Tidigare utställning

MOD 2021

08 mars 2022 - 30 oktober 2022

MOD 2021

Demokrati och jämställdhet uppstår inte utan kamp. Utställningen MOD 2021 handlar om hur kampen för kvinnlig politisk rösträtt såg ut i Bohuslän. Rösträttsrörelsen pågick överallt oberoende på om det var i storstäder, byar, samhällen eller på landsbygden. Du kommer få möta modiga människor i Bohuslän som påverkade sin samtid och kämpade för ett mer jämställt samhälle i stort.

För hundra år sedan pågick en kamp för ett mer jämställt samhälle där människor i flera generationer försökte förändra samhället. Kampen gick ut på att både kvinnor och män skulle ha lika rättigheter, ta plats och kunna påverka samhället genom rösträtt. Kvinnor ville kunna äga sina egna livsval, sin ekonomi, kunna driva företag och rätt att utbilda sig. Något som vid den tidpunkten var långt ifrån en självklarhet. I september 1921 var första gången som kvinnor kunde rösta i ett riksdagsval i Sverige. En viktig delseger för jämställdheten och ett resultat som kom av ett långt strävsamt arbete, fullt av utmaningar.

Svartvitt foto med färggranna illustrationer. Två kvinnor iklädda manskostymer, filthattar och knutna flugor poserar. En illustrerad ram bestående av blommor i olika färger omgärdar dem.

Från vänster: Textilkonstnären Carin Wästberg (1859-1942) och konstnären Lotten Rönquist (1864 -1912) poserar på ett manligt manér iklädda tidstypiska herrkläder. Utställningens huvudbild.

En viktig kamp vi vet lite om

Ja, trots sin stora påverkan på samhället vet vi ganska lite om hur den kvinnliga rösträttskampen såg ut i stort i Sverige. Ännu mindre vet vi om den lokala historien. Detta ville vi på Bohusläns museum ändra på. Sedan 2018 har vi arbetat med att hitta och lyfta fram rösträttskämpar i Bohuslän för att kunna få en bättre bild av hur rösträttskampen såg ut här. Från forskningsmaterial i form av mötesanteckningar, dagböcker, brevkorrespondens, fotoalbum, föreningsloggar och muntliga källor har en mängd av fascinerande och modiga personporträtt uppenbarat sig. Utställningen MOD 2021 handlar om den bohuslänska rösträttskampen, men också en utställning som ljussätta vår lokala kvinnohistoria som länge varit placerad i mörkret. Detta är ett pussel som nu fått flera bitar på plats, men ett pussel som aldrig kan bli helt färdigt.

Värdet av en jämställd historieskrivning

Många kvinnor och HBTQ-personer känner sig historielösa. De flesta förebilder har tystats ner och suddats ut ur våra historieböcker och bidragit till en form av maktlöshet över att äga sin historiska identitet. Det är därför att viktigt att belysa glappet som finns i vår historieförmedling och skapa parallella historiska spår och lyfta fram en historia som fler kan identifiera sig med. Jämställdhetskämpar har blivit osynliggjorda på grund av deras kön eller sexuella läggning och idag är det få som vet om deras kamp för vår rätt att äga oss själva, våra tankar, vår sexualitet och vår röst.

Svartvitt porträttfoto av Tekla Nyberg i 30-års-åldern. Hon bär en hög filthatt med fjäder och en dubbelknäppt mörk skepparkavaj.

Foto av Tekla Nyberg (1851 – 1931). Fotograf: Josefina Rydholm.

En äventyrares dagbok startade allting

Startskottet för arbetet började med några rader från en tonårings slitna dagbok:

Om jag inte får äga min röst är livet ingenting värt, varför är mitt jag mindre värt än min brors, min fars? Varför ska jag ägas likt en kossa i hagen? Kommer jag få älska den jag vill eller kommer min vilja dränkas i någon annans krav och äganderätt över mig?

Tonåringen som formulerade sig på det viset hette Tekla Nyberg. I det skedet fanns det inte mycket mer att läsa om henne. Vem var den här unga kvinnan och vad hände med hennes drömmar? På Digitaltmuseum.se  var det enda vi fann ett fotografi på Tekla. Genom ett gediget researcharbete med källor som fotografier, dagböcker, tidningsartiklar och brev kunde vi återigen synliggöra Tekla Nyberg i historien.

Materialet berättade om lärarinnan som blev äventyrare i en tid då lagar och samhällsnormer gjorde sitt yttersta för att begränsa kvinnors rätt att resa ensamma. Genom sin livsglöd och modiga sätt att leva sitt liv uppmuntrade och påverkade Tekla andra kvinnor att stå upp för sina egna drömmar och rättigheter. När hon dog, 80 år gammal, stod det i tidningen Bohusläningen att den välkända Tekla Nyberg hade avlidit, känd för sina modiga resor till när och fjärran. 

I Teklas dagbok fanns en lista på 17 namn. Samma lista gick att finna i tidningen Kvinnlig politisk rösträtt. Namnen tillhörde personer som alla en gång varit eldsjälar i den lokala kampen för kvinnlig politisk rösträtt.  Ett helt nätverk av bortglömda rösträttskämpar började uppenbara sig. I MOD 2021 har du möjligheten att möta några av dem.

Alma
Elin
Annie Busck
Dagny
Karin 1
Hildur 1
maya
Ruth
Selma
Eva
Alma Elin Annie Busck Dagny Karin 1 Hildur 1 maya Ruth Selma Eva

 

Köp vårt MOD-magasin

Foto. Ett magasin med grönt omslag med texten "magasin" i kursiva guldbokstäver samt ordet "mod" som är instansat i versaler.

I vår museibutik kan du köpa vårt specialmagasin innehållande kvinnoporträtt samt artiklar om rösträttskämparnas strategier för att uppnå lika och allmän rösträtt.

Besök vår digitala plattform

Om du följer den här länken kommer du till timmar av spännande läsning, bilder och annan underhållande media om Bohusläns rösträttskämpar: www.mod2021.se 

Utskrivbar MOD-utställning för föreningar

Vill din förening ställa ut MOD 2021? Vi har en utskrivbar version av utställningen som du kan beställa av oss. Vår Pop-Up utställning har bland annat gått att besöka på Lilla Änggården i Göteborg, i Lysekils stadspark och Strömstads stadshus.

Kontakt

marika.russberg@bohuslansmuseum.se

Utskrivbar MOD-utställning för andra aktörer

Du behöver inte vara en del av en förening för att ställa ut MOD 2021.

Kontakt

jienny.gillerstedt@bohuslansmuseum.se

Sökes: Bohuslänska rösträttskämpar

Vi söker hela tiden efter fler, för vi vet att de finns. Du kanske har du en släkting som var med? Har du tips så hör gärna av dig till oss!

Kontakt

 mod-2021@bohuslänsmuseum.se