Bohusläns maritima ristningar

Det var inte bara bronsålderns människor, som gärna ristade in figurer i de bohuslänska berghällarna. Även sjöfarare på 1500- och 1600-talen ristade in bomärken, initialer, årtal, kompassrosor och sköldar, när de besökte naturhamnar utmed Bohuskusten. I dag känner vi till ett tjugotal platser med maritima ristningar, från Vinga i söder till Koster i norr.

Vad är maritima ristningar?

Maritima ristningar hittar vi på hällarna vid skyddade naturhamnar utmed hela Bohuskusten. Naturhamnarna användes som natt- och nödhamnar för sjöfarten under medeltid – 1700-tal och ristningarna har utförts av sjöfararna som ett slags visitkort.

De vanligaste maritima ristningarna är bomärken, följt av initialer, årtal, kompassrosor, ortnamn, personnamn och adelssköldar. Bomärken är symboler som användes för att markera identitet, tillhörighet, ägande eller tillverkare. Bruket att använda bomärken blev vanligare under medeltiden, särskilt hos köpmän. Bomärken var som populärast under 1500-talet och början av 1600-talet och brukarna återfanns inom alla samhällsklasser: pigor och drängar, adel och bönder, fiskare, sjömän, hantverkare, handelsmän och – kvinnor.

Bild på maritima ristningar.

Bomärken, årtal och initialer, samt det danska ortnamnet Horsens. Nydokumenterat 2016 på Hamnholmarna.

Under tidsperioden var handelstrafiken mycket livlig. Handelsfolk från unionen Danmark-Norge och från hansestäderna utmed Östersjön och Nederländerna seglade utmed Bohuskusten. Fisket, framförallt under sillperioden 1556-1589, lockade också många fiskare och handlare till Bohuslän.

sköldar_ny

Adelssköldar på Hamnholmarna

De äldsta kända maritima ristningarna är adelssköldar, som daterats till slutet av 1400-talet. De finns på Hamnholmarna i Fjällbacka skärgård. Intill sköldarna finns den äldsta kända årtalsristningen, år 1500, som upptäcktes år 2014. Det finns gott om årtalsristningar från 1500- och 1600-talen, men från 1700-talet finns det bara enstaka ristningar. Det beror förmodligen på att sjöfarten fick större skepp och bättre navigationsinstrument, och kunde därför segla längre ut från kusten och även segla på natten. Naturhamnarna behövdes inte på samma sätt som tidigare.

Platser med maritima ristningar

Utmed kusten finns ett tjugotal platser med maritima ristningar, från Vinga i söder till Koster i norr. Många platser sammanfaller med naturhamnar som märkts ut på gamla sjökort eller som beskrivits i historiska texter. Exempel på sådana platser är Mollösund och Käringön utanför Orust, Buskären utanför Smögen, Hamnholmarna utanför Fjällbacka och Koster utanför Strömstad. Maritima ristningar finns bland annat också på Sörlandet och utanför Trondheim i Norge, i Roslagsskärgården i Uppland och i Finlands södra skärgård.

Ögruppen Hamnholmarna är den största platsen med maritima ristningar i Bohuslän och är en av de största lokalerna i Norden. Här finns många hundra ristningar.

IL målar_smal

Imålning av ristningar på Buskären

Bohusläns museums arbete med ristningarna

Bohusläns museum har länge engagerat sig i kustens och sjöfartens historia. År 1999 utfördes en inventering av platser med maritima ristningar inom ramen för kulturturismprojektet Blå Skagerrak. Sedan 2010 har vi fördjupat oss i vissa lokaler och dokumenterat ristningarna där. Hittills har vi dokumenterat ristningarna på Väderöarna utanför Fjällbacka, samt Buskären och Hållö utanför Smögen. År 2014 startade dokumentationerna av ristningarna på den största lokalen; Hamnholmarna.

Under dokumentationerna har vi kommit fram till att ristningarna oftast finns i nära anslutning till där skeppen lade till och där man gick i land, samt på det högsta berget nära hamnen. Från den högsta punkten kunde man ta ut kompass- och kursriktningar, observera vädret eller spana efter andra skepp. På de högsta punkterna kan man också ofta hitta inristade kompassrosor.

Vi har också sett att de flesta ristningar är utförda med metallverktyg, exempelvis mejslar av olika bredd. Enstaka bomärken är utförda med stenverktyg och har knackats in i berget med samma teknik som förhistoriska hällristningar.

pawel

Ristning på Buskären med vittringsskador

Vårdinsatser

Vissa ristningar är utsatta för vittring eller slitage. Vittring kan ske när bergytan påverkats av väder, vind och växande lavar. Berget kan bli skrovligt och större bitar kan släppa. Denna process kan skada eller förstöra ristningar. I vissa naturhamnar, som är populära bland fritidsbåtar, kan ristningarna vara utsatta för slitage genom bergskilar, engångsgrillar eller att man går på dem. Slitaget sker ofta av misstag och beror på att ristningarna kan vara övervuxna med lavar eller svåra att se. Vi jobbar för att vårda och bevara ristningarna genom dokumentation, rengöring och informationsinsatser. Ristningarna kan också målas i med permanent färg, så att de syns bättre.

På Hamnholmarna arbetar vi med en rengöringsmetod, som tar bort lavar. En häll med senmedeltida adelssköldar har täckts över med ett ljustätt material. Genom att helt strypa tillförseln på ljus under en längre tid tar vi bort lavarna och deras rötter på ett sätt, som är skonsamt för hällen. Under försommaren 2017 tas övertäckningen bort.

Bild på övertäckning.

Sköldhällen på Hamnholmarna efter övertäckning i oktober 2016.

Vi som jobbar med maritima ristningar:

Ingela Lundin, Bohusläns museum
Tel. 0522-65 65 34, ingela.lundin(at)bohuslansmuseum.se

Linnea Nordell, Bohusläns museum
Tel. 0522-65 65 49, linnea.nordell(at)bohuslansmuseum.se

Thomas Bergstrand, Bohusläns museum
Tel. 070-23 34 68, thomas.bergstrand(at)bohuslansmuseum.se

Lars Strid, Vitlycke museum
Tel. 0525-209 50, 070-020 61 26, lars.strid(at)vgregion.se

Hör gärna av dig till oss om du har frågor om maritima ristningar eller om du hittat några maritima ristningar utmed Bohusläns kust, som du vill rapportera om!

Rapporter och artiklar