← Tillbaka till sökresultat

Pilane gravfält

Pilane gravfält är ett av Bohusläns mest kända gravfält. Det har ungefär 80 synliga gravar från järnåldern. Gravfältet är speciellt med sina många gravar med tätt lagda kantkedjor. Det finns avbildningar av gravfältet från 1820-talet men det har aldrig gjorts någon utgrävning. I dagens kulturlandskap samsas gravfältet från 500-talet med skulpturer från 2000-talet.

Foto. Vy över ett kustlandskap med fyra cirkelformade gräs-kullar. På mitten av kullarna står en meterhög sten av granit.

Del av gravfältet från ovan med stenmuren mot åkern i vänstra kanten och skulpturen Anna uppe i högra hörnet. Foto: Daniel Lindskog 2020.

Historia

Gravfältet

Pilane gravfält är en gravplats från järnåldern med cirka 80 synliga gravar. Gravmarkeringarna består av 57 runda stensättningar, tio runda högar, sju domarringar och enstaka sex resta stenar. 25 gravar har en så kallad kantkedja, en yttre avgränsning bestående av tätt ställda stenar, och 15 stycken gravar har ett eller två stående större stenblock i mitten. Bland de övriga har vissa en fördjupning i mitten. Äldre avbildningar och beskrivningar visar att även dessa har haft stående stenar där.

Foto. Vy över två gravkullar, båda med meterhöga mittstenar. Kullarna är cirka 10 meter i diameter. Kantstenarna sticker fram ur gräsbevuxen mark.

Kantkedjorna syns tydligt på flera av gravarna. Foto: K Lindholm 2020.

Det finns inga uppgifter om att det har gjorts någon utgrävning på gravfältet. Att vi ändå kan datera det till järnåldern beror på att gravformerna även finns på gravfält som har undersökts och har kunnat daterats till den tiden. Från utgrävningar av andra gravar vet vi också hur de döda begravdes. Under större delen av järnåldern brändes den döde. De brända benen lades i graven, ibland i en kruka, med eller utan gravgåvor. Järnåldern kallas perioden som börjar för ungefär 2800 år sedan och pågår fram till ungefär år 1000. Gravarna på Pilane dateras till mitten – andra halvan av den perioden.

Platsen

Gravfältet ligger på västra Tjörn i en sydsluttande dalgång omgiven av berg och smala dalgångar. Ett typiskt bohuslänskt sprickdalslandskap. Havet ligger cirka en kilometer bort. I området runt omkring finns fornlämningar från sten-, brons- och järnåldern.

Längre ner i dalgången, 100 meter sydöst om gravfältet, fanns det lämningar efter två bosättningar från stenåldern. Lämningarna bestod av bearbetad flinta, föremål och avslagna skärvor, som genom dess utseende har kunnat dateras till yngre stenåldern.

På senare år har kulturlandskapet kompletterats med modernare kultur i form av en skulpturpark.

Äldre beskrivningar av Pilane

Äldre beskrivningar av gravfältet anger färre antal gravar men de är liknande i utformning. De äldsta kända beskrivningarna är ett par teckningar från början av 1800-talet. De är snarlika varandra men gravfältet är avbildat ur olika perspektiv. Ingen av dem är signerad. På teckningarna finns cirka 50 avbildade gravar som består av cirklar eller rektanglar. Kantkedjorna har markerats med tätt lagda stenar. Vissa av gravarna har en sten stående i mitten, vissa har ingen alls. Två gravar har två mittstenar och en har tre. Här finns även cirklar av mer glest ställda stenar med en sten i mitten.

Teckning. Ett femtiotal stenar i varierande storlek oregelbundet placerade på en plan yta.

Teckning av gravfältet 1822. Antikvariska-topografiska arkivet.

Bild på gråaktig t äldre papper med skissade gravmönster och äldre handstil.

Tuschteckning troligen från 1800-talets början. Antikvariska-topografiska arkivet.

På den nedre teckningen finns anteckningen:

Pirlanda minnesmärken Klöfvedals S (socken) på Tjörn i Bohuslän. De resta stenarna äro 2 al (alnar) höga: de flesta cirklar och fyrkanter äro låga omgifna med små sten. De störstas diameter vid pass 15 steg. Platsen är en stenig betesmark mellan b(-erg). Utom att den sägas varit Domarestenar har all tradition försvunnit.

Vi kan inte helt säkert veta att gravarna på teckningarna är exakt avbildade eller om de är nedtecknade ur minnet eller efter någon annans beskrivning. Men av beskrivningen att döma har tecknaren varit på platsen.

Gravfältet är också omnämnt och avbildat av Gunnar Brusewits i boken Elfsyssel, Södra Bohus-Län, Historiska minnen 1864. Och ungefär 20 år senare besökte arkeologen Emil Ekhoff Pilane gravfält. I en artikel publicerad 1882 beskriver han platsen. Han uppskattade då att det fanns mellan 50 och 60 gravar. Hans beskrivning har noggranna angivelser av mått och utseenden och vi kan känna igen många av gravarna från de äldre teckningarna. De flesta gravmarkeringarna består av runda stensättningar men där fanns också en rektangulär grav, en avlång hög och en, eventuellt två, domarringar. De större gravarna har en rest sten i mitten och en av gravarna hade två mittstenar. Han skriver också att de stenar som de runda gravhögarna var byggda av vanligen syns i ytan i högens mitt.

1974 inventerades platsen av Riksantikvarieämbetet i samband med att alla Bohusläns fornlämningar inventeras. Då observeras inte den rektangulära stensättningen och långa högen. I beskrivningen antecknas att det finns 10 högar, 57 runda stensättningar, 7 domarringar och 6 resta stenar. Av stensättningarna är det 25 som har kantkedja och 15 stycken som har mittsten.

Del av gravfältet från ovan. Foto: Daniel Lindskog 2020.

Besök platsen online

Följ med på en rundtur på Pilane gravfält tillsammans med Christina Toreld och Kristina Lindholm från Bohusläns museum.

Filmen om Pilane gravfält syntolkad

Tillgänglighet

Gravfältet ligger inom området till skulpturparken i Pilane. Det är fritt att besöka gravfältet. Till skulpturparken finns en stor parkering och därifrån går det tydliga gångstigar in i den öppna, betade dalgången. Stigarna inne på gravfältet kan skilja sig åt från år till år beroende på hur fåren rör sig i området. Mer information om tillgängligheten till gravfältet finns i Tillgänglighetsdatabasen.

Källor mm

  • Brusewits Gunnar 1864. Elfsyssel, Södra Bohus-Län. Historiska minnen 1864.
  • Ekhoff, Emil, 1882. Bohusläns fornminnen och historia utgifna på föranstaltande af länets hushållnings-sällskap. Sjunde häftet (Andra bandets tredje häfte).
  • Riksantikvarieämbetet, Antikvariska-topografiska arkivet, Stockholm. Tuschteckning troligen från 1800-talets början från J G Liljegrens samling. Tillgänglig på Internet via webbplatsen Kringla.
  • Riksantikvarieämbetet, Antikvariska-topografiska arkivet, Stockholm. Teckning av gravfältet 1822, Illustration i Samlingar för Nordens fornälskare av N. H. Sjöborg, Band 1 fig 56.  Tillgänglig på Internet via webbplatsen Kringla.
  • Riksantikvarieämbetets digitala register Fornsök.
  • Skulpturen Anna är 14 meter hög och skapad av den spanske konstnären Jaume Plensa.

Vill du veta mer?

Ur våra samlingar

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat