I början av 1900-talet revolutionerades konsten och vetenskapen på samma gång. Modernismen som svepte över litteraturen, musiken och bildkonsten sammanföll med den vetenskapliga omvälvning som kvantmekaniken och relativitetsteorin innebar. Gav tidsandan upphov till en längtan som närde både Einsteins, Woolfs, Picassos och Schönbergs arbeten?

Bengt Gustafsson berättar om en radikal brytningstid, där författare, fysiker, konstnärer, kompositörer och astronomer frigjorde sin skaparkraft från traditionens bindningar. Det nya pekade mot det okända. I försöken att fånga det i formler, ord, toner och bilder slogs en tillfällig bro över klyftan mellan kulturerna, den humanistiska och naturvetenskapliga, där pionjärernas vägar korsade varandra.

Bengt Gustafsson är författare och professor emeritus i astronomi. Han var professor i astronomi vid Stockholms observatorium 1983–1987, professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet 1987–2012 och är sedan 1983 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin. Gustafsson har gett ut flera böcker, däribland Vägvisare mot det okända, Svarta hål och Närda av samma längtan.

Föredraget är ett samarrangemang av Uddevalla Humanistiska Förbund och Bohusläns museum