

Ett nytt mode slår igenom runt sekelskiftet 1800 med antiken som förebild. Rokokons strama krinoliner ersätts av ljusa lätta klänningar avskurna direkt under bysten. Den franska kejsarinnan Josephine bidrar till att modet blir populärt, vilket naturligtvis även påverkar tidens brudklänningar. I Götheborgsposten kan man läsa 1816 att vit atlas nu är högsta mode, och att prinsessan Charlotte av Wales valt denna tygsort när hon gifte sig med prins Leopold. Snart ingår också brudslöjan i utstyrseln, inte minst efter drottning Victoria och prins Alberts bröllop i London 1840. Därmed blev ljusa brudklänningar, slöja, krona och myrtenkrans idealet hos herrskap och borgerskap.

Svartvit teckning av vigselakt med brud i ljus klänning och brudgum i mörk rock och ljusa knäbyxor. Omgivna av präst och bröllopsfölje.

Bröllopet mellan prinsessan Charlotte av Wales och prins Leopold av Saxe-Coburg-Saalfeld, 1816.

Svart brudklänning blir ideal hos lantbefolkningen

Men de allra flesta brudar klädde sig inte i vitt, de tillhörde lantbefolkningen och gifte sig helst i mörka bröllopsklänningar, gärna av svart siden. Då kunde klänningen även användas efter bröllopet vid begravningar och andra högtider.

Den riktigt djupsvarta färgen hade på 1500-talet blivit symbol för rikedom och status. Och kulören som under 1600-talet kännetecknat borgerskapets kyrkogångsdräkt blir alltså nu under 1800-talet färgen på allmogens högtidsdräkt.

Trots återkommande överflödsförordningar visar bouppteckningar att bruket av finare köpetyger ökar i Bohuslän under 1700-talet. Flera faktorer samverkar, inte minst innebär den stora sillperioden att fler har råd med klänningar av satin, taft och siden. Prästen i Foss tar upp kvinnornas överflödiga nyttjande av sidentyger år 1793. Han får sockenmännen att frivilligt gå med på att avsäga sig allt bruk av sådana tyger. Vad kvinnorna tyckte i frågan kan vi nog bara ana. För önskan att få klä sig i glänsande siden, åtminstone som brud, fortsätter under hela 1800-talet.

Teckning i färg av dansande brudpar. Bruden har svart klänning med röda band, slöja och en hög dekorerad krona.

”Bondbröllop vid Hjula i Södermanland 1837”. Akvarell av Fritz von Dardel. Nordiska museet.

Svart brudklänning i Bohuslän

Axel Emanuel Holmberg beskriver hur bohuslänska bröllop kunde gå till i början av 1800-talet. Då hade det blivit sällsynt med ståtliga kyrkbröllop, och vigseln förrättades i stället antingen i hemmet eller i prästgården. Han berättar att brudarnas klädsel varierar, men att det vanligtvis är en svart siden- eller bombasinklänning som pyntas färggrant med brokiga band, silversmycken, pärlband och konstgjorda blommor. Den stora kronan dekoreras med målat papper, bladguld med mera. Men han nämner också att det förekommer att bruden är klädd i sina vanliga helgdagskläder med en anspråkslös bindmössa.

Holmbergs beskrivning av bröllop i Bohuslän (1842)

Gulnad boksida med äldre tryckt text som beskriver bröllop i Bohuslän.

Bohusläns Historia och Beskrifning del 1 sid 50.

Gulnad boksida med äldre tryckt text. Fortsättning av texten om bröllop i Bohuslän.

Bohusläns Historia och Beskrifning del 1 sid 51

Brudkläderskan

För att få till all grannlåt behövde bruden hjälp. Det fanns därför lokala brudkläderskor som deltog i bröllopsförberedelserna och klädde bruden inför vigseln. Brudkläderskan kunde själv ha med sig brudutstyrsel som klänning, slöja, krona och krans. Selma Johansson i Torsby berättar att brudkläderskan där hade två sidenklänningar, en liten och en stor.

Foto på hög brudkrona, överdådigt dekorerad med prydnader av papper, tyg, pärlor, metalltråd och konstgjorda blommor.

Brudkrona från Orust. Kronan användes från tidigt 1800-tal bland annat av brudkläderskan Johanna Vikström. Foto: Göteborgs stadsmuseum

Ett bondbröllop i Bohuslän 1869

Gulnad tidningssida med text om ett bondbröllop i Bohuslän.

Bohusläningen 1879-07-14 sid 1

Gulnad tidningssida med fortsättning av artiklen om ett bondbröllop i Bohuslän.

Bohusläningen 1879-07-21 sid 3

Ett skiftande mode

När Pauline Berg gifter sig med Frithiof Ekelund, den 7 oktober 1879 i Uddevalla, är hon klädd i en ljus brudklänning med släp. Nu är det inte fråga om en högt skuren empireklänning utan om en stramt åsittande dräkt med markerad midja. Och de sociala skillnaderna ska synas, så när lantbefolkningen bär svart är det vitt som gäller för stadens borgerskap.

Färgfoto av gulvit klänning med knäppning fram och draperad kjol med släp.

Paulinge Ekelunds brudklänning från 1879. Foto Bohusläns museum.

Också allmogens mörka brudklänningar förändras, allt eftersom modet skiftar. På 1870-talet ska klänningen ha hög hals och vara långärmad. Den stora pappersdekorerade kronan ersätts allt oftare  av en mindre myrtenkrona. Och i stället för psalmboken får bruden en brudbukett i handen.

Svartvitt foto av brudpar. Den sittande bruden har mörk klänning med hög hals och snävt liv. Vit lång brudslöja med liten myrtenkrona. I handen en brudbukett.

Brudparet Gerda Patriksdotter och Alfred Bohlin, juni 1911. Foto Ingeborg Ernander/Bohusläns museum.

Efter sekelskiftet 1900 blir vita brudklänningar vanligare även på landsbygden. Det är också nu det blir mer allmänt med bröllopsfotografier.

Svartvitt foto av brudpar i hemmet. Bruden har vit klänning med hög hals och fårbogsärmar samt slöja och krona.

Brudparet Tekla Larsdotter och Gustaf Olausson Klevberget, Munkedal. Den 11 augusti 1907. Foto Bohusläns museum.

Trots att idealet nu är vitt, förekommer svarta klänningar fortfarande under 1920-talet. Då har brudklänningarna, enligt tidens mode, blivit rakare och vadkorta så att strumpor och skor är väl synliga. Den långa vita slöjan går långt ner över pannan. Säkert bidrog de folkkära prinsessorna Astrid och Märta till att detta mode blev så populärt.

Svartvitt foto av brudpar. Brudgummen i mörk kostym, bruden har svart knälång dräkt med lång vit slöja som täcker huvudet och är lång neddragen i pannan.

Foto Berner Ankargren/Bohusläns museum.

Vi vell se brura!

Det hörde också till att de som inte var bröllopsgäster skulle få se brudparet. Det kallades brudskådning när grannar och ortsbor ropade ut brudparet på bröllopskvällen för att hylla de nygifta. Och naturligtvis ville man beskåda brudens vackra ståtliga klädsel. Det var ett stort folknöje, och vi kan nog vara säkra på, att det gällde oavsett om brudklänningen var vit eller svart.

Teckning av färg med ett brudpar stående framför boningshusets ytterdörr. Bruden är klädd i svart med vit slöja, brudgummen i svart kostym. Personer står runt omkring, ett par håller ljus, en tredje skjuter med gevär.

Vi vell se brura! (Vi vill se bruden!). Folklivsskildring från Morlanda skärgård av C.G. Bernhardson. Foto Bohusläns museum. Upphovsrätt.

Källor

  • Bohuslänska bouppteckningar från 1700 och 1800-talet. Digitalt tillgängliga via riksarkivet.
  • Bohusläns Tidning1870-01-28. Digitalt tillgänglig via Kungliga Bibliotekets tidningsdatabas.
  • Bohusläningen 1879-07-14 sid 1 och Bohusläningen1879-07-21 sid 3. Digitalt tillgängliga via Kungliga Bibliotekets tidningsdatabas.
  • Berg, Kerstin. Selma Johansson: väverska och hembygdsforskare i Södra Bohuslän. 1991.
  • Flygare Carlén, Emelie. Ett köpmanshus i skärgården. Digitalt tillgänglig via Litteraturbanken.
  • Flygare Carlén, Emelie. Skuggspel. Digitalt tillgängli via Litteraturbanken.

Vill du veta mer?

Visste du att

  • De underkläder brudparet bar under bröllopet sparades för att användas som svepning vid begravningen.

Ur våra samlingar

Att se i museet

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat