Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Eva Rodhe och rösträttskampen i Bohuslän

Det här är en berättelse om reformpedagogen Eva Rodhe och hennes engagemang i kampen för kvinnlig rösträtt. Som den första att politiskt kräva rösträtt för kvinnor inspirerar hon många andra kvinnor att delta i rösträttskampen.

Historia

Eva Rodhé som reformpedagog

Eva föddes i Harplinge i Halland 1832. Hon studerade till lärare och insåg tidigt att den pedagogik som fanns tillgänglig här, inte var den hon själv ville använda. Hon började därför studera pedagogik ute i Europa för att försöka hitta bättre sätt till att inspirera och få fler barn att få en mer jämställd utbildning. Som 26-åring tog Eva över en flickskola i Uddevalla som hon utvecklade till ett högre elementarläroverk för flickor. Hon inspirerade sina elever till att tänka själva, våga debattera, ta plats och att kräva rättigheter. Många av hennes elever engagerade sig i kampen för kvinnlig rösträtt, både lokalt och nationellt.

Tillsammans med slöjdlärarinnan Maya Nymann åkte Eva sedan på en tre år lång studieresa i Europa och de utvecklade en ny form av pedagogik; “The connecting link”. De startade Göteborgs praktiska arbetsskola för yngre barn, skolan är mer känd under namnet Eva Rodhes skola och deras pedagogik används fortfarande i England och USA.

Eva Rodhe och rösträttskampen

Eva var den första kvinnan som satt med i Göteborgs allmänna folkskolestyrelse, hon startade Göteborgs kvinnoförening på 1880-talet där hon var ordförande. Hon höll också i det allra första mötet där frågan om kvinnans rösträtt behandlades. Till uppstarten av Föreningen för kvinnlig politisk rösträtt 1902, skrev Eva en artikel som trycktes och hon var ofta talare på rösträttföreningarnas arrangemang.

En engagerad pensionär

När Eva gick i pension, byggde hon och Maya ett hus tillsammans i Ljungskile. Huset låg granne med Mayas syster, Adota Nymanns hus som fungerade som ett kvinnocentrum där rösträttskämpar samlades för att samtala, diskutera, jaga och tänka. Gäster var bland andra Selma Lagerlöf och Ellen Key.

När Eva Rodhe gick bort i maj 1919, var det bara några dagar innan riksdagen äntligen röstade igenom förslaget om lika och allmän rösträtt, och hon fick aldrig vara med och fira triumfen. Men hennes outtröttliga kamp gjorde det möjligt för de kvinnor hon lämnade efter sig att få gå och rösta. Frigga Carlberg, grundaren till F.K.P.R, skriver i sitt minnesord: ”Hennes uppfriskande humor tog sig ett oförglömligt uttryck och fick andra att samlas under hennes flammande rättskänsla.”

Hur såg rösträttskampen ut i Bohuslän?

Startskottet för den organiserade rösträttskampen i Bohuslän gick sommaren 1902 då en grupp kvinnor, på initiativ av Frigga Carlberg, samlades i Eva Rodhes hem för att bilda Göteborgs Förening för kvinnans politiska rösträtt (FKPR). Redan drygt 20 år tidigare hade Eva Rodhe, tillsammans med en grupp starka kvinnor, startat Göteborgs kvinnoförening.

Uddevallas Förening för kvinnans politiska rösträtt

Tre år senare år 1905 bildades Uddevallas FKPR och redan samma år var föreningen med och bidrog med hela 105 namnunderskrifter till den första stora namninsamlingen för kvinnlig rösträtt som överlämnades till Sveriges kung och statsminister. Genom åren bildades flera lokala föreningar på olika orter runtom i Bohuslän, bland annat i Krokstrand, Marstrand, Strömstad, Lysekil och Grebbestad.

Kvinnor som samhällsmeborgare

Redan från början betonade lokalföreningarna i Bohuslän vikten av att rösträttskampen borde gå hand i hand med arbetet för kvinnors utveckling till samhällsmedborgare. Vid sidan av kampen bedrev den svenska rösträttsrörelsen storskalig folkbildning och försökte få kvinnorna att även intressera sig för att arbeta politiskt den dagen de blev valbara. I Bohuslän bildades redan innan kampen om rösträtten var vunnen, flera lokala partipolitiska kvinnoorganisationer och många bohuslänska kvinnor kandiderade sedan till Riksdagen redan första året det blev möjligt, år 1921.

1912 bildades ett länsförbund i Bohuslän för att samordna lokalföreningarna och göra rösträttsarbetet ännu mer kraftfullt. Året därpå startade LKPR en landsomfattande insamling av namnunderskrifter för att kräva kvinnlig rösträtt. Rösträttskämparna i Bohuslän reste personligen runt till de olika orterna i länet med sina listor och samlade in underskrifter. När resultatet av insamlingen sändes in kunde länsförbundet triumfera med hela 32 437 namnunderskrifter från Göteborgs- och Bohus län, vilket var en enorm siffra vid den här tiden.

Sylvia Pankhurst på besök

1913 blev det en stor skandal i Göteborg när ordföranden Frigga Carlberg bjöd in suffragetten Sylvia Pankhurst från Storbritannien som rösträttstalare, trots att hon gjorde det som privatperson och inte som representant för LKPR. Sylvia Pankhurst hade suttit fängslad i hemlandet för sina militanta metoder för kampen för kvinnlig rösträtt och hade förklädd lyckats fly till Norden. Men under hennes rösträttstal i Göteborg, som bevakades av polis, var lokalen fylld till sista plats.

Protesterna ökar

Våren 1918, efter att återigen ha fått nej av Sveriges riksdag, tappade rösträttskämparna tålamodet. Stora protestmöten anordnades över hela landet, och här i Bohuslän arrangerades möten i bland annat Lysekil, Strömstad och Krokstrand.

Den 2 juni samlades över 6 000 personer på Järntorget i Göteborg för att delta i den sista stora gatudemonstrationen för kvinnlig rösträtt. När de tågade till Heden bar de fanor med bilder på tre personer som inte hade rätt att rösta i Sverige år 1918; en manlig fånge, en manlig mentalpatient och så den kvinnliga nobelpristagaren Selma Lagerlöf. När de första fem kvinnorna äntligen tog plats i Sveriges Riksdag 1921 var Göteborgsbon Nelly Thüring en av dem.

Källor

• Underlaget till denna artikel är hämtat från MOD 2021 en digital uställning från Bohusläns museum som handlar om jämställdhet och rösträtt.

Vill du veta mer?

• Besök MOD 2021 Här kan du ta del av hur kampen för kvinnlig politisk rösträtt såg ut i Bohuslän för 100 år sedan. Du får möta Eva Rodhe och månge fler modiga människor i Bohuslän som påverkade sin samtid och kämpade för ett mer jämställt samhälle i stort.

Platser att besöka

• Maria Lundbäcks plats i Uddevalla.

Du kanske också är intresserad av

• Fotografen Maria Lundbäck (artikel)
• Redaren Maria Bagge (artikel)
• Mor Palmkrona och herrnhutismen (artikel)

 

← Tillbaka till sökresultat