← Tillbaka till sökresultat

Olsborgs borgruin

Borgen Olsborg i Bullaren i norra Bohuslän anlades 1502. Den byggdes som ett fäste av upprorsmän i norra delen av norska Bohuslän. Borgen stod bara i knappt 30 dramatiska år men under dess korta existens hann den bli erövrad av unionskungens trupper och återerövrad av svenskar innan den förstördes 1531. En arkeologisk utgrävning år 1902 kunde komplettera de skriftliga källorna.

Foto. Glänta i en barrskog med en flack grop, till ytan cirka 4 gånger 4 meter.

En kvadratisk fördjupning som tolkats som källargrund till Olsborg. Foto: Kristina Lindholm, Bohusläns museum 2021.

Historia

Platsen och tiden

Ruinen efter 1500-tals borgen Olsborg, eller Olofsborg som den också kallats, ligger på en platå högst upp på ett brant berg. I väster, söder och öster stupar berget ner i etapper och i väster sticker det ut som en udde i Bullaresjön. I norr är det kortare branter med flackare partier emellan och det är på den sidan som det är lättast att komma upp till toppen. Idag ligger byn Sundshult någon kilometer söder om och runt omkring enstaka gårdar men för 500 år sedan var detta en närmast obebyggd trakt.

Borgen byggdes under slutet av Kalmarunionen. Unionen mellan Danmark, Norge och Sverige hade länge varit svag och det fanns ett svenskt motstånd mot den danska dominansen. Norge kom att få en mellanställning och flera norska adelsmän hade släktförbindelser och anknytning till Sverige. Det här var en tid med återkommande strider som också berörde Viken, det vill säga norra delen av Bohuslän, och berget vid Bullaresjön var en strategisk plats för en borg.

Färgfoto från berg med gles tallskog. Mellan träden syns sjön.

Utsikt över Södra Bullarsjön mot söder och den smala passage båtar måste passera igenom för att komma sjövägen till Olsborg. Foto: Kristina Lindholm, Bohusläns museum 2021.

Borgen

Utifrån skriftliga källor kan vi anta att borgen byggdes omkring 1502 av norsk-svenska upprorsmän och att den bohuslänske väpnaren Nils Ravaldsson då blev fogde på borgen. Julaftonen 1504 intog unionskungens trupper Olsborg och därmed hade upproret slagits ned.

Tjugo år senare, under Gustav Vasas befrielsekrig, intogs Viken av svenska trupper och området kom under svensk kontroll under knappt 10 år. Svenkarna förstärkte Olsborg som fick funktionen som länsborg och fogden Nils Svensson fick ansvar för förvaltningen av Viken.

Ett brev skickat från Olsborg den 21 oktober 1523 ger en inblick i det politiska spelet vid tiden:

”Konungen tillåter Nils Svensson på Olofsborg att efterkomma Norrmännens begäran om hjelp, isynnerhet emot Henrik Krumme dick, att med dem sluta ett hemligt förbund, och om så behöfves låta det ifrån Wester götland till Olofsborg försända krigsfolket taga norsk krigstjenst;”

På modern svenska: ”Kungen tillåter Nils Svensson på Olofsborg att följa norrmännens begäran om hjälp, i synnerhet mot Henrik Krummedike. (Det vill säga) Att sluta ett hemligt förbund med dem (norrmännen) och, om så behövs, låta krigsfolket som sänts från Västergötland till Olofsborg ta norsk krigstjänst…”

När den avsatte kung Kristian den andre försökte att återta sitt rike år 1531 intog och förstörde hans trupper Olsborg. Borgen byggdes därefter aldrig upp igen.  År 1532 fick Sverige återlämna området Viken till Danmark-Norge.

Det finns flera samtida dokument som berättar om händelser på, och om, borgen, bland annat räkenskaper för perioden 1527-30. Historieskrivare under 1700- och 1800-talet såsom prästerna Johan Oedman och Axel Emanuel Holmberg har skildrat borgen och dess historia, ofta fantasifullt, men det saknas avbildningar och beskrivningar om hur borgen har sett ut.

Såvitt vi vet var borgen i funktion bara under 30 år dramatiska år. Erövringar och bränder har förstört det mesta av anläggningen men vissa spår fanns kvar vid den arkeologiska undersökningen 500 år senare.

Byggnader

År 1902 genomförde arkeologen Wilhelm Berg en arkeologisk undersökning av Olsborg och mycket av kunskapen om själva borgen utgår från dess resultat. Och även om inte utgrävningen gav hela svaret så bidrog den till upplysningar om vilken typ av anläggning det kan ha varit som legat där.

Svartvit handritad ritning där de olika anläggningarna benämns med bokstäver.

Ritning av undersökta lämningar efter Olsborgs byggnader och försvarsvallar. Bokstäverna förklaras i texten nedan. Ur Berg 1904, beskuren.

På den ritning som upprättades vid undersökningen är de olika delarna av anläggningen markerade. Vid A ligger en kvadratisk fördjupning, knappt 8 x 8 meter stor och en dryg meter djup. Den är omgiven av en cirka två meter bred vall och har en öppning i norr. Vid utgrävningen tolkades den som en källare till en byggnad. I botten påträffades tegel och sotfläckar och bränt trä som Berg tolkade som brända bjälkar efter en rustbädd. I hörnen fanns rester efter stolpar men de bedömdes ha varit för klena för att ha burit en särskilt hög byggnad. Istället tolkades en förhöjning strax öster om källaren som en möjlig grund till ett torn, B på kartan.

Kopia på svartvitt foto med ung kvinna som sitter på stenar.

Stenläggning som har rensats fram under utgrävningen 1902. Enligt Berg kan det ha varit grunden till ett torn. Ur Berg 1904.

Fynden var fåtaliga men de ger ändå en uppfattning om en försvarsbyggnad som varit bebodd: en bärnstenspärla, en sländtrissa i bränd lera, bleck av koppar respektive mässing, två dörrnycklar, en dörregel, bitar av lerkärl, pilspets av järn med mera mindre fragment i olika material. Nedanför berget hade tidigare hittats ett eldvapen av en typ som användes från slutet av 1400-talet till början av 1500-talet.

Över hela ytan ligger under torven sot och kol som spår av en häftig eldsvåda. Eftersom det saknas spår efter murade väggar drar Berg slutsatsen att byggnaderna huvudsakligen varit av trä. Det finns dock bitar av tegel på flera ställen över ytan så möjligen har det funnits ett torn som helt eller delvis varit av sten och/eller tegel som tagits därifrån.

Befästningarna

Befästningarna bestod framför allt av de två breda stenvallarna utmed bergets norra sida, det vill säga den sida som var någorlunda lätt att komma upp för, markeringarna C, D och F på kartan. Mellan stenvallarna och parallellt med stigen upp mot borgen, vid E, ligger en rad större stenar som Berg tolkar som en mur som utgått från portöppningen. Även i gången upp mot borgen fanns kol och tegelbitar.

I den övre, södra, vallen går stigen genom en öppning i vallen, M på kartan, som fungerat en port upp till borgen.

Stenvallarna liknar de som brukar finns vid förhistoriska fornborgar och det kan enligt Berg tyda på att Olsborg byggdes på en plats där det tidigare legat en sådan.

Färgfoto med upp till meterstora stenar lagda utmed en stig.

Den södra, övre, stenvallen. Foto från norr. Foto: Kristina Lindholm, Bohusläns museum 2021.

Färgfoto av berg. Molnen och berget ger tydliga skuggor i sjön.

Olsborg från sjösidan. Borgen låg på toppen av berget. Foto: Christina Toreld, Bohusläns museum 2020.

Besök Olsborg online

Följ med på en filmad rundtur med Christina Toreld, Heléne Carlsson och Kristina Lindholm från Bohusläns museum.

Filmen om Olsborg syntolkad

 

Tillgänglighet

I Hällevadsholm, ta av mot Bullarebygden väg 165, och följ den norrut. Ta av åt öster vid Tingvall och kör igenom Sundshult. Från landsvägen strax nordöst om Sundshult finns en skylt vid avtagsvägen till Olsborg och därifrån är det cirka 800 m till en anvisad parkeringsyta. Fortsätt därefter till fots på vägen åt nordväst ett litet stycke och sväng in på en skyltad stig åt väster mellan åkrarna. Följ därefter stigen upp på berget. Läs mer om tillgängligheten till Olsborg i Tillgänglighetsdatabasen.

Källor

  • Berg Wilhelm, 1904. Olofsborg. Ur Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohus läns fornminnen och historia volym 7-8. Internet archive.
  • Handlingar rörande Sveriges historia Första serien. Konung Gustaf den förstes Registratur I 1521-1524. Digitalt tillgänglig via Göteborgs stadsbibliotek/GUPEA
  • Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister Fornsök.

Vill du veta mer?

Visste du att:

  • Kalmarunionen var en union mellan Danmark, Norge och Sverige som varade mellan 1397 och 1523.
  • En fogde på medeltiden var kungens företrädare och förvaltare på kungens gårdar och landområden.

Ur våra samlingar

Att se i museet

Du kanske även är intresserad av

← Tillbaka till sökresultat