Idefjordsvallen

Ovanför stenhuggarsamhället Krokstrand ligger fotbolls- och idrottsarenan Idefjordsvallen. En arena med en storslagen utsikt över Idefjorden och Norge och en läktare i granit med mycket inbyggd lokalhistoria. Här har många krokstrandsbor spelat boll sedan den pampiga invigningen i augusti 1938. Historien handlar också om stenindustri, samhällsförändringar och ett starkt föreningsliv under 1900-talets första hälft.

Svartvit flygbild med fotbollsplan och några hus, omgivet av skog. Fjorden syns längst upp till höger.

Idefjordsvallen från ovan år 1957. Nere till vänster i bild ses tre arbetsbostäder, de så kallade första, andra och tredje brackan. I hamnen väntar högar med huggen sten på att skeppas ut. Bohusläns museums arkiv.

Historia

Fotboll och idrott på Idefjordsvallen

År 1926 strejkar stenarbetarna i Krokstrand mot lönesänkningar. I samband med strejken passar arbetarna på att bygga en ny fotbollsplan på den stora ängen framför arbetarbostäderna, brackerna, ovanför samhället. Den blir hemma-arena för nybildade Krokstrands IF som därmed lämnar den provisoriska planen på Kroksjälet. Men fem år senare ansågs planen för dålig och matcherna flyttades till den norska sidan av Idefjorden.

Med finansiering genom statliga krishjälpsmedel påbörjas 1936 arbetet med att anlägga en ännu bättre fotbollsplan. Stenarbetare, nödhjälpsarbetare från Skee och intresserade krokstrandsbor, flyttar 18 000 kubikmeter jord och sten och skapar en idrottsplats med en storslagen utsikt över fjord och skog. Kronan på verket är ståplatsläktaren, huggen i krokstrandsgranit, med plats för 500 åskådare.

En tom stå-läktare med sju låga gradänger av huggna granitblock.

Idefjordsvallens stenläktare. Foto: Andreas Hansen, Bohusläns museum 2007.

Den spänst i viljan idrotten befordrar är av stort värde även för samhället. Därigenom skapas ett nytt släkte, som med gladare vilja ger sig hän åt samhälleliga uppgifter.

Så säger landshövding Jacobsson, huvudtalare vid invigningen av Idefjordsvallen den 21 augusti 1938. Och sen tävlas det i friidrott. På grund av duggregn och vind från sydväst blir resultaten inget vidare, rapporterar tidningen Bohusläningen. Man visar dock friskt humör, slår tidningen fast. Fotbollen tar vid och ett förstärkt krokstrandslag möter norska Kvik från Halden. Men inte heller den matchen går krokstrandbornas väg.

Äldre svartvitt foto med fotbollsplan, spelare och publik.

Invigning av Idefjordsvallen. Strömstads tidning 1938-

Under andra världskriget ligger den organiserade idrottsverksamheten nere. Under de kommande decennierna nybildas och ombildas föreningen några gånger med lite olika inriktningar. Fotbollsspel blandas med friidrott och aktiviteter som bingo, bordtennis och poängpromenader.

Men tidens tand nöter på själva anläggningen. Vid slutet av 1980-talet satsas pengar på en omfattande renovering av läktare, entréportal och omklädningsrum. Idefjordsvallen återinvigs 1992.

På läktarens granitblock växer det lav och ogräs har trängt upp mellan fyllnadsmassans grus.

Närbild av stenläktaren. Foto: Andreas Hansen, Bohusläns museum 2007.

Krokstrand är också känt för sin dansfestival som återkom flera år mellan 1999–2012. Idefjordsvallen fick då en ny roll som campingplats.

Stenindustrin

Varför fick stenindustrin en sådan viktig roll här? Det hänger ihop med den urgamla graniten i de bohuslänska bergen. För bara ett par hundra år sedan kommer någon på att det går att tjäna pengar på berget.

Svartvitt foto visar stora högar med gatsten. Fjorden, några båtar och ett par hus i bakgrunden.

Krokstrands hamn 1923. Gatstenar ligger och väntar på att lastas. Foto Carl Norrman, Bohusläns museums arkiv.

Stenbrytning i stor skala börjar på 1840-talet i norra Bohuslän. Industrialiseringen med husbyggande och stadstillväxt behöver mycket sten, både i Sverige och ute i världen. Den bohuslänska graniten har en bra kvalité och klyver sig som den ska. Graniten tas ut i stora stenbrott med många anställda och med hjälp av kranar och transportbanor. Eller i små stenbrott där några enstaka stenhuggare arbetar.

På 1870-talet startar stenindustri i Krokstrand. Här fanns de två viktiga förutsättningarna för stenhuggeri i stor skala. Granit med kvalité och en bra utskeppningshamn. De stora blocken sprängs ut djupt inne i stenbrotten. Kranar lyfter upp dem på transportvagnar som kör till huggplatserna. Och där är det hantverket och stenhuggarens erfarenhet som tar över. Gatsten efter gatsten blir många tusen under ett yrkesliv.

När första världskriget bryter ut 1914 står den bohuslänska granitproduktionen på topp. Men bara några år senare så vänder det. Efterfrågan på huggen sten går upp och ner under 1920-talet och den kris som påverkade stora delar av världsekonomin på 1930-talet drabbade även Krokstrand. Många stenarbetare blev arbetslösa och många familjer blev beroende av statligt understöd.

Fotografi. Grå granit formad som en kub.

Smågatsten, så kallad knott. Knott har vanligtvis cirka 10 centimeter bred sida. Bohusläns museums samlingar.

Nödhjälpsarbeten

Krisen i stenhuggerinäringen innebar också tuffare villkor för de anställda som inte blev uppsagda. 1926 kräver arbetsgivarna stora lönesänkningar och arbetarna går ut i strejk.

För att råda viss bot på arbetslösheten startas efter hand olika arbetsmarknadsprojekt i kommunal och statlig regi. Till väg- och andra anläggningsbyggen stöd-beställde staten sten. Några av de arbetslösa fick tillfälliga jobb i vägbyggena. På så sätt hålls stenindustrin och arbetskraften under armarna ett par tre årtionden. Ett av alla stödprojekt är Idefjordsvallen. 1933 skickades en ansökan från Krokstrand till Statens Arbetslöshetskommission, två år senare beviljades pengarna och 1936 startade bygget.

I slutet av 1930-talet startades också ett nödhjälpsarbete i norra Bohuslän med organiserad stickning under namnet Bohus Stickning. Mönster togs fram, det hölls kurser och via ombud distribuerades garn till stickerskor i bland annat Krokstrand och sedan åter färdiga plagg till försäljning.

Svartvitt foto med två äldre kvinnor som stickar.

Maria Johansson och Alma Olsson från Krokstrand var båda engagerade i Bohus Stickning. Tröjan som Maria har på sig är stickad i Bohus Stickning-mönstret Blå Randen, design Anna-Lisa Mannheimer-Lunn. Foto: Bertil Sandgren, Strömstads Tidning 1957 och Bohusläns museum arkiv.

Samhället Krokstrand

När stenindustrin i Krokstrand startar börjar samhället växa fram runt gårdarna Kroken och Björneröd. Fler och fler får arbete i stenbrotten, familjer flyttar in. Samhället växer alltmer, butiker och andra verksamheter startas. Första åren på 1900-talet var närmare 1200 personer mantalsskrivna i samhället. Som flest, några år senare, var det 2000. Många hade det trångbott och det var inte sällan fattigt.

Stenarbetarna var tidiga att organisera sig fackligt och i Krokstrand fanns både Svenska Stenindustriarbetarförbundet och Sveriges arbetares centralorganisation, syndikalisterna. 1902 invigdes Krokstrand Folkets hus, det första i Bohuslän. Ett Folkets hus som kom att bli ett nav i samhället fram till idag.

Även folkrörelserna växer. Förutom Folkets husrörelse startas bland annat en nykterhetsloge i början av det nya seklet. Idrottsrörelsen lever också. Fotbollslag finns åtminstone från 1910-talets och Krokstrands IF finns kvar än idag, 2020.

Svartvitt foto visar en stor hög med gasten.

Ännu på 1970-talet låg det stora högar med gatsten kvar i Krokstrands hamn. Bohusläns museums arkiv.

Besök Idefjordsvallen online

Följ med på en filmad rundtur i Krokstrand med Kristina Lindholm från Bohusläns museum och Karin Askberger från Krokstrand.

Filmen om Idefjordsvallen syntolkad

Tillgänglighet

Idefjordsvallen ligger högt upp i samhället Krokstrand. Det finns en enklare parkeringsplats till höger strax framför Idefjordsvallen och plats att vända på grusplanen framför porten. Läs mer om tillgängligheten i Tillgänglighetsdatabasen.

Källor

Askberger, K 2018. Krokstrand – resning i stenhuggarsamhället.
Karlsson, U 1979. Krokstrand 1870-1940 Skärvor från en stenhuggarepok.
Danielsson R & Norheim S 2003. Granit, stenhoggernes historie i grenselandet. Strömstads museums förlag.
Strömstad Tidning 1938-08-22. Artikel om invigningen av Idefjordsvallen.

Vill du veta mer?

Visste du att:

Många byggnadsverk i Bohuslän är byggda med sten från Krokstrand.
Kvar finns också stenstolparna utefter vägarna som byggdes som arbetsmarknadsprojekt under 1930-talet.
I hela mellersta och norra Bohuslän finns idag lämningar som vittnar om stenindustrin. Det kan vara några lösa stenblock som ligger kvar, eller stora djupa stenbrott med rester av spårbanor, kranfundament och arbetsvägar.