← Tillbaka till sökresultat

Branden i Uddevalla 1806

Den 29 juli 1806 började det brinna i apotekare Bergius lada. Det var en klar fin sommardag med lätt vind. Några Uddevallaborna som vaknat tidigt den morgonen uppger att de trodde att det var morgondimma men det skulle snart visa sig att det var brandrök. Elden fick en våldsam framfart så varken stadens 5 brandsprutor eller mänskliga krafter kunde hejda den. Inom femton timmar var stadens 4000 invånare utan hus och hemvist.

Historia

Varför började det brinna?

Uddevalla Stambok är utgiven 1807 alltså bara ett år efter branden. I den kan man ta del av en beskrivning om vad som hände och vilka byggnader som brann ner.

Bokuppslag med tryckt text.

Utdrag ur Uddevalla Stambok från 1807. Foto Bohusläns museum.

Apotekare Bergius drängar var uppe tidigt denna morgon för att slå gräs på en äng vid nuvarande sjukhuset. Vid halvfemtiden kom pigan Helena med frukost till dem och det är nu som de ser ner mot staden och upptäcker att det stiger upp rök och eld från en byggnad. De rusar hemåt och väl hemma ser det att det brinner i husbondens lada. Nu har även stadsborna i staden upptäckt elden. Den sprider sig snabbt och snart brinner alla hus i stadens centrum.

Porträtt i oval ram. Bröstbild av man i grå peruk med lockar vid öronen, iförd gråbrun tättsittande rock, ljusblå sidenväst med broderier och vit kravatt.

Apotekare Sven Bergius. Foto Bohusläns museum.

Porträtt i oval ram. Bröstbild av kvinna med djupt ringad klänning avskuren under bysten och försedd med stor rosett.

Fru Sara Margareta Bergius, född Palmborg. Foto Bohusläns museum.

Apotekare Bergius drängar hade på kvällen före fått i uppgift att slå ängen vid Annegrete-berg. Det var en stilla och fridfull sommarkväll. Alla var trötta och de lade sig tidigt utan att ana vad som skulle ske nästa dag. Drängarna steg upp tidigt och redan före fyra var de igång med att slå ängen. De hade då tillbringat natten i den lada där det så småningom började brinna. På morgonen rådde det dock stor förvirring om var det hade börjat brinna.  Någon hade sett rök från apotekare Bergius lada, en annan från ett närliggande hus.

Vad hände sedan?

Bärgat hö brann upp, tramp och transporter förstörde obärgade åkrar. De första dagarna efter branden var stadens invånare utan både bröd och andra livsmedel. Nöden var allmän och kan inte riktigt beskrivas med ord, som det sägs i stamboken. Människorna oroade sig inte bara för stunden utan tänkte också på den annalkande vintern. Den stad som alla mindes låg nu i ruiner som ett svart brandfält där det ännu rök och pyrde. Det var nu som pratet började och man ansåg att någon måste vara skyldig till allt detta. Det var många som hade sett den, röken från apotekare Bergius lada. Under det första dagarna efter branden blev stämningen mer och mer hotfull för apotekaren och hans familj. Det var troligtvis en förfärlig situation och så snart det var möjligt tog familjen sin tillflykt till deras gård Stora Höggeröd.

Motståndet mot apotekare Bergius var särskilt starkt under hösten och vintern 1806 då nöd och elände bland stadsfolket blev mer och mer kännbart. Förmodligen var detta förklaringen på den svåra eldsvåda som drabbade hans gård Stora Höggeröd den 4 november 1806. Då gick 30 djur, en ny ladugårdsbyggnad och stora spannmålsförråd till spillo. Både apotekaren och folk i trakten uppfattade detta som en hämndaktion.

Nu tar sig en nära tvåårig rättegång mot apotekare Bergius sin början. Det hade varit några svåra år i början av 1800-talet som åsamkat Bergius en del förluster. Han hade kort före branden gjort konkurs vilket kom att spela stor roll då misstankarna riktades mot honom. Trots flera rättegångar kunde man inte få några bevis för att Sven Bergius skulle ha felat och därigenom orsakat brandkatastrofen. Han frikändes men var dömd av stadens allmänna opinion för en lång tid framöver.

Bränder i Uddevalla

Uddevalla har brunnit flera gånger under historien. Vid arkeologiska undersökningar i staden syns bränderna i jordlagren och det går att se vilken utbredning eldsvådorna haft. Före den stora stadsbranden 1806 brinner staden sex gånger. Oftast i samband med krig och oroligheter. En av de större bränderna var branden 1690 då större delen av Uddevalla ödelades. Då drabbades området väster om torget och hela staden söder om ån.

Foto. Markprofil av jordlager i gråa, bruna och svarta sjok. Framför står en mätsticka i rött och vitt.

De jordlager som visar att det har brunnit i staden är alldeles svarta av sot, kol och bränt trä. Ibland är jordlagren omrörda så det kan vara svårt att säga exakt vilken av alla stadsbränder som hör till vilket lager. Då kan tidstypiska fynd av till exempel krukskärvor hjälpa till med att datera brandlagret.

Det är den stora branden 1806 i Uddevalla som är lättast att utskilja vid de arkeologiska utgrävningarna. Vid återuppbyggandet av staden användes nämligen skalgrus som fyllnadsmaterial. Det ljusa gruset avtecknar sig tydligt mot det svarta brandlagret och hjälper till att skilja 1806 års brand från stadens andra bränder.

Källor

  • Stambok för Uddevalla stad, Göteborg 1807, Bohusläns museum.
  • Kristiansson, Sten. Bidrag till Uddevallas historia, 3. 1940.
  • Johansson, Eirik. Å-rummet. Arkeologisk förundersökning vid Hamngatorna i Uddevalla. Bohusläns museum rapport 2021:20
  • Ytterberg, Niklas. Kvarteret Sundberg. Livet vid norra tullen under 1700-talet. Arkeologisk förundersökning. Bohusläns museum rapport 2019:38.

Vill du veta mer?

Visste du att

  • Man anordnade konserter och teaterföreställningar för att samla in pengar till stadens återuppbyggnad.
  • Det kom penningbidrag från Vasa i Finland (som då hörde ihop med Sverige) samt ryska Petersburg, London, Hamburg, Amsterdam, Riga, Wolgast i Mecklenburg och den norska staden Tönsberg.
  • Det kom även bidrag från kungen och många privatpersoner till stadens återuppbyggnad.

Ur våra samlingar

I våra samlingar finns många objekt från Uddevalla. Här kan du se några exempel. Fler objekt kan du ta del av via DigitaltMuseum.

Inramad teckning med klocktornsberget i Uddevalla med kyrka och klocktorn, samt några arbetande kvinnor i förgrunden.

Uddevalla nya kyrka efter branden. Lavering av Johan Thomas James. Foto Bohusläns museum.

Färfoto av rödbrun sidenhätta med ljust broderad blomsterslinga.

Bindmössa i siden från Uddevalla, onkring 1800. Foto Bohusläns museum.

Färgfoto av brun ask målad med röda rosor och blågröna blad.

Ask med skjutlock och rosmålning, märkt MG:A.D.1805. Foto Bohusläns museum.

Att se i museet

Platser att besöka

  • Uddevalla

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat