← Tillbaka till sökresultat

Blomsholm

På Blomsholm finns en av Bohusläns mest storslagna fornlämningsmiljöer. Här finns bland annat Bohusläns största skeppssättning, största domarring och största gravhög. Säteriets mangårdsbyggnad och flyglar är från början av 1700-talet. I gårdsmiljön fanns då även en naturpark, ekonomibyggnader, arbetarbostäder samt såg och kvarn. År 1718, i Stora nordiska krigets slutfas, blev Blomsholm skådeplats för de 12 fartyg som Karl XII beslutat att transportera över land, sjöar och vattendrag till Idefjorden för att anfalla Norge därifrån.

Foto. 49 högresta stenar, mellan två och fyra meter höga, står i en pil-formation på en kulle täckt av gräs.

Skeppssättningen på Blomsholm med för- eller akterstenen i förgrunden. Foto: Christina Toreld, Bohusläns museum 2020.

Historia

Fornlämningarna

Inom Blomsholms ägor finns flera av Bohusläns mest magnifika fornlämningar. Inom synhåll från varandra ligger Bohusläns största skeppssättning, största domarring och största gravhög. Här finns även flera andra förhistoriska gravar, spår efter äldre odlingar, ett system av gamla ridstigar i form av hålvägar, grunder efter en kvarn i bäcken med mera. Utifrån kunskap från utgrävningar av andra förhistoriska gravar i Bohuslän kan man dra slutsatsen att de allra flesta gravarna på Blomsholm är anlagda mellan år 0 och 600 efter Kristus.

Stenskeppet

Foto. Dimhöljda gröna kullar. I bildens mitt en samling resta stenar, 2 till 4 meter höga.

Stenskeppet har strandat på kullen. Foto: Kristina Lindholm, Bohusläns museum 1999.

Skeppssättning är en gravform som vi här i Bohuslän gärna kopplar till närheten till havet. Den 42 meter långa skeppssättningen på Blomsholm, eller stenskeppet som det också kallas, ligger på en höjd i åkermarken med fri utsikt åt väster. Härifrån syntes den tydligt från segelleden som för 1500 år sedan gick några hundra meter längre bort.

Stenskeppet består av 49 resta stenar stående i en skeppsform. I skeppets för och akter står extra stora stenar som är fyra meter höga ovan mark. Långsidornas stenar är lägre och ordnade så att de lägsta stenarna står mitt på långsidorna, vilket ger skeppet en konkav profil. Den här graven ligger i ett gravfält omgiven av ett tjugotal högar och stensättningar samt ett par resta stenar. Fler stenar på området kan ha stått ensamma och/eller stått på några av stensättningarna och högarna.

Just den här skeppssättningen är inte arkeologiskt undersökt men fynd från omgivande gravar tyder på att den är från cirka år 400-600 efter Kristus. Inuti skeppssättningen finns en minnessten med inskriften Sven Ranck Anna Bergengren A.C 1665. De var dåvarande ägare som hade tagit över säteriet året innan men de är inte begravda där.

Gravfält och domarring

Foto. I en grässlänt står 11 meterhöga stenar i en cirkel, cirka 15 meter i diameter.

Den stora domarringen på Blomsholm. Foto: Lars-Gunnar Bengtsson 2016.

En magnifik domarring ligger på sluttningen nordöst om gårdsbebyggelsen. Den är 36 meter i diameter och består av 10 klumpstenar som är två till tre meter stora samt ett stort stenblock i mitten. Strax intill domarringen finns spår av äldre odlingar och ett gravfält med omkring 40 fornlämningar som består av gravhögar, domarringar och stensättningar.

Flygfoto. 11 stenbumlingar i en cirkel som är cirka 15 meter i diameter. I centrum en större sten.

Den stora domarringen från luften. Foto: Daniel Lindskog 2020.

På höjden i norr finns två stora gravhögar. Den största är 30 meter i diameter och 5 meter hög. I början av 1900-talet användes den som kruthus.  Då grävde man en stor grop mitt i högen och byggde en stentrappa ner i högen .

Grönehög

Där landvägen och vattenvägen från havet möter Blomsholms stora marker, ligger storhögen Grönehög. Gravhögen byggdes för knappt 2000 år sedan, under äldre delen av järnåldern. Den är 45 meter i diameter och 6 meter hög och är den största gravhögen i Bohuslän.

Färgfoto med en stor grästäckt hög och en informationsskylt. Skog i bakgrunden.

Grönehög. Foto: Daniel Lindskog 2020.

Ytterligare sex stora gravhögar ligger strax intill Grönehög och enligt en uppgift från 1920-talet fanns det tidigare åtminstone nio. Dessutom finns uppgifter om flatmarksgravar, gravar som inte syns ovan mark. Dessa är inte undersökta men kan vara äldre än, eller samtida som, gravhögarna.

Å 1928 undersöktes delar av högen av arkeologen Sune Lindqvist. Det visade sig att gravanläggningen bestod av ett stenröse som täckts av jordtorvor. I botten av röset fanns en gravläggning med brända ben och rester av spån- eller näverask. Benen har inte analyserats och vi vet inte om det var en man eller kvinna.

Skiss som visar gravhögen i genomskärning.

Detalj från ritning i Vikarvets årsbok 1929. Gravhögen i genomskärning med stenröse och jordlager markerade. De lodräta schakten är de undersökta ytorna i högen.

Några hundra år senare begravdes ytterligare en person, ovanpå själva stenröset. Innan gravläggningen hade den döde bränts tillsammans med gravgåvorna; två skedar av ben och bitar av glas och järn. De brända benen och gravgåvorna hade lagts i en gravurna med en flat stenhäll som lock och placerats i röset. Därefter täcktes graven över. Utanför urnan hittades mer brända ben samt glaspärlor.

Dateringen av föremålen visar att den här gravläggningen är från omkring 500-talet. Utifrån den ståtliga högen och föremålen kan vi gissa att personen varit mycket betydelsefull. Det är också möjligt att det finns fler begravningar i de delar av högen som inte undersökts.

Foto. En skålformad urna i brunt och brandgult gods. Som ett lapptäcke är den reparerad av olika stora skärvor. Foto. Ornamenterade benbitar och pärlor.

Gravurna och gravgåvor från Grönehög. Foto: Claes Jansson. Statens historiska museer.

Från vattenled till motorväg

Att ta sig fram på vattnet var i äldre tider både enklare och snabbare än i terrängen på land. För 1500 år sedan stod havet fem meter över dagens nivå. Åkermarken längst ner i dalgången vid Blomsholm var då en grund havsvik.

Via en skyddad farled gick det att färdas med båt utifrån havet fram till Blomsholm, söderifrån via Strömsån och norrifrån via Dynekilen. Några århundraden dessförinnan var Strömsvattnet, Strömsån och Dynekilen förbundna i en inre skyddad vattenled. Områdets stora fornlämningar är placerade så att de var väl synliga från vattnet.

Kungsvägen gick under senare i ungefär samma sträckning. Det var den landsväg som under medeltiden knöt samman Oslo och Kungahälla, Norges sydligaste stad. Idag går här en motorväg.

Det finns även spår efter andra färdvägar på land. I sluttningen alldeles norr om gårdsmiljön finns rester av flera parallella färdvägar från Blomsholm och norrut. Det är så kallade hålvägar där den sandiga marken har eroderats ner av lång tids användning av ryttare och gående.

Svartvitt foto visar huvudbyggnad med brutet tak, gårdspan och en öppen grind i förgrunden.

Blomsholms säteri år 1921. Foto: Erik Almqvist. Bohusläns museums samlingar.

Säteriet

Blomsholms säteri grundades år 1625 av den tyske adelsmannen Anders Blume som också gav säteriet dess namn. Fastigheten bildades genom att bebyggelsen på gårdarna, Bojen och Foss, avhystes och markerna slogs ihop och övergick till säteriets ägor.

Den första huvudbyggnaden på säteriet brann ner i början av 1700-talet. Omkring år 1710 uppfördes en ny byggnad vilken är samma som står där idag. I gårdsmiljön ingick även flygelbyggnader, arbetarbostäder, ekonomibyggnader, såg och kvarn. Enligt tidens manér anlades också en naturpark invid säteriet. Troligen under 1700-talets första hälft av Catharina Björnskiöld, dotter till dåvarande ägarna.

Säteriets ekonomiska bas var den stora odlingsmarken vilken utvidgades efterhand. Skogen på de omgivande bergen var också en betydelsefull resurs liksom vattendraget genom gårdsområdet. Forsen i Blomsholmsbäcken har drivit kvarnar och sågar åtminstone sedan början av 1600-talet. När säteriet bildades fanns redan flera kvarnar i bäcken och efter några år byggdes också en såg. Från gården levererades mjöl och virke som exporterades sjövägen till Europa. Idag finns rester av fördämningar och husgrunder kvar vid bäckfåran.

Karta i färg

Detalj av geometrisk karta över Blomsholm år 1702. Nere i vänstra kanten är mangårdsbyggnaden med flyglar (A), och ekonomibyggnaderna (B). De gråbeige ytorna är åkrar och det gröna är ängsmark. Uppe i högra hörnet ses tre kvarnar i bäcken. Den gula ovalen i högerkanten är skeppssättningen. Lantmäteristyrelsens arkiv.

Statarlängan

Blomsholm är en stor gård som i äldre tider krävt mycket arbetskraft. Liksom på andra storgårdar bodde jordbruksarbetarna, statarna, på gården i en så kallad statarlänga. Den som finns kvar på Blomsholm byggdes år 1899 och rymde fyra lägenheter om ett rum och kök.

Bostaden var kopplad till tjänsten och statarna fick sin lön i produkter från gården för uppehället. Efter hand infördes också kontant årslön som en del av ersättningen. Statsystemet avskaffades år 1945 genom övergång till kontantlön.

Idag är statarlängan renoverad och en av lägenheterna har iordningställts till ett museum och sommartid finns här ett kafé.

Färgfoto visar röd byggnad med vita fönster på en snötäckt gårdspan.

Statarlängan på Blomsholms säteri 1999. Foto Laila Vestlie, Bohusläns museum.

Karl XII och galärvägen

Under stora nordiska kriget i början av 1700-talet hamnade Blomsholm i händelsernas centrum. Kung Karl den tolfte hade beslutat att med 800 soldaters hjälp transportera tolv fartyg från havet i väster, över land, sjöar och vattendrag, till Idefjorden i öster. Målet var att anfalla den norska fästningen Fredriksten söderifrån.

12 galärer, brigantiner och slupar fraktades mellan juni och september år 1718 den två mil långa vägen från Strömstad till Hällesmörk vid Idefjorden. När det var möjligt skedde transporten över sjöar och vattendrag men soldater och sjömän fick även dra skeppen över land vissa partier. Ett mycket tungt arbete över risbäddar och såpade stockar. Fartygen fastnade i kärr, tjocka ekplankor bröts sönder under dess tyngd och ibland fick man välja andra vägar.

Den 40 meter långa och åtta meter breda brigantinen Luren klarade inte passagen vid Foss kvarnar. Det stora skeppet vars besättning, som till havs bestod av 100 soldater, 40 båtsmän och ett befäl, satt fast där i flera veckor. Matematikern Emanuel Swedenborg kallades in och han kom till sist med lösningen för att komma förbi den trånga passagen. Det krävdes många hundra man att dra  skeppet och det tog nästan två månader att flytta Luren till Idefjorden.

I arbetet med transportleden blev Blomsholm en viktig knutpunkt. Bland annat upprättades ett fältsjukhus invid gården. Enligt sägnen blev vissa soldater som dog på sjukhuset begravda kring det stora stenskeppet.

Besök Blomsholms fornlämningar online

Följ med på en filmad rundtur bland Blomsholms fornlämningar med Christina Toreld och Kristina Lindholm från Bohusläns museum.

Filmen om Blomsholm syntolkad.

Tillgänglighet

Fornlämningsmiljöerna är röjda och skyltade och det finns iordningsställda vandringsstigar mellan de olika fornlämningarna. Informationsskyltar runt om i området berättar om fornlämningarna, säteriet från 1620-talet, statarlängan och när Luren fastnade i forsen. Blomsholm ingår även som ett av många besöksmål i Ekomuseum Gränsland. Vänligen respektera att säteriet är privatbostad och företag med djurhållning.

Läs mer om tillgängligheten i området i Tillgänglighetsdatabasen.

Källor mm

  • Lantmäteristyrelsens arkiv. Geometrisk karta över Blomsholms säteri 1702. Aktnr N97-10:1.
  • Lindqvist S, 1929. Undersökningen av Gröne hög. Fornminnessällskapet Vikarvets årsbok. Göteborg 1929.
  • Ottander J, red. 1999. Blomsholm – 2000 år av händelser. Länsstyrelsen i Västra Götaland. Uddevalla 1999.
  • Riksantikvarieämbetet, Fornsök.
  • Statens historiska museum, inventarienummer 19135. Grönehög; gravurna och gravgåvor.

Vill du veta mer?

Visste du att

  • Förr påstods det att Grönehög var hemsökt av övernaturliga väsen, och att det vissa nätter gick att se ett sken kring högen.
  • Den tidsperiod vi kallar järnålder sträcker sig ungefär mellan åren 500 före Kristus till 1050 efter Kristus. Järnåldern delas in i äldre, år 500 före Kristus till 400 efter Kristus, och därefter yngre järnålder .

Ur våra samlingar

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat