← Tillbaka till sökresultat

Mor Palmkrona och herrnhutismen

Detta är historien om Eva Christina Palmkrona och den lilla grupp av herrnhutare på 1700-talet som så småningom kom att bilda den Evangeliska brödrasocieteten i Uddevalla. Det är i en tid då upplysningsidéerna breder ut sig i Europa och förnuftet värderas högt. Men också en tid då den känslofyllda religiösa tro får spridning som i Sverige går under beteckningen herrnhutismen. Det är under denna förändringstid som de första stegen tas till det som ska bli det moderna samhället.

Historia

Vem var Eva Christina Palmkrona?

Eva Christina föds den 18 oktober 1704 i Göteborg och får namnet Palmkrona när hennes styvfar adlas. Hon gifter sig 1725 med handelsmannen och rådmannen i Uddevalla Fredrik Johansson Bagge. Han är 49 år och änkeman, hon endast 21 år gammal.

Liksom de flesta andra föräldrar vid den här tiden får Eva Christina och Fredrik uppleva den stora sorg som det innebär att förlora flera barn i späd ålder. De får dock tre som blir vuxna; Ingrid Maria, Jonas och Torborg Elisabet. Eva Christina blir änka år 1748 och enligt Fredriks testamente ska hon draga försorg om deras barns kristliga och anständiga uppfostran.

Vi vet inte när eller hur, men som änka kommer Eva Christina att ha en ledande roll i den lilla grupp av herrnhutare som växer fram i Uddevalla. Den rollen tycks hon ha haft fram till sin död den 11 februari 1790.

Pietistiska reformrörelser

Under 1700-talet ökar protesterna mot den svenska statskyrkans stränga ”rätta lära”, där alla måste tänka och tro på ett och samma sätt. Olika pietistiska reformrörelser växer fram med budskapet att en religiös tro inte kan vara ett påbud uppifrån utan måste vara en individuell övertygelse. Man betonar vikten av omvändelse, en personlig tro och rättighet att hålla egna religiösa sammankomster. Kyrkan och staten reagerar starkt. Och inför därför konventikelplakatet, för att förbjuda den här typen av möten.

Den mest radikala riktningen inom pietismen ville bryta med statskyrkan och förespråkade full religionsfrihet. Herrnhutismen, en annan kristen pietistisk riktning, tog inte avstånd från statskyrkan men lyfte fram den personliga och känslomässiga upplevelsen av tron. Herrnhutismen spreds i början av 1700-talet från greve Zinzendorfs gods i staden Herrnhut i nuvarande Tyskland. Enligt Zinzendorf var herrnhutismen framför allt ”hjärtats religion”.

Målat kyrktak med en ängel som håller i ett språkband.

Takmålning från Resteröds kyrka påverkad av herrnhutismens tankevärld. I språkbandet som ängeln håller står det ”Herren ser till hjärtat.”

Från radikalpietism till herrnhutism

Efter Fredrik Bagges död gifter sig deras äldsta dotter Ingrid Maria med tullinspektören Petter Spaak. Hon är 20 år, han 54 och känd som en radikal pietist. Petter Spaak hade tidigt blivit inspirerad av radikalpietisten Konrad Dippel och även av Thomas Leopold som satt inspärrad på Bohus fästning för sin radikala tro.

När herrnhutaren Elias Östergren besöker Uddevalla i mitten av 1700-talet tycks det redan finnas en liten grupp radikala pietister i staden. En grupp som nu blir påverkad av herrnhutismen och får en mildare inriktning. Elias Östergrens yrke är skomakare och när han får tillfälle arbetar han även praktiskt, något som kan ha påverkat flera skomakare i staden. Åtminstone kom skomakarmästarna Iwar Esping och Lars Moström att ingå i den herrnhutiska kretsen.

Mor Palmkrona och herrnhutargruppen i Uddevalla

Eva Christina Palmkrona får alltså en viktig roll bland Uddevallas herrnhutare, vilket framgår av de resebrev som missionären Adolph Steen skriver till Herrnhut på 1780-talet. Breven är skrivna på tyska och han nämner sammankomsterna i gamla ”Mutter Palmcronas stube”.  Vid den här tiden bor hon hos sin son handelsmannen Jonas Bagge i ett stort hus vid stadens torg.

År 1782 skriver Steen. ”Vi hittade här en älskvärd husfamilj, som vi kan vara glada över. I synnerhet över den kära 80 år gamla Mor Palmkrona; i hennes kammare var en liten samling varje kväll…Broder Bagge håller i läsestunderna och modern Palmkrona i de små grupperna. De saknar väldigt mycket att de inte längre har sin bror Esping, som så länge han levde höll i läsestunderna… Kvinnorna är cirka tjugo i antal.”

Steen uppger i ett brev från 1784  att gruppen i Uddevalla då består av 7 män och 25 kvinnor. Det framgår också att gamla mor Palmkrona värnar om och är mycket aktad av kvinnorna.

Porträttbild. Tre kvinnor med vita huvudbonader.

Moravian Sisters av Pavel Svinyin cirka 1812. Public domain.

Ännu år 1787 samlas man i mor Palmkronas kammare. Då är hon en åldrad kvinna med lång livserfarenhet. När hon tre år senare avlider noterar sonen Jonas att det varit en förmån att få hysa sin mor i sitt hus under 24 år.

En egen församlingslokal

Det dröjer inte länge efter Eva Christinas död innan uddevallagruppen börjar hyra en sal för sina samlingar. År 1801 bildar de den Evangeliska brödrasocieteten i Uddevalla och efter branden låter man bygga ett stenhus i hörnet Sillgatan/Kungsgatan som blir församlingens lokal fram till 1849.

Svartvit foto med en gatukorsning med ett tvåvånings stenhus i tegel.

Evangeliska brödraförsamlingens gudstjänstlokal i kvarteret Herrnhut, invigd 1810. Här fanns två ingångar, en för kvinnor och en för män. Byggnaden blev senare tändsticksfabrik och brann ner 1983.

Herrnhutismen och upplysningen

Greve Zinzendorfs relation till upplysningstidens idéer var inte helt enkel. Som radikal tänkare på många sätt menade han att oavsett från vilken kyrkoinriktning man kom skulle man kunna tro och leva tillsammans. Samtidigt opponerade han sig mot upplysningens betoning av förnuftet och ville i stället lyfta fram den religiösa känslan. Glädje, sång och musik blev viktiga inslag i herrnhutarnas möten.

Känslan kom också att påverka viktiga beslut som man avgjorde genom att kasta lott. Men först efter en allmän diskussion av frågan. Man lottade även när det var dags att välja äktenskapspartner. Eftersom man menade att lottens utslag representerade Guds sanna vilja. En kvinna hade dock alltid rätt att acceptera eller neka att gifta sig med den make som lotten pekat ut. Herrnhutarna utsattes för mycket kritik för sin känslosamhet och systemet med lottning, inte minst av prästen Henric Schartau.

Kvinnosynen inom herrnhutismen

På flera sätt var synsättet inom herrnhutismen framåtblickande, inte minst när det gällde pedagogik och kvinnors möjligheter. Man tog inte hänsyn till social status utan kallade varandra för syster och bror. Det var viktigt med mindre grupper för att alla skulle känna förtroende och kunna tala öppet med varandra. Därför hade man små samlingar med män för sig och kvinnor för sig, gifta för sig och ogifta för sig. Kvinnor skulle tala till kvinnor, eftersom man menade att en kvinna kunde nå andra kvinnor på ett bättre sätt. Det innbar ett stort behov av  kvinnliga medarbetare.  Och resulterade i att kvinnor fick predika, skriva sånger och även verka som missionärer.

Att även flickor fick utbildning var därför viktigt. Man inrättade en flickskola i herrrnhutarnas samhälle Christiansfeld på Jylland redan 1784. Tre år senare startades Societetsskolan i Göteborg som blev Sveriges första högre flickskola. Att synen på kvinnan var kontroversiell för sin tid märks inte minst i treenighetsläran där herrnhutarna beskriver den helige ande som en moder.

Det förtroliga samtalet

En viktig del inom herrnhutismen var just det förtroliga samtalet. Ingen skulle behöva vara rädd för att det som sagts i förtroende skulle missbrukas på något sätt. Att vara ett samtalsstöd var säkert en viktig uppgift för Eva Christina Palmkrona. Herrnhutarna betraktade äktenskapet som något gudomligt och att ha sex var därför en vördnadsfull akt. Herrnhutarna var pionjärer när det gällde sex- och äktenskapsrådgivning som de ansåg var nödvändigt för att ett äktenskap skulle kunna fungera.

Utdelning av nattvarden i Brödrakyrkan i London, män til vänster och kvinnor till höger. A. Prästen som utför liturgin. B. Präster som delar ut brödet. C. En diakon som bär det välsignade brödet. D. En diakonissa som gör detsamma. E. Kommunikanterna. F. Kandidaterna för nattvardsgång. Svartvit teckning ur Kurze Nachricht von der Kirche Unitas Fratrum 1762.

Att sitta i orubbat bo

Herrnhutarnas kvinnosyn märks också i bouppteckningar och testamenten. Av Fredrik Bagges testamente framgår att när en summa på 700 daler betalats ut till var och en av barnen ska änkan (Eva Christina) helt disponera den övriga egendomen.

” hvar mot änkefrün all de öfriga ägendomen är till ärkiänd, så att hon den efter egit behag nÿttia oc disponera får, bäst hon oc gitter, af hvad natur den hälst vara må, så i löst som fast, äfvensom ock, merbemälte änkefrü lämnas tillstånd, at hos sig få behålla oc innehafva sina trenne omyndiga barns fädernearf, in till dess sonen myndig, oc döttrarna försörjde blifva,…”

Enligt 1734 års lag har en änka rätt att själv råda över sin egendom. När det gäller barnens fadersarv måste hon dock rådgöra med mannens släktingar eller barnens förmyndare. Liknande testamenten med föreskrifter om att den av makarna som lever längst ska ha full dispositionsrätt över egendomen förekommer hos flera personer och släktingar i Eva Christina Palmkronas närhet. Att inte vara i en beroendeställning till släktingar är kanske i första hand ett sätt att garantera att barnen får den religiösa uppfostran som makarna önskar, men visar också på vilket högt förtroende männen inom herrnhutismen har för sina hustrur.

Fredrika Bremer besöker själv Herrnhut och skriver att dessa församlingar är de mest liberala inom den kristna kyrkan. Förhållandet mellan en man och en kvinna inom herrnhutismen var knappast en jämställd relation med dagens mått, kvinnorna var fortfarande de som hade huvudansvar för barn och hushåll.  Men det är en trosinriktning som med små steg leder till förändrade tankemönster och bidrar till framväxten av artonhundratalets folk- och kvinnorörelser.

Källor

  • Hernhutarkolonien i Uddevalla, Bohusläningen 1881-06-30 och 1881-07-07.
  • Linderholm, Emanuel, 1911, Sven Rosén och hans insats i frihetstidens radikala pietism. (Om en liten pietistisk krets i Uddevalla.) Digitalt tillgänglig via Umeå Universitet.
  • Jacobsson, N. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia. Ur Kyrkohistorisk årsskrift 1903.
  • Rodén, Nils. Resebrev från Adolph Sten till Herrnhut. Ur Kyrkohistorisk årsskrift 1943 och 1951.
  • Kurze Nachricht von der Kirche Unitas Fratrum, 1762.
  • von Schubert, Fredrich Wilhelm. Reise durch das westliche Schweden, Norwegen und Finnland oder …, Volym 3, 1817.
  • Den glömda kyrkan: om herrnhutismen i Skandinavien / Christer Ahlberger & Per von Wachenfeldt (red.), 2016.
  • Herrnhutismen i Västsverige / redaktörer: Per von Wachenfeldt & Christer Ahlberger, 2019.
  • Vogt Peter, 2011, Zinzendorfs”Seventeens Points of Matrimony”

Vill du veta mer?

Visste du att

  • Bruket att hänga upp en lysande adventsstjärna ursprungligen kommer från herrnhutarnas församlingar i Sachsen, Tyskland.
  • Den Evangeliska Brödrasocieteten eller Brödraförsamlingen i Uddevalla var en av de fyra herrnhutarförsamlingar som bildades i Sverige.
  • Herrnhutimen var egenligten ett nedsättande beteckning på Den förnyade Brödrakyrkan eller Unitas Fratrum som grundades i den tyska byn Herrnhut år 1727.
  • Konstnären Christian von Schönfeldt var herrnhutare.
  • Flera av Eva Christina Palmkronas ättlingar verkade för kvinnors rättigheter, till exempel borgmästarinnan Hedera Agrell, dramatikern Lydia Kullgren och pedagogen och kvinnosakspolitikern Thyra Kullgren (även ordförande i Frederika Bremer förbundet).

Ur våra samlingar

Färgfoto av bräda med en målad marm som håller i en krona.

Takbräda från Laneryrs gamla kyrka målad av Jonas Ahlstedt. Foto Bohusläns museum.

Gultonat foto som dels visar en tegel byggnad i 2 våningar och en interiör av en matsal.

Hotellet i herrnhutarsamhället Christiansfeld i Danmark. Foto Bohusläns museum

Målning med ram visar en vitklädd kvinna som förs upp till himlen av små änglabarn. Nedanför är flera personer samlade vid en kista.

Jungfru Marie himmelsfärd av okänd konstnär. Foto Bohusläns museum.

Att se i museet

Platser att besök

  • I Uddevalla finns inte längre Evangeliska brödraförsamlingens samlingslokal vid Kungsgatan/Sillgatan kvar.  Men parkeringshusnmanet Herrnhut i samma kvarter påminner om denna trosriktning.

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat