Simmersröds barnhus

Detta är en berättelse om Simmersröds barnhus i slutet av 1800-talet. Om barnhemmet som invigdes i Ljungs socken 1874 och om eleverna som bodde där. Och hur pastor Magnus Ysenius undervisade och förberedde dem för framtiden genom utbildning i både teoretiska ämnen och slöjd. Men också om katastrofen 1894 som innebar att barnhuset måste avvecklas.

Historia

Sven Bergius donation

År 1859 skriver länsman Sven Bergius sitt testamente, där han donerar egendomen Simmersröd till ett barnhus. Avsikten är att upprätta en uppfostringsanstalt på platsen, eftersom han själv inte har några bröstarvingar. Enligt testamentet ska egendomen användas till 25 fattiga gossebarns underhåll, beklädnad och uppfostran. Reglementet för barnhuset återges av Bohusläns tidning den 12 januari 1860 och det är tydligt att Gustafsbergs barnhus utanför Uddevalla fungerat som förebild.

Invigningen av barnhuset

Sven Bergius avlider 1864. Men det dröjer 10 år innan barnhuset kan invigas. Då har en stor tvåvåningsbyggnad med omgivande trädgårdsanläggning och lekplan ersatt Bergius gamla bostadshus. Post och Inrikes tidningar beskriver invigningen 1874 som en dag med fest med många inbjudna. Direktören heter Axel Wallgren och som föreståndare har direktionen anställt pastor Magnus Ysenius. Och nu är äntligen de första barnhusbarnen på plats, iförda sina fina mörkblå helgdagskläder.

Post och Inrikes tidningar 1874-11-20

…Invigningsfesten började med musik, hvarefter direktören avgav en historik över barnhusets uppkomst, utveckling och nuvarande ställning samt det system för barnens undervisning som direktionen antagit. Härav fick man, bland annat, med stor tillfredsställelse erfara, att skolämnena blivit få och endast de nödvändigaste, såsom svenska språket, kristendom, historia och geografi, naturkunnighet, skrivning och räkning, samt att barnen lika mycket komma att sysselsättas med handarbete, emedan detta även betraktas som huvudsak…

Svartvitt foto med ett stort hus i bakgrundern. Framför i allén står 3 och sitter 3 pojkar iklädda keps.

Simmersröds barnhus. Foto Robert Lindahl/Bohusläns museum.

Barnhuset under pastor Ysenius tid

När verksamheten väl är i gång, bor ungefär 15 pojkar på barnhuset. De är mellan 8–16 år gamla, och man tar in nya barn i takt med att de äldre eleverna lämnar skolan. Pastor Ysenius står ensam för undervisningen. Och det kan knappast vara lätt för en ensam lärare att hålla i all utbildning när elevernas ålderspann är så stort.

I själva verket fungerar Magnus Ysenius både som föreståndare och ensam pedagog från starten 1874 ända fram till sin sjukdomstid och död 1893. Slöjden ligger honom särskilt varmt om hjärtat. Pojkarna får bland annat lära sig snickra, svarva, smida, snida och halmflätning. Dessutom deltar eleverna i olika slöjdutställningar och vinner flera priser.

Tidningsartiklar om barnhusverksamheten.

I maj 1876 publicerar tidskriften Allehanda för folket en artikel om verksamheten på Simmersröd. Det är några av eleverna som skickat in en teckning av skolan med en bifogad text av pastor Ysenius. Han beskriver barnhusverksamheten och sin pedagogiska vision. Men avslutar också sin text med orden:

”När skall man få ett barnhus för flickor, som väl behöfva huslig uppfostran. Heder och ära emellertid åt alla. Som på ett eller annat sätt bidraga dertill, att okunnigheten må skingras.”

En månad senare kan man även läsa i Bohusläns Tidning om Simmersröds barnhus. Beskrivningen är författad av en ”tillfällig brefskrifvare”. Båda tidningarna framhåller barnhusets praktiska inriktning.

Vikten av praktiska kunskaper

Enligt Magnus Ysenius ska alltså undervisningen drivas så praktiskt som möjligt, med inslag av bokföring, trädgårdsskötsel och hälsolära och vara anpassad efter elevernas ålder. Dessutom är det viktigt att slöjd ingår som ämne så att både kropp och själ ska kunna utvecklas harmoniskt. Man säljer sedan elevernas slöjdalster. Och för pengarna som då kommer in går hälften till slöjdskolan för inköp av material, och den andra hälften tillfaller eleverna som får sina pengar insatta på en sparbanksbok. Pengar som senare flyttas över till en livränteanstalt.

Barnhuset verkar ha haft ett mycket gott rykte under Ysenius tid. Inte minst på grund av hans förmåga att se till den enskilde elevens förutsättningar. Även om Simmersröd haft Gustafsbergs barnhus som förebild skiljer sig de båda inrättningarna åt. Enligt Bohusläns Tidning den 20 juni 1876 representerar Gustafsbergs barnhus den gamla tiden medan det 98 år yngre barnhuset på Simmersröd med sin praktiska inriktning ”är ett nutidens barn”.

Elevernas vardag

Barnens dagliga schema innebär 4 timmars läsning samt 3–4 timmars slöjd eller trädgårdsarbete.

De är klädda i särskilda blusar när de arbetar. Men vid examen har de blåvitrandiga linnekläder, nätta halmhattar med band och snörade skor. På vintern får de blå helgdagskläder av kläde och grå vardagskläder med skotsk klädesmössa och stövlar. Dessutom lär barnen sig att vårda sina kläder. Vid slöjdutställningen 1880 vinner eleven Gustaf Bratt andra pris i strumplagning.

En uppfostringsanstalt för gossar. Allehanda för folket den 25 maj 1876.

Simmersröds barnhus. Af en tillfällig brefskrifvare. Bohusläns Tidning den 20 juni 1876.

Hur gick det sedan för eleverna?

Från 1874 och fram till 1890 hade 51 pojkar fått plats på barnhuset. Av dessa hade 36 blivit så gamla att de lämnat Simmersröd. Pastor Ysenius avsikt var att förbereda eleverna så mycket som möjligt för yrkeslivet och han stöttade dem även när det var dags att lämna skolan.

I Bohusläningen kan man läsa den 19 oktober 1882

Från Simmersröds Barnhus utgå i november 5 gossar, 16 åringar, hvaraf 2 har lust och fallenhet för snickaryrket, 1 för landtbruk, 1 för handel och 1 för kontorsgöromål. Samtliga äro slöjdkunnige. Närmare underrättelse genom Pastor M. Ysenius

Framför allt verkar Magnus Yseninus förmåga att se de enskilda elevernas förutsättningar ha bidragit till att de senare fick högst olika yrkesinriktningar. De före detta barnhuseleverna blev bland annat skollärare, sjömän, snickare, sadelmakare, ingenjörer, lantmätare, bokhållare eller lantbrukare.

Hans Bernhard Lysell

En av pojkarna på barnhuset hette Hans Bernhard Lysell och var född 1865 på Stora Rogstad i Skee socken. Han var son till Karolina Sofia Halvardsdotter och klockaren Anders Julius Lysell. Han kom till Simmersröd hösten 1875. Vi vet att han deltog i en slöjdutställning 1880 och vann andra pris för sitt smidesarbete. Vid 15 års ålder var barnhustiden över, men han fortsatte ändå sina studier. Först började han på den tekniska elementarskolan i Borås och sedan tog han lantmätarexamen 1886. Hans intresse för smide och konstruktion tycks ha fortsatt även under tiden som lantmätare. Han konstruerade bland annat en så kallad linjeflyttare till ett mätinstrument.

Hans Bernhard Lysell är bara en av de pojkar som fick sin första utbildning på Simmersröd. Vi vet inte hur barnen själva upplevde tiden på barnhuset. För det var knappast enkelt att lämna hemmet som åttaåring och bo på internat. Det verkar ändå som det gick bra för de allra flesta av pojkarna på Simmersröd. Men för själva barnhuset väntade ett annat öde.

Skandalen på Simmersröd

I maj 1893 avlider Magnus Ysenius. Då har han legat svårt sjuk under en längre tid. Året efter hans död inträffar den stora katastrofen på Simmersröd. Allt sedan starten hade direktören för barnhuset varit kronofogden Axel Wallgren. I juni 1894 är plötsligt Wallgren försvunnen och man befarar att det hänt en olycka. Men det visar sig att han rymt från landet och tagit med sig en större summa av barnhusets tillgångar. Krisen är ett faktum och direktionen tvingas avveckla barnhusverksamheten till dess kapitalet återhämtat sig. Ryktena är många och tidningarna återkommer med uppgifter om den stora skandalen.

Kronofogden Wallgren i Bohusläns Annonsblad den 8 juni 1894.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 3 augusti 1894.

Ett plundrat barnhus. Avesta Tidning den 29 november 1895.

Simmersröd på 1900-talet

Tio år efter att man lagt ner barnhusverksamheten flyttar Göteborgs och Bohusläns lantmannaskola från Jörlanda till Simmersröd. Lantmannaskolan driver verksamhet här från 1907 fram till 1921, då skolan flyttas till Dingle.

Svartvitt foto men en grupp kvinnor och män som sitter och står framför en stor byggnad.

Simmersröds lantmannaskola 1913. Foto Ingeborg Enander/Bohusläns museum.

1932 återupptar man barnhusverksamheten men nu med inriktning på friska flickor och pojkar från tuberkulösa hem. Men knappt har man kommit i gång innan barnhuset åter drabbas av en stor motgång. Den 26 juli 1933 uppstår en brand och hela barnhusbyggnaden brinner ner. Men ingen kommer till skada och man låter bygga ett nytt hus som står färdigt 1936.

Under kriget fungerar barnhusbyggnaden som sjukstuga och flyktingmottagning. Därefter blir Simmersröd ett så kallat upptagningshem för barn och ungdomar som behöver tillfällig vård och fostran. Verksamheten övergår alltmer till att bli ett behandlingshem och man byter namn till Bergiusgården.

Källor

Tidningsartiklar i Kungliga bibliotekets tidningsdatabas
Boken om Simmersröd. 2001
J F Hallenborg Redogörelse för verksamheten vid Göteborgs och Bohus läns lantmannaskola på Simmersröd 9 : de läsåret 1915

Vill du veta mer?

Visste du att

Sven A Bergius var son till apotekare Sven Bergius som blev anklagad för branden i Uddevalla 1806.
Magnus Ysenius var även historieintresserad och har skrivit om julfirande i sin hemtrakt i södra Halland och skänkt föremål till Nordiska museet.
Tändsticksfabrikör Zachaus villa Östraboäven fungerade som barnhem från 1930-1969. Villan revs 1979 och där finns nu Östrabogymnasiets yrkesutbildning.