← Tillbaka till sökresultat

Aspeberget

Mitt i Tanums världsarv, cirka 700 meter söder om Vitlycke museum i Tanum ligger Aspeberget. På bergets hällar finns många ristningar från bronsåldern där djur, människofigurer, skepp, vapen, vagnar och olika symboler avbildats. På bergets krön ligger ett gravfält.

Färgfoto från luften av berg med gles lövskog och en trappa.

Aspeberget i Tanums världsarv. Foto Daniel Lindskog 2020.

Historia

Tiden och platsen

Hällristningarna på Aspeberget är från bronsåldern och den tidigaste järnåldern, från ca 1000 f.Kr. till ca 500 f.Kr. Vi daterar hällristningarna genom att jämföra motiv och formspråk med arkeologiska föremål, vi studerar hällristningsskeppens utformning och vi studerar landhöjningen i området.

Under bronsålder såg landskapet i Tanum helt annorlunda ut. Havet stod upp emot 15 meter högre än idag och hällristningarna knackades in på sluttande granithällar längs Aspebergets norra, östra och södra sidor. Under större delen av bronsåldern blickade ristningarna ut över en havsvik som idag har grundat upp och utgör Tanumslätten.

I bilderna kan vi se spår av bronsåldersmänniskornas föreställningsvärld. Vi kan inte läsa bilderna som en text, men forskare tror att de är symboler för bronsålderns händelser, berättelser, myter och religion som var viktiga att förmedla.

Skepp som far över hällarna

Bland de bohuslänska hällristningarna är skeppet det vanligaste föreställande motivet. Havet och sjöfarten var en viktig del av livet i denna del av världen under bronsåldern. Skeppen på hällarna kan avbilda stora kanoter som paddlades fram över haven med en besättning på 20-30 personer. Det finns också mindre båtar avbildade som lämpade sig bättre för dagliga kustnära fisketurer och transporter.

Skeppsbilderna kan symbolisera faktiska resor. Vi vet att människor från Tanum gav sig ut på långa handelsresor till Europa, men skeppen kan också vara symboler för resor i myternas värld eller till dödsriket. En del skepp är schematiskt framställda medan andra är mer dekorerade och utförligt gjorda. Vissa skepp verkar färdas tomma medan andra är bemannande med paddlande besättning, krigare, lurblåsare och akrobater.

Färgfoto av grå berghäll med röda figurer.

På Aspeberget finns en stor häll där hällristningarna är imålade med röd färg för att synas bättre. Här samsas skeppen med djur och människofigurer. Foto Daniel Lindskog 2020.

Ankor, tjurar och en gnäggande hingst

På hällarna har vilda och tama djur som tjurar, hästar, ormar, hjortar, hundar och fåglar avbildats. Vissa är schematiskt ristade och andra är mer detaljerade. Djuren syns ibland ensamma och ibland i grupp. Många djur är avbildade tillsammans med människor.

Djuren kan utgöra symboler för viktiga egenskaper, de kan vara budbärare mellan gudar och människor, de kan i sig själva vara avbildningar av gudar men de kan också vara en del av vardagen. De stora tjurarna med fallos, kraftiga horn och med en skålgrop mellan hornen eller under svansen tolkas stå för fruktbarhet och styrka. Ibland drar de fyrhjuliga vagnar och årder, en föregångare till plogen.

Färgfoto på grå berghäll med röda figurer som tolkats som tjurar.

Under de stora rödmålade tjurarna går en man och plöjer med ett årder som dras av två mindre tjurar. Foto Daniel Lindskog 2020.

Hästar används som riddjur, de drar på tvåhjuliga vagnar och på stora runda skivor som tolkas vara solen. Ibland står de själva och ibland möter de andra hästar nos mot nos. Hästen sägs symbolisera status och fruktbarhet.

Färgfoto i mörker med en upplyst figur som föreställer en häst.

Hällristningar syns väldigt bra när man lyser på dem från sidan med en ficklampa när det är mörkt. Här verkar den gnäggande hingsten på Aspeberget nästan galoppera upp ur berget. Foto Daniel Lindskog 2020.

Foto på grå berghäll med två inristade ankor i mörkare grå ton.

De två ankorna på Aspeberget är inte rödmålade men de syns bra när vatten rinner över dem. Ankan som motiv användes också för att utsmycka bland annat bronssköldar och dräktnålar. Foto Jonas Myrstrand 2021.

Män med snopp, kvinnor med fläta

Människor på hällarna avbildas med stor variation. Storleksmässigt varierar de allt ifrån centimeterlånga bemanningsstreck i båtar till ett par meter stora figurer som bär vapen. De har ofta beskrivande kännetecken som vapen, tjocka vader, näbbar, vingar, hårflätor, enorma händer och armar sträckta mot himlen. Attributen visar vilken funktion människorna hade och vilken roll de spelade; krigaren med sköld och svärd, bonden som plöjer sin åker eller vallar sina djur, jägaren med pilbåge.

Människor avbildas i många olika situationer. De utgör besättning i båtar, de står i långa rader, de dansar, de utför akrobatik, de bär båtar, de åker i vagnar, de strider och de utför sexuella handlingar. Könsfördelningen på hällarna verkar vara ojämn. Ett stort antal figurer som exempelvis skeppens bemanningsstreck är könsneutrala. Människofigurer med penis och vapen tolkas traditionellt som män vilket gör att det verkar finnas många män bland hällristningsfigurerna. Kvinnorna är mer osynliga, men många tror att de figurer som är utrustade med lång hårfläta är kvinnor.

Färgfoto av grå berghäll med röda figurer.

Två långhåriga figurer håller eller snurrar en stor skiva. Är det kvinnor som håller i solen? Vi kan inte alltid veta vad de tretusenåriga bilderna betyder. Foto Daniel Lindskog 2020.

Gravfältet

På toppen av Aspeberget ligger ett gravfält som består av nio synliga stensättningar. De är alla nästan runda och inte mer än en halvmeter höga. Gravfältet ligger nu i en hage där det går betande djur som hjälper till att hålla växtligheten nere så att gravarna syns bättre. Ibland skymtar gravarnas konstruktion fram och det går att se detaljer som kantstenar. I en av gravarna syns ett större stenblock som kan vara takblocket till en kista. Det kan finnas fler gravar på platsen som inte syns ovan jord.

Gravarna har aldrig undersökts arkeologiskt men genom att jämföra dem med andra undersökta gravar så kan vi datera dem till slutet av bronsåldern och början av järnåldern. Gravarna kan vara från samma tid som några av hällristningarna på Aspeberget. Från utgrävningar av andra gravar vet vi också hur de döda begravdes. I slutet av bronsåldern finns exempel på skelettbegravningar där den döde lades i kista tillsammans med gravgåvor. Både under brons- och järnålder fanns ett gravskick där den döde brändes på bål och de brända benen samlades ihop och lades i graven. Ibland i en kruka, ibland utan, med eller utan gravgåvor.

Världsarvet

År 1994 blev ett 45 kvadratkilometer stort område kring Tanumslätten inskrivet på UNESCO:s världsarvslista. Just den här platsen blev framför allt utvald på grund av de många hällristningar från bronsålder som finns här, mer än 600 hällristningsplatser som tillsammans innehåller tiotusentals bilder.

Hällristningarna på Aspeberget ingår i Tanums världsarv och är därför en del av alla de kultur- och naturskatter som är viktiga för alla i hela världen. Det betyder att hällristningarna ska skyddas och bevaras för kommande generationer.

Sakta men säkert vittrar bergytorna med hällristningar ned. Kyla och värme, skadliga ämnen från avgaser, havets salt och den allmänna försurningen påskyndar vittringen men insatser i olika projekt görs för att dokumentera, skydda och bevara ristningarna.

Färgfoto med över en odlad slätt med skogbevuxna berg i bakgrunden. I förgrunden står lövträd i sluttningen ner mot slätten.

Tanumslätten breder ut sig öster om Aspeberget. På bronsåldern var dagens åkermark täckt av havsvatten. Foto Kristina Lindholm, Bohusläns museum 2020.

Besök platsen online

Följ med på en filmad rundtur med Christina Toreld och Kristina Lindholm från Bohusläns museum.

Filmen om Aspeberget finns syntolkad här.

Tillgänglighet

Aspeberget ligger 700 meter söder om Vitlycke museum längs vägen mellan Tanum och Kville i Tanums kommun. Två grusade parkeringsplatser finns öster om vägen. Leden runt berget har delvis gjorts tillgänglig med ramper och trappor. Några trappor är branta. Leden går också längs en grusväg, över hällmark och betesmark och är delvis markerad med röda stolpar. Längs leden finns flera informationsskyltar som berättar om hällristningarna, bronsåldern, gravarna och världsarvet. Mer information om tillgängligheten i området finns i Tillgänglighetsdatabasen.

Färgfoto med träramp som leder mot ett berg där en annan ramp leder uppåt.

Hällristningarna vid Aspeberget har gjorts tillgängliga med ramper och informationsskyltar. Foto Christina Toreld, Bohusläns museum 2020.

Källor

  • Hällristningarna på Vitlycke. T.Andersson, A.Toreld, C.Toreld. Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar. 2018
  • Picturing the Bronze Age. Red. P.Skoglund, J.Ling, U.Bertilsson. Oxbow books. 2015
  • Riksantikvarieämbetes digitala fornlämningsregister, Fornsök.
  • https://www.vitlyckemuseum.se/tanums-varldsarv/hallristningsomradet-vid-aspeberget/

Vill du veta mer?

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat