Bro skvaltkvarn
Bro skvaltkvarn på västra Orust byggdes på 1730-talet. I 200 år var den i bruk tills den slutade mala säd 1930. Under dessa två århundraden har ytterligare sex kvarnar funnits här i Brobäckens ravin. Spåren av dem finns kvar i form av stengrunder och kvarnstenar. Bro skvaltkvarn är ett industriminne som berättar om vattenkraften som naturresurs.
Bro skvaltkvarn i den branta ravinen. Foto: Kristina Lindholm, Bohusläns museum.
Historia
Ett gammalt industriminne
På 1730-talet byggdes de första kända kvarnarna i Brobäckens branta ravin. I början är två kvarnar i bruk, en för Bro Övergården och en för Bro Nedergården. Men folket blir fler, antalet gårdar växer och det byggs fler kvarnar. Totalt har det funnits sju kvarnar i ravinen och som mest var fem av dem igång samtidigt. Kvarnbyggnaden som ännu står kvar byggdes år 1734 av Olle Olsson på gården Bro Nedergård. Den var i drift fram till 1930.

Kvarnen och kvarngrunderna från luften. Foto: Daniel Lindskog 2020.
Genom åren har det gjorts flera renoveringar av kvarnen. Nu står kvarnen som ett stolt industriminne i den branta ravinen. Omgiven av stengrunder och kvarnstenar från de andra sex kvarnar som stått här.
Kvarnens konstruktion
Grundläggande i malningens utveckling är den roterande kvarnen där två stenar gnids emot varandra. Skvaltkvarnar är små anläggningar med ett liggande skovelhjul på en axel. Axeln är direkt förbunden med malstenen som sätts i rotation av det forsande vattnet. Kvarnen i Bro är byggd i knuttimmer som vilar delvis på berget och delvis på kallmurade plintar av natursten.

Skoveln under kvarnbyggnaden som med hjälp av vattnet driver kvarnstenen. Foto: Daniel Lindskog 2020.
Under byggnaden finns en vertikal, stående, axel med skovelhjul, skvalthjulet, samt spår av ytterligare en drivaxel med skovelhjul. Taket har ett utsprång över ingången på kortsidan. Långsidornas fasader är klädda med lockpanel medan gavelsidorna är utan panel. Fasaderna är tjärade.
Hur ser det ut inne i kvarnen?
Inne i kvarnen finns två par kvarnstenar med kvarnkar, binge och andra redskap som behövs vid malning. Ett av de två vattenhjulen saknas. En av understenarna är av gnejs som kommer från Klockberget ovanför kvarnen. Överstenen är av bohuslänsk granit. Större delen av gaveln med ingången har gått att öppna eftersom den övre kvarnstenen skulle tas ut och skärpas med jämna mellanrum.

Interiör från skvaltkvarnen i Bro. Foto: Andreas Hansen, Bohusläns museum.

Olika redskap som kommit till användning i kvarnen. Foto Daniel Lindskog 2020.
Det var all slags spannmål som maldes i Bro, både för foder och bak och dessutom bönor och ärtor. Det var viktigt att malningen skedde på rätt sätt. Stenarna fick inte gå varma och man skulle se upp med helt nyskärpta, ”nydängda”, stenar. Våta år kunde säden lägga sig som en deg mellan stenarna. ”Kvarna lägger i” eller ”kvarna lägger ihop sig”, hette det.
Kvarnarna läggs ner
Det var många som behöver få malt sin säd och annat i Bros kvarnar. Både bygdens bönder och mer avlägsna gäster. Långväga kunder stannar över för att vänta tills mjölet malts.
Men tiden går emot bäckens kvarnar. Också på landsbygden sträcker elektriciteten sina trådar i ett allt finmaskigare nät. Det gamla får vika när anläggningarna blir större, tekniken en annan. Trots att man i en av kvarnarna satsar på råoljemotor och valsstol överges alla ravinens kvarnar under 1920- och 30-talet. År 1935 har alla rivits utom den som bevarats tills idag.
1949 fick Morlanda hembygdsförening kvarnen i gåva. Sedan mitten av 1900-talet har kvarnen renoverats i hembygdsföreningens regi flera gånger. Idag är den ett uppskattat besöksmål.

Väggbräda med inristningar. Foto: Daniel Lindskog 2020.
Spåren runt omkring
Ovanför och nedanför den bevarade kvarnen finns stengrunder från de andra kvarnarna som legat i ravinen. Det finns också hela och delar av kvarnstenar liksom spår av fördämningar, vilka visar hur vattnet leddes dit man ville.

En av alla kvarnstenar som en gång använts här. Foto: Daniel Lindskog 2020.
Besök platsen online
Följ med på en filmad rundtur i kvarnen med Lars-Erik Olsson från Morlanda hembygdsförening och Kristina Lindholm från Bohusläns museum.
Filmen om Bro skvaltkvarn syntolkad
Tillgänglighet
Bro skvaltkvarn ligger på sydvästra Orust några kilometer söder om Ellös. Med bil: Utmed vägen från Ellös mot Hälleviksstrand, tag av åt öster på liten grusväg som sluttar neråt. Där finns också en busshållplats, Lillebro. Efter 400 meter svänger vägen vänster och strax därefter finns en mindre parkeringsplats med informationsskylt.
Upp till kvarnen finns en anlagd, ganska brant, grusväg och ovanför kvarnen är det en smalare stig och en passage över bäcken. Läs mer om tillgängligheten till Bro skvaltkvarn i Tillgänglighetsdatabasen.
Morlanda hembygdsförening äger och sköter kvarnen. Föreningen anordnar öppna visningar några gånger per år. För förfrågning om visning kontakta Morlanda hembygdsförening.
Källor
- Morlanda hembygdsförenings hemsida: https://www.morlanda.org/
- Västarvet, 2019. Malet, sågat och stampat i Västra Götaland – en historisk översikt om kvarnar, sågar och andra vind- och vattendrivna agrara småindustrier. Agrarhistoria i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Västra Götalands län rapport nr 2019:4. Tillgänglig digitalt.
Vill du veta mer?
Visste du att
- En skvaltkvarn är en mjölkvarn som drivs av ett horisontellt placerat vattenhjul.
- Man har använt skvaltkvarnar sedan medeltiden
- I Sverige finns uppgifter om vattenkvarnar från 1200-talet.
- En skvaltkvarn fungerar även i små vattendrag men bara när det rinner vatten i bäcken till exempel under vår och höst.
- Kvarnarna har tidigare varit ett vanligt inslag i det bohuslänska landskapet.
- I Bohuslän kallades skvaltkvarnen även för flomkvarn efter det norska orden vårflom och höstflom som betyder vårflod och höstflod.
- Parallellt med skvaltkvarnen finns hjulkvarnen med ett stående vattenhjul och en utväxling mellan vattenhjul och malsten. Med sin högre kapacitet tränger hjulkvarnen med tiden allt mer undan ”skvaltan”.
Ur våra samlingar
- I våra samlingar finns många fotografier och bilder på olika kvarnar som du kan se på webbplatsen DigitaltMuseum.
Du kanske även är intresserad av
- Redaren Maria Bagge (artikel)
- Gullholmen (artikel)
- Hagadösen (artikel)
Kommun
OrustArtikeln skapades: 01-05-2021