Utställningen handlar om att leva i Bohusläns skärgård, en tillvaro med havet som generös vän - och som krävande fiende. Med glimtar av människors strävanden, då och nu, berättas om livet självt. Om oro, sorg och kärlek, stolthet, skam och frihet ... Berättelsen är bohuslänsk, men vi kan alla känna igen oss.

Bohusläns skärgård saknar motstycke i Sverige, med sina många stora samhällen där folk försörjt sig nästan bara av havet. Men det har varit ett fattigt landskap, beroende av väder, vind och fiskelycka. Emellanåt har storsillen gått till under en rad vintrar och gett ett tillfälligt välstånd.

Att leva med döden i ansiktet

Havet är en betydligt farligare arbetsplats än bondens åkerjord. Bohuslän har kallats ”änkelandet”, för ingen annanstans i Sverige har andelen änkor i befolkningen varit så hög, och så många barn vuxit upp utan sina fäder.

Utställningen vill berätta om gångna tiders kärva verklighet i en skärgård som idag lever främst på sommaren.