En bohuslänsk karolin

Alexander Magnus Dahlberg var en svensk officer under den karolinska tiden på 1700-talet. Han skrev ner sin levnadsbeskrivning 1755. Här kan du ta del av hans berättelse om hur det var att vara soldat i Strömstad efter danskarnas anfall den 8 juli 1717.

Historia

Vem var Alexander Magnus Dahlberg?

Alexander Magnus Dahlberg föds 1685 på löjtnantsbostället Stora Risby (Stora Rÿssby) i Hålta socken i Bohuslän. Han är verksam som svensk militär under regenterna Karl den tolfte, Ulrika Eleonora och Fredrik den förste. Dahlberg dör i Karlshamn den 5 mars 1772, efter ett långt liv i statens tjänst.

Svartvit teckning visar en stående sodat med rock,, knäbyxor och fjädrar i hatten.

Teckningen visar en av Karl den XII:s karoliner. Träsnitt Kungliga biblioteket, Köpenhamn.

Dahlbergs berättelse

Levnadsbeskrivningen skildrar Dahlbergs liv i den svenska armén, först under det stora nordiska kriget i början av 1700-talet. Hur han då ansluter till Karl den tolftes trupper i Polen och sedan blir tillfångatagen vid slaget i Poltava 1709.

Dahlberg skildrar inte bara krigshändelserna utan ger också en inblick i levnadsförhållandena under fångenskapen. För att kunna försörja sig som fånge lär han sig att sy skinnhandskar. Han beskriver också sina flyktförsök och hur han till slut blir friköpt och kommer tillbaka till Sverige 1713. Efter några år gifter sig Alexander Magnus med Anna Margareta Holst som ännu inte fyllt 16 år. Och som alldeles nygift får han order att snabbt bege sig till västkusten. Där är han med vid danskarnas anfall mot Strömstad den 8 juli 1717.

Kartbild visar havsvik med stridande skepp, och en klunga hus överst i bild.

Tordenskjolds Attaque paa Strømstad, av Gustav de Lode. Statens Museum for Kunst.

Soldatlivet i Strömstad hösten 1717

Här nedanför kan du se ett utsnitt av Dahlbergs text som handlar om soldaternas mödosamma liv i Strömstad efter danskarnas anfall. Hur de arbetar hårt med försvarsverket, bygger magasin och baracker, men också deras stora besvär att få fram timret till dessa byggen. Texten beskriver hur soldaterna får bo i tält långt in på hösten eller i nybyggda fuktiga baracker. Ofta somnar de genomvåta och utmattade i sina blöta kläder, vilket bidrar till att väldigt många blir sjuka. Följden blir att mer än 400 män dör i Dahlbergs regemente.

Utdrag ur 1911 års tryckta version.

Sedan vi nu fingo något lugn för fiendens anfall, continuerades hela detta året med arbetande på defensions värcket, magasiners uprättande och barraqvers förfärdigande, så för officerare som de gemena, hvilka emedlertid camperade i tälten til november månads slut; och som manskapet måste uti sjön på holmar, hvarest timberskog fants, fälla och som hästar släpa timbret ned i vattnet, sammanfoga stora flåttar samt med odrägeligt arbetande och besvär, roo dem en half ja understundom hela milen, så at oftast hände, det de innom kl. 12 och 1 om natten intet kunde hinna fram, då de utmattade och in på kroppen genomvåta, utan at på annat sätt än på kroppen kunna torka kläderna igen, måste krypa in i tälten och lägga sig ned på granris, emedan ingen halm var at tilgå; ty hände ock, at sedan de kommo at inläggas uti desse af råa timbret upbygde baraqver som voro så våta at vatnet rann ända ner åt väggarne, och stod som en tjock dimba uti husen, det manskapet föllo in uti faselig sjukdom som innan vårdagen 1718 förtärdt af vårt regemente allena öfver 400:de man.

Manuskriptet ”En karolins lefnadslopp”

Vid 70 års ålder skriver alltså Alexander Magnus Dahlberg ner sin levnadsbeskrivning. Handskriften är daterad Carlshamn 1755 och finns bevarad på Kungliga biblioteket i Stockholm.

1775–1776 låter Jacob Jacobsson Malmros publicera Dahlbergs berättelse som en följetong i Lunds Weckoblad. Malmros avslutar publiceringen med ett eget tillägg där det framgår att han själv har redigerat Alexander Magnus Dahlbergs original innan tryckningen. Han skriver också att man får ha överseende om det smugit in några små fel under tryckpressen.

Malmros text har sedan publicerats som en bok 1911 med titeln “En karolins lefnadslopp, som i lifstiden af honom själf blivit i pennan författadt.”

Här kan du se tre versioner av manuskriptets inledning. Gårdsnamnet Stora Risby tolkas felaktigt i Lunds Weckoblad, en felaktighet som sedan följer med i den tryckta versionen från 1911.

Dahlbergs egen handskrift från 1755.

Lunds Weckoblad 1775-08-31

Den tryckta versionen från 1911.

Källor

Alexander Magnus Dahlbergs manuskript till ”En karolins lefnadslopp”. Manuskript från 1755 i Kungliga biblioteket. SE S-HS Acc2012/109
Följetong i Lunds Weckoblad med början 1775-08-31 och slut 1776-09-12. Digitalt tillgänglig via Kungliga bibliotekets tidningsdatabas.
En karolins lefnadslopp : som i lifstiden af honom själf blifvit i pennan författadt / A. M. Dahlberg. Stockolm 1911. Digitalt tillgänglig via Projekt Runeberg.

Vill du veta mer?

Visste du att

Dahlberg fick tillsammans med sin hustru 4 söner och 9 döttrar.
Det stora nordiska kriget varade åren 1700–1721.
Den norsk-danske viceamiralen Peder Tordenskjöld intog Marstrand i juli 1719.
Karl XII:s andra norska fälttåg misslyckades när kungen blev skjuten den 30 november 1718.

Ur våra samlingar

I våra samlingar har vi flera föremål från det stora nordiska kriget. Här kan du se några exempel från fregatten Fredricus som sänktes i Marstrands hamn under det stora nordiska kriget. Fler objekt från Fredricus kan du ta del av via DigitaltMuseum.