Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Måseskärs fyrplats

När fyren på Måseskär sattes upp år 1865 var den först i sitt slag i Bohuslän. En Heidenstamsfyr, med ett nästan 22 meter högt fyrtorn. En konstruktion av järn, där delarna tillverkades i land och sedan monterades upp ute på ön. Liksom på många andra fyrplatser byggdes där också bostadshus och andra byggnader för fyrpersonalen. I 100 år var ön bebodd och många fyrfamiljer har levt delar av sina liv där.

Historia

Platsen

Måseskär är en klippö som sticker upp ur havet väster om Orust i mellersta Bohuslän. Ön är 500 meter lång och 300 meter bred och som högst 15 meter över havet. Ett stycke nordost om ön ligger Käringön, ett gammalt fiskeläge från 1500-talet, där det år 2023 bor ett femtiotal personer året runt. Och västerut är det öppet hav till norra Skottland. På Måseskär finns en äldre fyr tillverkad i järn, en yngre plastfyr samt bostäder och förrådsbyggnader åt fyrpersonalen.

Lite fyrhistoria

Kullens fyr på Kullaberg i Skåne anlades 1561 i dåvarande Danmark och är Sveriges äldsta fyr. I början av 1600-talet byggs de första kända fyrbåkarna upp utmed Bohuskusten, men de kan ha funnits tidigare. De är fasta sjömärken som består av en konstruktion i trä eller sten och med en form av belysning från eld högst upp. Fyrbåkarna var ofta föregångare till fyrarna. På Sälö i Bohuslän uppfördes den första fyrbåken troligen någon gång under 1600-talets senare del. Ön Nidingen i norra Halland har varit fyrplats sedan år 1624, de första århundradena med en vedeldad vippfyr, det vill säga en ställning med öppen eld i en korg vilken lyfts upp och ner med en hävstång.
Det var länge enkla konstruktioner som uppfördes för att varna för grund och för att navigera efter. Så sent som år 1840 fanns fortfarande ingen fyr mellan Marstrand och norska kusten. På Vinga byggdes en fyr år 1841, på Hållö 1842 och på Nordkoster 1850. Den här bristen på fyrar utmed Bohuskusten var ett stort problem för sjöfartens navigation och säkerhet. Här skedde många förlisningar med tragiska människoöden och stora kostnader som följd. Kuststräckan utanför Orust är ett olycksdrabbat område och återkommer ofta i statistiken över förlisningar.

Utredning och utbyggnad

Det kom mycket klagomål från handel och annan sjöfart, även från andra länder som trafikerade kusten. På regeringens uppdrag genomfördes därför under 1850-talet en utredning över behoven utmed kusten. Samtidigt genomfördes sjömätningsexpeditioner där bottenförhållanden och djup undersöktes. Och under 1860-talet började en utbyggnadsplan verkställas. För Bohusläns del innebar det att fyrar byggdes på Väderöbod, Pater Noster på Hamneskär och Måseskär. Ansvaret för utbyggnaden hade Gustaf von Heidenstam, som också tog fram ett nytt sätt att konstruera fyrarna. Den första så kallade Heidenstamsfyren byggdes år 1862 på Sandhammaren på skånska sydkusten.

Fyren på Måseskär

År 1865 byggdes Bohusläns första Heidenstamsfyr. Den placerades på Måseskär och ersatte den fyrbåk som stått där sedan 1829. Den tillverkades i delar i gjutjärn på Eriksbergs mekaniska verkstad i Göteborg och transporterades därefter till sin plats på Måseskär och monterades där. Fyren består av ett nästan 22 meter högt pelartorn av järn med en trappa invändigt. Överst på tornet sitter lanterninen. Tornet bärs upp av tolv järnstolpar vilka sammanfogas med varandra och med tornet av ett fackverk av järnstag vilket gav fyren ett mycket karaktäristiskt utseende. Några år senare målades vita fält på fyren så att den skulle skilja sig från fyrarna på Väderöbod och Hamneskär.
År 1978 placerades en 15 meter hög automatiserad plastfyr på Måseskär och mistsignaleringen automatiserades. Avsikten var också att bemanningen av platsen skulle upphöra då, men på grund av stora protester dröjde det till år 1997. Under åren 2021 och 2022 genomfördes en omfattande renovering och ommålning av fyren.

Arbete och hierarki

Människorna levde tätt inpå varandra på ön och de var i långa tider isolerade från andra. Det rådde oftast en strikt hierarki på fyrplatsen även långt fram i tiden. Personalen bestod av fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde. De flesta började som fyrbiträde och genom anställningstid och examinationer gavs så småningom möjlighet att avancera i ställning. Yrket gick ofta i släkten och det inte ovanligt att fyrpersonal flyttade runt till fyrplatser när det erbjöds en bättre tjänst.

Fyren skulle ständigt passas och underhållas. Den skulle fyllas med lysolja, linsen skulle putsas och kanske täckas. Lodet till urverket som drog runt lanterninen skulle regelbundet vevas upp dygnet runt.
Utrustningen för mistsignalering skulle vara i ordning och förberedd när den behövdes. I äldre tider var det kanonerna och kruthuset som skulle vara redo, från 1885 en ångmaskin med siren och tillhörande maskinhus. Med den nya fyren från år 1978 automatiserades mistsignaleringen. Även bostadshus och övriga byggnader skulle skötas liksom bryggor, båtar och annat materiel. Väderobservationer skulle inrapporteras. Vissa arbetsuppgifter försvann när fyren elektrifierades men andra tillkom.

Livet på Måseskär

De här stora fyrarna låg ofta avlägset och de som arbetade här bodde på fyrplatsen med sina familjer. Det var här som livet levdes under de år som tjänsten varade.
Samtidigt som fyren på Måseskär monterades, byggdes därför även bostadshus och andra nödvändiga byggnader för fyrvaktarna och de var klara till fyrens invigning. I september år 1865 tillträdde fyrpersonalen med sina familjer, då 8 personer. De första åren på 1900-talet bodde här totalt 15 personer.

Bostäderna bestod av en huslänga med separata bostäder till tre familjer. Tillsammans med tvätt- och bagarstuga, ett par bodar och staket, bildade bebyggelsen en liten skyddad innergård som erbjöd lä i en nästan ständigt blåsig tillvaro.

Eftersom ön periodvis var svårtillgänglig gällde det att ha ett förråd av torrvaror. I trädgårdstäppor inhägnade av stenmurar odlades potatis och grönsaker. Fisk fanns alltid tillgängligt, om vädret tillät.
Ön var bebodd i cirka 100 år. Den sista familjen flyttade härifrån 1969 och därefter var det bara fyrpersonal som bodde här under sina arbetsveckor. Arbetet skedde i avgränsade perioder med korta ledigheter däremellan. Fyrplatsen skulle alltid vara tillräckligt bemannad. År 1997 upphörde bemanningen helt.

Barnen på fyrplatsen

Hur var det att växa upp på en fyrplats? Runt om ön fanns branta klippor och det djupa havet. Innergården med staket runt om var lekplats för de minsta men lekar runt om i bergen började säkert tidigt. Havets närvaro präglade även lekarna.
Från år 1881 fanns en så kallad lotsbarnsskola och det kom en ambulerande lärare till Måseskär och stannade några månader i taget. Skolsal och lärarbostad låg i vindsrummet i ett av husen. En lärare som gjort ett bestående avtryck med sin visa om Måseskär är den unga läraren Blenda Johansson som kom till ön år 1908. Hon bodde i vindsrummet och undervisade det året tre elever. Blenda arbetade som ambulerande lärare mellan olika fyrplatser fram till 1913 då hon gifte sig med en fyrvaktare på Väderöbod, Bohuskustens mest isolerade fyrplats.När lotsbarnsskolan upphörde år 1917 fick barnen flytta till den större ön Käringön eller fastlandet när det var dags att börja skolan. De fick bo hos släktingar eller bekanta under terminerna och kom endast hem till familjen på loven.

Besök Måseskärs fyr online

Följ med på en filmad rundtur tillsammans med Lars Holm som vuxit upp på Måseskär, samt Christina Toreld och Kristina Lindholm från Bohusläns museum.

Filmen om Måseskär syntolkad

Tillgänglighet

Måseskär ligger sydväst om Käringön väster om Orust. Ön nås endast med båt, det finns ingen fast färjeförbindelse. På ön finns stenlagda stigar men bitvis är det svårtillgängligt. Observera att det råder strandskydd på ön delar av året.

Källor

• Hedin Anders, 1988. Ljus längs kusten. Berättelser från tio svenska fyrplatser.
• Holm Lars, 2023. Muntlig källa.
• Kaldén Elisabeth, 2011,  I skenet av en Heidenstamsfyr. 2:a upplagan.
• Malmquist Lars, 1994. Fyrar och fyrfolk – 50 år svensk fyrhistoria. Sjöfartsverket 1994.
• Måseskärs fyrplats. Webbsida som drivs av Måseskärs vänner, https://maseskarsfyr.se/
• Riksarkivet, Referenskod SE/GLA/12298: A13677 och A13680

Vill du veta mer?

Visste du att

Det var ovanligt med kvinnor i yrket. När det förekom var det oftast hustrun till någon fyrpersonal som övertog makens arbete när han dog. Ett exempel är Olivia Samuelsson på Knippelholmen i Göteborgs inlopp. 1907 övertog hon makens arbete när han dog. Hon och döttrarna har i en radiointervju berättat om arbetet men också om ensamhet och längtan till stan. Fyren revs på slutet av 1940-talet.

Ur våra samlingar

I våra samlingar har vi flera fotografier från Måseskär och andra fyrplatser i Bohuslän, som du kan se på webbplatsen DigitaltMuseum

Att se på museet

Utställningen Kustland

Du kanske även är intresserad av

Hamnholmarna (artikel och film)

← Tillbaka till sökresultat