← Tillbaka till sökresultat

Backa hällristningar

Vid Backa utanför Brastad, cirka 2 mil norr om Lysekil finns det många hällristningar från bronsåldern. En av dem kallas Skomakaren. Varför kallas den så? Några hällristningar är imålade med röd färg, andra inte.

Foto. Inristningar på en berghäll. En man håller sina armar ovanför huvudet och spretar med fingrarna, hans penis är erigerad. Runtom, skepp och fyrfota djur.

Hällristningar vid Backa. Översikt av hällristning Backa nummer 1:1. Foto: Daniel Lindskog 2020

Historia

Hällristningarna

Hällristningarna i Backa har funnits i över tretusen år. Än idag går det att besöka platsen och förundras över bilderna som ligger på Stångenäset, längs med byvägen mellan Tuntorp och Immestad. På 16 berghällar har skepp, människofigurer, djur, fåglar, fotsulor, vagnar, vapen, solsymboler, träd, skålgropar och geometriska figurer knackats in.

Medeltida stenhuggarkonst?

Redan 1627 intresserade sig fornforskare för hällristningarna. Den norske lektorn Peder Alfsön gjorde den första kända avbildningen av den så kallade Skomakarehällen, Brastad 1:1. Tillsammans med avbildningen gjorde Alfsön en skriftlig redogörelse av hällen och de här dokumenten förvaras nu i “Den Arnamagnæanske Samling” på Köpenhamns universitet i Danmark. Avbildningen är inte helt verklighetstrogen. Till exempel så stämmer Alfsöns placering av hällristnings-figurerna inte riktigt och han har undvikit att återge den stora mansfigurens fallos. Alfsön tänkte sig att det var stenhuggare som arbetade med att bygga Brastads medeltida kyrka som hade knackat in bilderna då de var lediga.

Målning av hällristning. Det avbildade är suddigt, men ett skepp kan anas.

Peder Alfsöns avbildning av hällristningen Brastad 1:1 från 1627

En skomakare i berget?

I början av 1800-talet avbildas Brastad 1:1 mer vetenskapligt av doktor Lennart Åberg och professor Carl Georg Brunius. Folk som bor i trakten har nu börjat kalla hällen för Skomakaren på grund av den hammare som den stora mansfiguren håller i handen. Med det vi känner till idag om bronsåldern, dess skor, verktyg och vapen är det osannolikt att en skotillverkare skulle behövt en så stor hammare. Däremot känner vi till stridshammare i sten från bronsålder som påminner mycket om mansfigurens.

Teckning av hällristning. Konturer av fyra män med erigerade penisar. Runtom, människofigurer i skepp som är uppsvängda i för och akter.

Carl Georg Brunius dokumentation av Brastad 1:1 från 1838. www.hallristning.se

Bilder från bronsåldern

Idag vet vi att hällristningarna i Backa är från bronsåldern och den tidigaste järnåldern, från ca 1000 f.Kr. till ca 500 f.Kr. Vi daterar hällristningarna genom att jämföra motiv och formspråk med arkeologiska föremål, vi studerar hällristningsskeppens utformning och vi studerar landhöjningen i området.

När bilderna knackades in i bohusgraniten i Backa såg landskapet helt annorlunda ut. Hela Stångenäset var en stor ö eftersom den upp mot 15 meter högre havsnivån fick Gullmarsfjorden och Åbyfjorden att löpa samman vid Dingleslätten. Backaristningarna låg på en slätt, en kilometer från havet.

I bilderna kan vi se spår av bronsåldersmänniskornas föreställningsvärld. Vi kan inte läsa bilderna som en text, men vi tror att de är symboler för bronsålderns händelser, berättelser, myter och religion som var viktiga att förmedla.

Teckning av hällristning. Ett sextiotal figurer. Skepp, fyrfota djur med horn, fåglar, män med erigerade penisar som håller sina armar över huvudet och spretar med fingrarna.

Dokumentation av Brastad 1:1. Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar 2017. www.hallristning.se

Ett besöksmål i över 100 år

I slutet av 1800-talet blev hällristningarna i Backa mer allmänt kända och den växande hembygdsrörelsen gjorde sig utflyktsmål till platsen för att se bilderna i berget. Under 1950-talet hade fler personer möjlighet att ge sig ut på semesterresor och besöka intressanta platser. Det är nu som hällristningarna börjar målas i med röd färg för att de ska synas tydligare. Idag är det endast ett fåtal hällristningar som i-målas med akrylatfärg. Detta görs med tillstånd av Länsstyrelsen och endast i publikt syfte. Det pågår diskussioner och forskning om hällristningar överhuvudtaget ska målas i.

I slutet av 1990-talet lanserades “Hällristningsresan” som med en guidebok och karta bjuder in besökare till 10 hällristningsplatser från Backa, Brastad i söder till Torp nära norska gränsen i norr. Sedan 2011 finns det en tillgänglighets-anpassad ramp med stå- och sittplatser som underlättar besöket vid Skomakarhällen.

 Svartvitt foto. En barfota pojke med keps och väst står på en regnvåt häll. Ristningar i hällen kan så vitt anas som skuggor.

Hällristningen ”Skomakaren” 1924. Foto: Dan Samuelsson. Dan Samuelsson hade på 1920-talet i uppdrag av Svenska Turistföreningen att åka runt i Bohuslän och fotografera sevärdheter. Bohusläns museums samlingar.

Foto. Blandskog i fågelperspektiv. I en glänta, berg i dagen mellan grön gräsmark.

Skomakarhällen med ramp. Foto: Daniel Lindskog 2020

Besök Backa hällristningar online

Följ med på en filmad rundtur med Andreas Toreld från Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar och Christina Toreld från Bohusläns museum.

Filmen om Backa hällristningar syntolkad.

Tillgänglighet

Ta väg 162 mot Hallinden, sväng över järnvägen vid busshållplatsen ”Stångenäsvallen” och håll vänster där vägen delar sig. På vänster sida finns två olika parkeringsplatser alldeles vid berghällar med hällristningar (cirka 800 meter mellan platserna).

Till hällristning Brastad 1:1, “Skomakarehällen” leder en ramp från vägen. Övriga hällristningar nås via skogsstigar. Läs mer om tillgängligheten vi d Backa hällristningar i Tillgänglighetsdatabasen.

Källor

  • Andersson T och Toreld A, 2017. Hällristningarna i Brastads socken. Arkeologisk rapport 12. Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar. Vitlycke museum. Munkedal 2017
  • Bohusläns museum 1999. Hällristningsresan. Uddevalla .
  • Gustafsson A och Karlsson H , 2004. Plats på scen. Kulturhistoriska dokumentationer nr 17. Bohusläns museum. Uddevalla.
  • https://hallristning.se/
  • Riksantikvarieämbetets digitala register Fornsök.
  • https://www.vitlyckemuseum.se/kunskap–fakta/skomakaren/

Vill du veta mer?

Visste du att:

  • Hällristningar i Bohuslän är vanligtvis inte ristade utan knackade in i bergytan. Vissa bilder är djupt huggna och kan även vara slipade medan andra bara är markerade med några fåtal knackningar. Vi hittar ibland verktygen, knackstenarna, vid arkeologiska utgrävningar av hällristningsplatser. Knackstenen är ofta av en hård och samtidigt seg bergart som kvartsit eller diabas. När stenen knackas mot berghällens yta krossas bergets mineralkorn och skapar fördjupningarna som vi kallar hällristningar.

Ur våra samlingar

  • I våra samlingar har vi många fotografier på hällristningarna i Backa. Du kan se dem några webbplatsen DigitaltMuseum, sökord Backa Brastad.

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat