Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Stenehed

Vid Stenehed i Munkedals kommun, omkring en kilometer sydväst om samhället Hällevadsholm, står nio stora stenar resta i en lång rad. Stenarna ingår i ett gravfält från järnåldern som har intresserat både arkeologer och astronomer. Myten om kung Rane och drottning Hud förknippas med platsen.

Historia

En astronomisk kalender eller en gravplats för fallna krigare?

På gravfältet vid Stenehed står nio resta stenar på rad. Stenarna ökar i höjd från nordväst mot sydost. Den lägsta är 1,4 meter och den högsta 3,2 meter hög. Resta stenar kallas också bautastenar och brukar ofta visa var en grav finns.

Den krökta stenraden på Stenehed har väckt intresse hos forskare. År 1980 genomfördes ett projektarbete inom arkeoastronomi vid Charlmers tekniska högskola i Göteborg. I projektet studerades stenarnas placering i förhållande till solens upp- och nedgång vid sommar- och vintersolståndet. Mätningarna av stenarnas placering och höjd visade att stenraden kan ha använts som en slags astronomisk kalender.

Bautastenarna på Stenehed har också förklarats på ett helt annat sätt i den lokala sägnen om kung Rane och drottning Hud. Kung Rane och drottning Hud är mytologiska personer som förekommer i sägner. Rane sägs ha bott i borgen Raneborg, inte så långt ifrån Stenehed.

Drottning Hud ville gifta sig med Rane och efter lite övertalning tackade han ja. När drottningen och hennes bröllopsfölje kom till Raneborg, hade kungen ångrat sig. Istället för att förbereda bröllopet hade han ridit ut på jakt. Drottning Hud blev så arg över sveket att hon lät storma och bränna ner hans borg. När hon red bort ifrån de svarta rykande ruinerna ska hon ha sagt: ”Hittills har du kallats Raneborg men hädanefter skall du heta Svarteborg”. Kung Rane, som på långt håll sett lågorna från sin brinnande borg, följde raskt den flyende drottningen och hämnades genom att låta döda både henne och hennes följe.

Detta skedde enligt sägnen just på den plats som nu heter Stenehed. Stenraden sägs sedan ha rests till minne av drottningens följe.

Järnåldersgravfältet

Gravfältet vid Stenehed med sina 45 synliga gravar ligger på en höjd väster om Hällevadsholms samhälle. Genom gravfältet går en mindre bilväg och en vandringsstig.

Gravarna är från järnåldern och här finns flera olika gravformer: runda och ovala högar, stensättningar, resta stenar, en skeppssättning och en domarring. Det har inte gjorts några arkeologiska undersökningar av gravarna på den här platsen, men genom att jämföra dem med andra undersökta gravar så kan gravfältet dateras till omkring 400–600 e. Kr.

Besök Stenehed online

Följ med på en filmad rundtur i Stenehed med Kristina Lindholm och Christina Toreld från Bohusläns museum.

Filmen om Stenehed syntolkad

Tillgänglighet

Stenehed ligger omkring en kilometer sydväst om samhället Hällevadsholm. Parkering och iordningställd rastplats med bord och bänkar finns. Informationsskyltar med QR-koder finns vid rastplatsen och vid gravfältet. Gravfältet delas av en mindre asfalterad bilväg som är trafikerad. Genom gravfältet går en mindre grusväg. Stenraden ligger innanför en låg stengärdsgård. Läs mer om tillgängligheten i Tillgänglighetsdatabasen.

Källor

• Gunnarsson, Jakob & Hofberg, Herman (red.), Svenska folksägner, Ny utg., Niloe, Uddevalla, 1981
• Holmberg, Axel Emanuel, Bohusläns historia och beskrifning, Örebro 1867
• Nordin, Stig-Arne, Pettersson Mats, Wasell Björn, 1980. Arkeoastronomi: en undersökning vid Stenehed i Bohuslän. Projektarbete vid Chalmers tekniska högskola, Göteborg 1980.
• Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister Fornsök.

Vill du veta mer?

Visste du att:

• Från förhistorisk tid finns andra exempel på resta stenar som tros ha fungerat som kalendrar och varit betydelsefulla vid just sommar- och vintersolstånd. En av de mer kända sten-monumenten är Stonehenge i England som restes på stenåldern, för ungefär 5000 år sedan.
• Enligt sägen så begravdes drottning Hud vid gården Hud, strax söder om Huds moar, 5 km norr om Rabbalshede, där ”Drottningstenen”, sägs markera graven.
• Arkeoastronomi är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som kombinerar arkeologi och astronomi. Bland annat studeras förhistoriska gravanläggningars koppling till astronomiska funktioner för att försöka förstå forna människors uppfattning och förståelse av himlafenomen.

Ur våra samlingar

I våra samlingar har vi många fotografier från Stenehed. Här kan du se några exempel. Fler bilder från Stenehed kan du se på webbplatsen DigitaltMuseum.

Du kanske även är intresserad av

• Hagadösen (artikel)
• Dårskilds högar (artikel)

← Tillbaka till sökresultat